Stínová ekonomika se může považovat za fenomén, který je bezpochyby součástí každé ekonomiky. Není sice možné formulovat všeobecně akceptovatelnou definici stejně tak jako jednoznačně určit její rozsah v dané ekonomice. Hlavním důvodem je existence mnoha metod měření a nízké dostupnosti dat. Bezpochyby ale platí, že je to ta oblast ekonomiky, která reaguje na nedostatky a chyby v ekonomice oficiální, jenž vznikají nevhodnými státními zásahy v rámci hospodářských opatření. Konkrétně se jedná o nadměrnou daňovou zátěž, mnohé regulace podnikání a nízkou kvalitu služeb poskytovaných státem. O této oblasti můžeme tvrdit, že je ekonomikou racionální, i když se vládní instituce a tvůrci hospodářské politiky snaží o její kontrolu a snižování jejího růstu.

Cílem je analýza financování neziskové nestátní organizace ZO ČSOP. Druhým cílem bylo přispění do výzkumu, který probíhá na VŠE a je zaměřen na faktory úspěchu neziskových organizací. Vybrala jsem ve Středočeském kraji a v Praze 20 organizací, které jsem osobně navštívila a provedla u nich tento výzkum. Fundraising hraje klíčovou roli ve vývoji a růstu organizace. Přínosem pro organizaci bylo získání grantu od evropského sociálního fondu na doplnění sítě center environmentální výchovy, vzdělávání a osvěty. Dalším úspěšným projektem je grant na síť center pasivních domů. Mezi nejvýraznější schopnosti organizace patří flexibilita, přístup dobrovolníků, kvalitní informační činnost, zaměření se na kvalitu služeb a hlavně na ochranu přírody.Finanční zdraví celého Českého svazu ochránců přírody jsem hodnotila pomocí ukazatelů finanční analýzy.

This thesis aims to map contemporary situation of non-profit organization's structure of funding in the culture. The theoretical section contains the definitions of non-profit sector and presents the organizations which focus on cultural activities. Then describes individual sources of funding and explains the issue of fundraising. The practical section consists of the analysis of four particular institutions with a focus on their structure of funding. In conclusion, the current situation is evaluated and the possible measures are proposed.

This thesis is dedicated to the creation of Balanced Scorecard for three nursery schools in Prague 9. The aim is the application of BSC in the nonprofit sector and its use in the current operation of these organizations. The theoretical part deals with the strategy, method Balaced Scorecard and also the characteristics of the nonprofit sector. In the practical part describes the kindergarten both in terms of legal, economic, but also their specifics. The practical part continues with PEST analysis, Porter analysis and SWOT analysis. The largest part is devoted to the creation of Balanced Scorecard, including evaluation and strategic map.

Titel: Sitter det i väggarna? En kvalitativ studie om offentlig sektors arbete för främjandet av innovativt beteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Felicia Tenglund och Stina Åberg Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson Datum: 2019 - Januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ledare inom offentlig sektor arbetar för att utveckla bra arbetsklimat och hur det främjar ett innovativt beteende.  Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod, där utgångspunkten är den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Totalt har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer på olika nivåer inom en offentlig verksamhet. Det empiriska materialet har med hjälp av en tematisk analysmetod tolkats och analyserats. Slutsats: Studien visar att det finns både skillnader och likheter med tidigare forskning och hur våra respondenter inom offentlig sektor ser på arbetet med ett innovativt beteende. Enligt våra respondenter behövs inte ett ökat arbete gällande innovativt beteende vilket tidigare forskning antydde. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att öka förståelsen för hur ledare inom denna offentliga verksamhet ser på innovativt beteende, samt hur de som ledare arbetar för att främja ett innovativ beteende och ett bra arbetsklimat. Genom att ta del av denna studie kan ledare och medarbetare inom offentlig sektor få en ökad förståelse för hur de bör arbeta med att skapa ett bra arbetsklimat på sin arbetsplats, vilket i sin tur kommer bidra till ett ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vidare forskning genom en liknande studie kan fokusera på ledare och studera om inställningen till och främjandet av det innovativa beteendet ser olika ut beroende på vilken position ledaren har inom organisationen. Det skulle även vara intressant att göra en liknande studie på en annan organisation inom offentlig sektor då denna studie inte kan spegla hela den offentliga sektorns syn på innovativt beteende.

Bei der Durchführung öffentlicher Bauprojekte ist eine intensive Zusammenarbeit zwi¬schen vielen Beteiligten erforderlich: die in der Bauverwaltung des Bauherren angesiedelte Projektleitung, Bedarfsträger (z. B. Universität oder Be¬hörde), Gre-mien des Bauherrn (Kommunal-, Kreis- oder Bundesparlament), dessen Haus-haltsabteilung, Objekt- und Fachplaner (freiberuflich oder als Mitarbeiter der Bauverwaltung), Gutachter, Bauunternehmen, Lieferanten und Dienstleister, Raumordnungs-, Planfeststellungs- und Genehmigungsbehörden. Der Planungs-, Genehmigungs- und Realisationsprozess erstreckt sich meist über mehrere Jahre. Währenddessen ist ein intensiver Informations- und Kommunikationsaustausch zwischen den Beteiligten erforderlich. Baupläne, Leistungsverzeichnisse, Ange-bote, Verträge, Protokolle, Bauzeitenpläne und Rechnungen werden immer noch per E-Mail oder in Papierform ausgetauscht. Wegen der meist größeren Zahl zeit-gleich betreuter Bauprojekte führt dies bei fast allen Beteiligten regelmäßig zu einer herausfordernd großen Korrespondenz und einem als mangelhaft zu be-zeichnenden Überblick über die aktuellen Projektdaten. Wegen der hochgradigen Interdependenz der Teilprozesse über alle Phasen hin-weg sind aber eine möglichst reibungslose Koordination und die ständige Verfüg-barkeit aktueller Daten bei allen Beteiligten unabdingbare Voraussetzungen, um eine Baumaßnahme zügig und im vorgesehenen Kostenrahmen auszuführen. Während Datenaustausch und Koordination bei großen gewerblichen Bauprojek-ten bereits mit Erfolg durch virtuelle Projekträume unterstützt werden, sind die öffentlichen Bauverwaltungen hier noch zögerlich. Die Erstellung eines einheitli-chen und prozessübergreifenden Datenmodells speziell für die Abläufe öffentli-cher Auftraggeber als Ziel der Arbeit könnte helfen, die Vorteile eines zentralen, für alle Beteiligten zugänglichen Datenbestandes auch für die Bauverwaltungen und ihre Projekte nutzbar zu machen und vormals getrennt gehaltene Datenbe-stände zu einem einzigen zusammenzuführen (Datenintegration). Die gründliche Analyse der Abläufe und Informationsflüsse zwischen den Beteiligten über alle Phasen eines öffentlichen Bauprojekts hinweg sowie eine Bestandsaufnahme der gegenwärtig am Markt verfügbaren virtuellen Projekträume im ersten Teil der Arbeit bilden die Grundlage für die Modellierung der Daten sowie ihrer Zusam-menhänge im zweiten Teil. Mit der Gesamtdarstellung der Beteiligten, ihrer Rollen und Aufgaben, der Do-kumente und der zugehörigen Metadaten über alle Phasen und Baufachbereiche hinweg wurde ein neuer Forschungsbeitrag erarbeitet. Die unterschiedlichen Be-zeichnungen z. B. in Hoch- und Tiefbauprojekten wurden im Interesse der Ver-ständlichkeit erhalten, aber in einer gemeinsamen Struktur zusammengeführt. Diese Modellierung ist die Voraussetzung für eine verbesserte informationstech-nische Unterstützung öffentlicher Bauprojekte und zugleich die ureigenste Aufga-be des Wirtschaftsinformatikers als Mittler zwischen Anwendern und Entwick-lern. Das in dieser Arbeit entwickelte Datenmodell erlaubt wegen seiner verwaltungs- und baufachbereichsübergreifenden Konzeption im Sinne eines Referenzmodells den Einsatz als Basis einer Standardanwendungssoftware, die mit geringem An-passungsaufwand bei einer großen Zahl an Kunden im öffentlichen Bereich einge-setzt werden kann. Beispiele sind Projektraumanwendungen sowie Workflow-Management-Systeme. Es ist zugleich ein Referenzvorschlag an die Entwickler bestehender Anwendungen zur Definition von Schnittstellen und schließlich zur Umsetzung applikationsübergreifender Integrationsansätze. / Public financed construction projects require an intensive collaboration between a large number of involved parties: the project management (done by the building authority), the demand carrier (for example a university or authority), the builder-owner’s panel (local, city or county council, parliament), its financial department, the architect, planners and designers (as freelancers or employees of the building authority), assessors, construction companies, suppliers and service providers, autho¬rities for comprehensive regional planning and planning approval. Usually, the process of planning, its approval and realization takes several years. Mean-while, a close exchange of information between these involved parties is essential. Construction plans, specifications sheets, offers, treaties, minutes, time schedules and invoices are still forwarded by e-mail or as hardcopy. The results are over-crowded inboxes and an impaired overview of project data, because most parties are involved in multiple complex projects. For finishing a construction project in time and at estimated cost frictionless coor-dination and all-time availability of current data are essential, especially because of the high-level interdependency of all sub processes. In large commercial con-struction projects this is countenanced by virtual project rooms already, but au-thorities still tarry. They should step on and take advantage of a central database. The creation of a standardised and cross-process data model is useful especially for processes of public sector. The advantages of central data, accessible for all authorised parties, are forcing all participants of a construction project to integrate formerly separated databases into one (data integration). An in-depth analysis of the information flow during the whole process of a public construction project as well as an examination of the currently available virtual project room solutions in the first part of the dissertation are providing the foundation for data modelling in the second part. The created overall view of involved parties, their roles and tasks, the documents and its meta data throughout the entire process and for all construction areas is unique and a new scientific approach. The dissertation kept the different structur-al designations of underground engineering and high-building projects to ensure understanding but includes a common framework model. The created model is the precondition for an improved IT support of public construction projects, and being the mediator bet¬ween clients and developers is the classical task for business in-formatics. The model created in this dissertation isn’t fitted to a special construction field neither to a specific local, city or county. Therefore, it can be used as a reference model in standard application software. Being implemented as the foundation for such a software it would only take adaption work to be applied at many public customers, for instance in project rooms solutions or workflow management sys-tems. The data framework is a recommendation, a reference model to developers for the implementation of interfaces for existing applications, and can foster cross-application integration.

<p>Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.</p>

<p>I takt med ökad globalisering och den teknologiska utvecklingen blir klimatet för organisationer allt mer instabilt och föränderligt. Det är därför viktigt att kunna styra organisationen genom att fatta snabba beslut. På grund av detta krävs en ekonomistyrning som inkluderar många viktiga delar för beslutsfattarna.</p><p>Det har gjorts många studier om ekonomistyrning för vinstdrivande företag, men studier som behandlar den ideella sektorn är mer sällsynta. Därför har vi valt att studera ekonomistyrningen i en ideell organisation, Hyresgästföreningen. De slutsatser som dragits i studien kan jämföras med liknande organisationer, dock kan slutsatserna inte ses som allmängiltiga.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för ekonomistyrning i ideella organisationer genom att undersöka vilka styrmedel Hyresgästföreningen använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur dessa styrmedel används samt att analysera, utifrån institutionell teori och struktureringsteori, varför Hyresgästföreningen använder sina styrmedel på det sättet de gör.</p><p>För att besvara frågeställningarna har institutionell teori och struktureringsteori presenterats, vilka sedan ligger till grund för den avslutande analysen. Studien tar även upp vanliga styrmedel, så som kalkyler/budgetar, belöningssystem, balanserat styrkort och externredovisning. För att få en uppfattning om hur dessa delar används i Hyresgästföreningen har två telefonintervjuer genomförts. Den förta var med Urban Ehrenborg, som är ekonomichefen för Hyresgästföreningen, den andra med ekonomicontrollern Christian Rickardsson.</p><p>De viktigaste slutsatser vi dragit är att Hyresgästföreningen använder sig till stor del av det balanserade styrkortet och budgetar. Det balanserade styrkortet används till stor del för att mäta hur medlemmar förhåller sig till Hyresgästföreningen men även andra delar, så som allmänhetens uppfattning. Utifrån dessa mätningar sätts sedan mål upp som föreningen strävar efter att uppfylla. Anledningen till varför föreningen använder sina styrmedel på det sätt de gör har sin grund i att de ska generera medlemsnytta. Skapas inte medlemsnytta finns det ingen anledning att medlemmarna stannar i föreningen.</p>

<p>Gymnasieskolan är för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna är skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler väljer dock att läsa på andra skolors kommuner. Elever som väljer att läsa på andra skolor har andra ersättningskostnader. Detta gör det svårt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för året. Sigtuna kommun förväntar sig ett underskott i en av nämnderna under kommunfullmäktige under året. Denna prognos baseras på ett delårsbokslut den sista augusti för Arlandagymnasiet där ett underskott på 2.5 miljoner kronor upptäcktes. Underskottet väntas bli 10 miljoner kronor till årsslutet. 6 Problemet idag börjar när kommunernasövergripande strategier, mål och visioner bryts ned på verksamhetsnivå. En modell för den ekonomiska styrningen inom nämnden är idag avsaknad eller inte fullgod.</p><p>Frågan som ställs i denna uppsats är; hur kan den strategiska ekonomistyrningen för gymnasieverksamheten i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sigtuna kommun förbättras utifrån givna ekonomiska ramar från kommunfullmäktige? KSL(Kommunförbundet Stockholms län) har tagit fram en kalkylmodell för beräkning av programkostnader inom gymnasieskolan. Syftet med modellen är att alla kommuner ska beräkna interkommunala ersättningar på samma sätt. Sigtuna kommunen blandar även den interkommunala ersättningen med anslagen gymnasieledningen får. Dessa ska och bör vara uppdelade då detta inte ger en rättvisande bild, eller något att bygga utifrån enligt gymnasiechefen. Det främsta styrverktyget de använder sig av är budgeten, som man enligt kommunallagen måste upprätta. Ett förslag är att använda sig av riktade resultatkrav ibudgetarbetet, detta vilket ger en bättre överblick över vilka enheter som behöver komma i ekonomisk balans. Ett annat förslag är att jobba mer med fler nyckeltal som implementeras och följs upp på verksamhetsnivå.</p>

<p>Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.</p><p>I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll. Marknadsföring har tidigare främst varit ett verktyg för företagssektorn, där företagen anstränger sig för att synas då de vet att det är av avgörande betydelse för deras konkurrenskraft och lönsamhet. I och med att kommunal verksamhet inte har som mål att vare sig öka försäljning eller ens gå med vinst får marknadsföringen därför här ett något annorlunda syfte.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka nå insikt i hur kommunalt marknadsföringsarbete fungerar. Förutom detta ämnar vi även ta reda på huruvida den nya relationsmarknadsföringens grundläggande egenskaper och metoder är anammade i detta arbete och i så fall med vilket syfte samt vad de anser att detta arbete genererar för den kommunala sektorn.</p><p>Metod: Denna uppsats är en fallstudie baserad på ett material innehållande primär information i form av intervjuer samt sekundär information i form av forskningsrapporter, litteratur och artiklar.</p><p>Teori: Det teoretiska resonemanget utvecklas med avstamp utifrån relationsmarknadsföringen vilket är ett relativ nytt begrepp inom marknadsföringens sfär. Detta i sin tur leder vidare till marknadsföringsverktyget sponsring och vad dess användande kan leda till.</p><p>Slutsats: Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att syftet med kommunalt marknadsföringsarbete främst handlar om att öka intäkterna och minska utgifterna. Anledningen till att kommunal sektor arbetar med relationsmarknadsföring är främst för att trygga den kommunala arbetskraftsförsörjningen i framtiden samt att frambringa fler arbetstillfällen.</p>