Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxaca- dekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar. Individernas egenskaper kan inte förklara varför utrikesfödda har lägre lön än svenskfödda.

Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad i kognitiva förmågor mellan kvinnor och män samt hur dessa förmågor värderas på arbetsmarknaden. Frågeställningen som ska besvaras är hur kognitiv förmåga påverkarsannolikhetenattvarasysselsatt,arbetslösocheji arbetskraften för kvinnor och män i Sverige respektive Tyskland. Metoden som används är multipel linjär regression med heteroskedastiska standardfel. För att se hur stor del av skillnaderna i sysselsättning som kan förklaras av att kvinnor och män har olika kognitiva förmågor används Blinder-Oaxaca dekomponering. Resultaten för Sverige visar att läs- och skrivkunnighet är viktigast för kvinnor medan räknefärdighet äravstörstbetydelseförmän.ITysklandärräknefärdighetviktigastförbägge könen. Gemensamt för länderna är att män har större sannolikhet att vara sysselsatta medan kvinnor oftare befinner sig utanför arbetskraften. Vad det gäller arbetslösheten är det ingen signifikant skillnad mellan könen i något av länderna. Blinder-Oaxaca dekomponeringen visar att det i båda länderna finns en skillnad i sysselsättning mellan könen som inte kan förklaras av olika förmåga.