Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet. Utöver dessa variabler påverkas utrikesfödda av villkoren i sitt ursprungsland och av själva migrationsprocessen. Datamaterialet till denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB) och analyseras med hjälp av multinomial logistisk regression. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan migrationsålder och religiositet, och för dem som migrerade i vuxen ålder även ett negativt samband mellan vistelsetid och religiositet, vilket kan tyda på en potentiell sekulariseringsprocess av utrikesfödda i Sverige. Bland utrikesfödda som har en religionstillhörighet har religionen inget samband med religiositet, och det finns ingenting som tyder på att utrikesfödda muslimer skulle vara mindre motståndskraftiga mot sekularisering. För fortsatta studier av sekularisering behövs paneldata.

Transnational perspectives on migration have challenged conventional understandings of migrant assimilation. However, theories on the relation between transnational engagement and integration are still offering a quite dualistic picture. Until today, few quantitative studies have been conducted on the consequences of transnational activities for immigrant integration, especially within the European context. The objective of this study is to provide empirical knowledge that enables a further evaluation of the accuracy of classic assimilation theory in a society where a growing part of the population is believed to maintain cross-national ties. With the use of data from The Swedish Level of Living Survey of Foreign Born (LNU-UFB) the study focuses on three different aspects of integration outcomes: social, cultural and economic integration. The study finds significant correlations between transnational activities and all three integration outcomes, also when well-known determinants of integration are controlled for. The directions of these associations are similar across each aspect of integration but vary with type of transnational activity. Whilst sending remittances and travelling frequently to the country of origin are positively associated with social, cultural and economic aspects of integration, longer duration of stay in the country of origin is negatively associated with integration outcomes. Both number and length of visits are additionally found to be more important for migrants who have recently come to Sweden and were older when migrating than those having lived in Sweden a longer period of time or from young ages.  Noting the underlying and multi-directional causality, the results overall imply a further critique of the classic assimilationist view, supporting a more pragmatic view of both integration and transnational activities as parts of the same processes.