En kvalitativ studie om rörelse i förskolan med syfte att studera hur barn upplever sin möjlighet till fysisk aktivitet under dagen i förskolans inne och utemiljö. Intervjuerna genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola med barn i fyra och fem års ålder. Resultatet har redovisats, analyserats och diskuterats utifrån barns perspektiv. Resultatet visar att barnen upplever att deras rörelsemöjligheter inomhus är begränsade på grund av regler och förskolemiljöns utformning. Utemiljön upplever barnen som mer tillåtande med större möjlighet till fysisk aktivitet och pulshöjande aktiviteter.

Syftet med studien är att undersöka lekens betydelse för eleverna i det studerade fritidshemmet med miljön som utgångspunkt. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts. Metoden innefattar semistrukturerade intervjuer i form av samtalspromenader. Studien utgår från barns perspektiv och olika teorier.   Resultatet visar att eleverna främst söker sig till lugna och estetiska miljöer och majoriteten av eleverna valde att beskriva inomhusmiljö. I resultatet framkommer att majoriteten utav eleverna väljer att’ ’pärla’’. Resultatet visar att eleverna har både positiva och negativa uppfattningar om lek i fritidsmiljö.

Studiens syfte har varit att undersöka barns perspektiv på små förskolegårdar i stadsmiljö; hur barn upplever och använder den begränsade förskolegårdens miljö och utbud. Förskolegårdar krymper i takt med faktorer som ökad konkurrens om mark, förtätning av städer och växande befolkning. Utvecklingen i planeringen av barns utemiljöer går mot förskolegårdar i slitstarka material som gummiasfalt, plast och betong för att tåla stora barngrupper på liten yta. Genom individuella samtalspromenader med åtta barn i åldrarna fyra till sex år visade barnen upp och berättade om olika platser på sin förskolegård. Barnen fick även ta kort på platserna med kameran på en telefon. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp är barns perspektiv och barns aktörskap, samt platsskapande, platsidentitet, barns platser, och handlingserbjudanden. Studien visar att platser som upplevs negativa av barnen är de lekställen som inte erbjuder variation i sitt användningsområde, platser som inte erbjuder utmaningar och där det finns för många regler kring platsen. Ytor av asfalt, gummiasfalt och konstgräs upplevs också som negativa, dessa anses värdelösa som inte går att använda till något. Positiva platser är de ställen man kan leka flera på samtidigt och som har en öppen karaktär som bjuder in till att barnen själva kan bestämma hur man vill använda platsen. Platser där det går att finna naturliga och lösa material upplevs också som positiva. Om barnen själva fick bestämma gårdens utseende skulle det finnas mer naturliga inslag på förskolegården.

I barnens vardag i fritidshemmet och i skolan befinner sig barnen i flera olika gemenskaper där de får olika mycket inflytande hos varandra. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse olika gemenskaper får för barns vardag i fritidshemmet. För att undersöka detta ställdes följande forskningsfrågor: Vad får barns kultur för betydelse för barns gemenskaper? Hur upprätthålls och förändras olika roller i barns gemenskaper? Studien har utgått från Goffmans (1959) teori om hur det sociala livet skapas i gemenskaper som sedan satts i relation till Johansson (2003), Qvarsell (2003) och Sparrmans (2006) beskrivning av barns perspektiv och kultur. Studien har tagit sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin där semistrukturerade intervjuer använts som metod för samtalspromenaderna och fokusgruppsamtalen. Studien visar att begreppet popularitiet innefattar olika egenskaper som att vara duktig och kunnig på flera olika saker. Barnen beskriver att det är skillnad på att vara kompisar och bästa kompisar, en bästa kompisa är någon som barnen beskriver att de känt under en längre tid. Barnen beskriver att avundsjuka är något som kan uppstå mellan varandra om de väljer att leka med andra kompisar eller vid de tillfällen där barnen visar för mycket av sin kunskap inför varandra. Barnen beskriver att de använder sig av olika strategier för att stärka sina kompisgemenskaper vilket kan leda till att barn utesluts från gemenskapen.

Syftet med studien är att undersöka barns berättelser sina lekar och sin utemiljö. I denna studie genomförs en fallstudie bestående av samtalspromenader med barn i årskurs två på en skola. Analysen av vår empiri utgick från tematisk analys, för att lyfta fram en överskådlig bild av barnens berättelser. Det teoretiska ramverk vi använde var en kombination av Bob Hughes lektyptaxonomi och James J. Gibsons begrepp affordans, samt begreppet förmåga. Resultaten presenteras med två teman som framkom i analysen, och visar att barnens lekar i de olika miljöerna på skolgården varierar beroende på vad för typ av miljö det är. Det framkommer att barnen använder sig av flera lektyper inom ramen för samma lek, men också att de olika miljöerna erbjuder möjligheter till olika lektyper. Studiens slutsatser är att barns röster om sina egna platser är en rik kunskapskälla, samt att komplexa och utmanande miljöer attraherar barnens lek och att dessa miljöer erbjuder en rik variation av handlingar. Sådana miljöer kan å ena sidan vara av naturligt slag, å andra sidan vara designade av människor.

Syftet med denna studie är att utifrån elevers perspektiv undersöka vad eleverna själva uppfattar att de lär sig och vad som är meningsfullt lärande för dem. Följande frågeställningar har legat till grund för denna undersökning. Vad uppfattar eleverna att de lär sig i fritidshemmet? Vad uppfattar eleverna som meningsfullt lärande i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats där samtalspromenader har legat till grund för insamling av data. Tio semistrukturerade intervjuer har gjorts med elever i årskurs tre som är inskrivna i fritidshemmet. Analys av transkriberingarna har givit studien ett resultat som visar på att eleverna kunde beskriva och sätta ord på sitt lärande. Följande beskrivningskategorier har hittats som besvarar studiens frågeställningar: Rörelse, Kognitiv förmåga, Skapande och Bra kompis. Samlärande, Sortera och klassificera samt Vardagsnytta.