SAMMANFATTNING Titel: Leda med avundsjuka? Nivå: Examensarbete, grundnivå i företagsekonomi Författare: Frida Lindberg och Pontus Pärson Handledare: Monica Wallman och Maria Fregidou-Malama Datum: 2018 – jan   Syfte: Tidigare forskning har fastställt vissa faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka som kan användas som en motivation att nå högre resultat och det är därför av intresse att studera om några av dessa är gällande för säljande organisationer. Syftet med denna studie är att analysera vilka sociala och kontextuella faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka inom säljande organisationer.   Metod: Studien prövar fyra olika faktorer och hur dessa inverkar på godartad avundsjuka. Studien är utförd med en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom ett webbbaserat enkätformulär som besvarades av 140 respondenter. Därefter analyserades insamlade data i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För att analysera statistiska samband mellan variabler och för att kartlägga orsakssamband genomförde vi faktor-, korrelations-  och regressionsanalyser av datan.     Resultat & Analys: Resultatet visar att godartad avundsjuka är vanligt förekommande inom säljande organisationer. Studien presenterar att kontroll över arbetssituation och påverkan på arbetstagarens egna framgång samt ödmjukhet inte har en signifikant positiv påverkan på godartad avundsjuka. Däremot har det visat sig att en kollegas kompetens och förtjänst är två faktorer som influerar godartad avundsjuka positivt.      Förslag till vidare forskning: Det finns fler sociala och kontextuella faktorer som kan ha en positiv inverkan på godartad avundsjuka. Vilka dessa faktorer är och till vilken grad de påverkar godartad avundsjuka positivt återstår att pröva.   Studiens bidrag: Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning, däribland Hypotes 3 och Hypotes 4 som visar att godartad avundsjuka påverkas positivt av att den avundade uppfattas vara förtjänt av sin framgång och uppfattas vara kompetent. Studiens resultat skiljer sig dock från övriga forskningsresultat gällande Hypotes 2, där den avundsjukes upplevda kontroll inte påvisade statistiskt signifikanta resultat i någon av de statistiska analyserna, desamma gäller Hypotes 5 vilken avser ödmjukhet över sina framgångar. På detta sätt bidrar studien med nya teoretiska fynd till forskningsfältet. Forskningsresultaten har även praktiska tillämpningar för exempelvissäljchefer, HR-anställda eller butikschefer.

No description available.

I barnens vardag i fritidshemmet och i skolan befinner sig barnen i flera olika gemenskaper där de får olika mycket inflytande hos varandra. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse olika gemenskaper får för barns vardag i fritidshemmet. För att undersöka detta ställdes följande forskningsfrågor: Vad får barns kultur för betydelse för barns gemenskaper? Hur upprätthålls och förändras olika roller i barns gemenskaper? Studien har utgått från Goffmans (1959) teori om hur det sociala livet skapas i gemenskaper som sedan satts i relation till Johansson (2003), Qvarsell (2003) och Sparrmans (2006) beskrivning av barns perspektiv och kultur. Studien har tagit sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin där semistrukturerade intervjuer använts som metod för samtalspromenaderna och fokusgruppsamtalen. Studien visar att begreppet popularitiet innefattar olika egenskaper som att vara duktig och kunnig på flera olika saker. Barnen beskriver att det är skillnad på att vara kompisar och bästa kompisar, en bästa kompisa är någon som barnen beskriver att de känt under en längre tid. Barnen beskriver att avundsjuka är något som kan uppstå mellan varandra om de väljer att leka med andra kompisar eller vid de tillfällen där barnen visar för mycket av sin kunskap inför varandra. Barnen beskriver att de använder sig av olika strategier för att stärka sina kompisgemenskaper vilket kan leda till att barn utesluts från gemenskapen.

In this study the aim was to investigate the area of non-celebrity people with a popular Instagram account, and indentify their motives to being active on Instagram, whether or not they maintained an online image and what consequences they could see as results of Instagram activity. Through six interviews with women between 17 and 28 years of age, the results showed the following patterns. The identified motives to Instagram use matched Whiting and Williams (2013) ten ways to apply Uses and Gratificatios Theory, and also identified three new ones: professional use, friendship and validation of oneself. Use of an online image was confirmed, as the interviewees stated how constructed to show ones best sides an Instagram account usually is, both theirs and others. Consequences and effects as result of Instagram use was stated to be both positive and negative, positive as inspiration, affirmation and easing contact with friends. Negative effects such as envy, comparisons, anxiety, a normalised view of unhealthy bodies, and the risk of addiction to Instagram use was noted.