Titel: Debuterande fastighetsmäklares socialiseringsprocess och dess etiska prägel Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Maria Hall & Philip Strådal Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2014 – maj Syfte: Intresset väcktes ur uppfattningen om fastighetsmäklares generellt låga förtroende bland allmänheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsmäklare präglas av etiska aspekter med avsikt att främja framtida etiska ageranden. Metod: Uppsatsens metod baseras på valet av intervjuer för att få kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifrån en operationaliserad intervjuguide. Tio respondenter med ledarställning deltog i undersökningen från fem svenska städer. Resultat & slutsats: Resultaten rörande fastighetsmäklares socialiseringsprocess visade på att processen var informell, individuell, icke-sekventiell, variabel, åtskiljande samt tillsättande. Medvetna etiska åtgärder för att främja etiskt agerande var i en mindre utsträckning förekommande. Den etiska prägeln varierade men framträdde tydligast genom en öppen kommunikation mellan ledare och underordnad, det vill säga en kommunikation som speglade socialiseringsprocessens karaktär: variabel, individuell och informell. Förslag till framtida forskning: Mer djupgående forskning kring uppsatsens inriktning på de medvetna etiska åtgärderna (etiska koder, belöning och bestraffning samt etikträning) som enligt tidigare forskning används för att höja det etiska klimatet inom en organisation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsförfattarna ämnar bidra till ämnet genom att belysa vikten av ett etiskt klimat inom säljande organisationer samt visa på att den tidiga socialiseringsprocessen har stor betydelse. Nyckelord: Socialiseringsprocess, fastighetsmäklare, etik, sälj, säljande organisationer

SAMMANFATTNING Titel: Leda med avundsjuka? Nivå: Examensarbete, grundnivå i företagsekonomi Författare: Frida Lindberg och Pontus Pärson Handledare: Monica Wallman och Maria Fregidou-Malama Datum: 2018 – jan   Syfte: Tidigare forskning har fastställt vissa faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka som kan användas som en motivation att nå högre resultat och det är därför av intresse att studera om några av dessa är gällande för säljande organisationer. Syftet med denna studie är att analysera vilka sociala och kontextuella faktorer som kan påverka skapandet av godartad avundsjuka inom säljande organisationer.   Metod: Studien prövar fyra olika faktorer och hur dessa inverkar på godartad avundsjuka. Studien är utförd med en kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har skett genom ett webbbaserat enkätformulär som besvarades av 140 respondenter. Därefter analyserades insamlade data i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För att analysera statistiska samband mellan variabler och för att kartlägga orsakssamband genomförde vi faktor-, korrelations-  och regressionsanalyser av datan.     Resultat & Analys: Resultatet visar att godartad avundsjuka är vanligt förekommande inom säljande organisationer. Studien presenterar att kontroll över arbetssituation och påverkan på arbetstagarens egna framgång samt ödmjukhet inte har en signifikant positiv påverkan på godartad avundsjuka. Däremot har det visat sig att en kollegas kompetens och förtjänst är två faktorer som influerar godartad avundsjuka positivt.      Förslag till vidare forskning: Det finns fler sociala och kontextuella faktorer som kan ha en positiv inverkan på godartad avundsjuka. Vilka dessa faktorer är och till vilken grad de påverkar godartad avundsjuka positivt återstår att pröva.   Studiens bidrag: Studiens resultat går till viss del i linje med tidigare forskning, däribland Hypotes 3 och Hypotes 4 som visar att godartad avundsjuka påverkas positivt av att den avundade uppfattas vara förtjänt av sin framgång och uppfattas vara kompetent. Studiens resultat skiljer sig dock från övriga forskningsresultat gällande Hypotes 2, där den avundsjukes upplevda kontroll inte påvisade statistiskt signifikanta resultat i någon av de statistiska analyserna, desamma gäller Hypotes 5 vilken avser ödmjukhet över sina framgångar. På detta sätt bidrar studien med nya teoretiska fynd till forskningsfältet. Forskningsresultaten har även praktiska tillämpningar för exempelvissäljchefer, HR-anställda eller butikschefer.