Titel: Sitter det i väggarna? En kvalitativ studie om offentlig sektors arbete för främjandet av innovativt beteende Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Felicia Tenglund och Stina Åberg Handledare: Agneta Sundström och Kristina Mickelsson Datum: 2019 - Januari Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ledare inom offentlig sektor arbetar för att utveckla bra arbetsklimat och hur det främjar ett innovativt beteende.  Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod, där utgångspunkten är den hermeneutiska vetenskapstraditionen. Totalt har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer på olika nivåer inom en offentlig verksamhet. Det empiriska materialet har med hjälp av en tematisk analysmetod tolkats och analyserats. Slutsats: Studien visar att det finns både skillnader och likheter med tidigare forskning och hur våra respondenter inom offentlig sektor ser på arbetet med ett innovativt beteende. Enligt våra respondenter behövs inte ett ökat arbete gällande innovativt beteende vilket tidigare forskning antydde. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med att öka förståelsen för hur ledare inom denna offentliga verksamhet ser på innovativt beteende, samt hur de som ledare arbetar för att främja ett innovativ beteende och ett bra arbetsklimat. Genom att ta del av denna studie kan ledare och medarbetare inom offentlig sektor få en ökad förståelse för hur de bör arbeta med att skapa ett bra arbetsklimat på sin arbetsplats, vilket i sin tur kommer bidra till ett ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att vidare forskning genom en liknande studie kan fokusera på ledare och studera om inställningen till och främjandet av det innovativa beteendet ser olika ut beroende på vilken position ledaren har inom organisationen. Det skulle även vara intressant att göra en liknande studie på en annan organisation inom offentlig sektor då denna studie inte kan spegla hela den offentliga sektorns syn på innovativt beteende.

Syfte: Studien syftar till att få fördjupad förståelse för hur stressfaktorer kan påverka individens innovativa beteende positivt. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes elva intervjuer på Volvo Group Trucks Technology samt en intervju och ett kompletterande samtal med två tidigare anställda. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys Resultat & slutsats: Nio stressfaktorer identifierades vilka skapar stress; krav, tidspress, kontroll, support, roll, kultur, riskvilja, sociala medier och mål. Studien identifierade också fem påverkansfaktorer som kan påverka utvecklingen av positiv stress; personlighet, problemlösande, självledarskap, erfarenhet och motivation. Stressfaktorer i kombination med påverkansfaktorer kan bidra till positiv stress hos individen och leda till ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Studien efterfrågar mer kvalitativ forskning på stressfaktorer och innovativt beteende. Stress- och påverkansfaktorer som identifierades i studien bör undersökas vidare. Framtida studier bör även undersöka stressfaktorer i relation till innovationsbeteendets alla tre faser. Framtida studier bör också inkludera fler kvinnor och vidare forskning på hur organisationer kan organisera för innovation. Uppsatsens bidrag: Studiens främsta bidrag är Modell 2: Stressors Innovative Development, som visar hur stressfaktorer inverkar på innovativt beteende. Modellen ger stöd till ledare som önskar öka anställdas innovativa beteende, för att öka företagets konkurrenskraft. Modellen ger kunskap om vikten av de personliga förmågorna för att positiv stress ska utvecklas, och påverka det innovativa beteendet positivt. / Aim: This study aims to provide a deeper understanding of how stressors affect the individual innovative behavior positively. Method: The study applies a qualitative approach with semi structured interviews. In total, eleven interviews were conducted within Volvo Group Trucks Technology and one interview and a complementary conversation with two former employees were carried out. Interview responses have been analyzed with thematic analysis. Result & Conclusions: Nine stress creating stressors were identified; demands, time pressure, control, support, roll, culture, risk appetite, distraction and goals. The study also identified five individual capabilities, which are termed as influencing factors; personality, problem solving, personal responsibility, experience, motivation. The study finds that stress can lead to increased innovative behavior when stressors are combined with influence factors contributing to positive stress in the individual. Suggestions for future research: To further increase the understanding of stressors and innovative behavior, more qualitative research within this field is necessary. Stressors and influencing factors, being identified in this study, should be studied in more detail. Future research should aim to study innovative behavior and stress for all three phases of Innovative Behavior. Further studies within this field should also include more women and research on how organizations can organize for innovation. Contribution of the thesis: The study's main contribution is the Model 2: Stressors ID, which shows how stressors affect innovative behavior. The model provides support for leaders who wish to enhance employees' innovative behavior to increase the company's competitiveness. The model provides knowledge about the importance of personal capabilities in order for positive stress to evolve and influence the innovative behavior positively.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania. Metod Studien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet. Resultat Resultatet i vår undersökning visade att projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska. För det transaktionella ledarskapet låg villkorad belöning högre på Karolinska medan ledarskap med aktiva undantag var högre på Scania. Vår undersökning visar att projektmedlemmar i båda organisationerna hade en högre förekomst av inre motivation jämfört med yttre motivation. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan organisationerna vad gäller inre motivation. Vad gäller yttre motivation visade vår undersökning att Scanias projektmedlemmar låg signifikant högre än Karolinskas. Underfaktorerna i WPI analyserades och visade att faktorerna för inre motivation skilde sig väldigt lite mellan organisationerna. Yttre motivationsfaktorn kompensation låg högre på Scania i projekten men generellt var den lika hos projektmedlemmarna i båda organisationerna. Den andra yttre motivationsfaktorn, orientering mot erkännande och andras styrning låg högre på Scania både i projekten och generellt. Forskningsbegränsningar/implikationer En begränsning är att vi undersökt ett urval av projekt i två organisationer. Urvalet är gjort utifrån Scanias definition av pre-development projekt. Praktiska implikationer Tidigare forskning tyder på att transformellt ledarskap och inre motivation är särskilt viktigt i tidig fas av radikala innovationer. Vår undersökning visade att både transformellt ledarskap och inre motivation är vanligare än transaktionellt ledarskap och yttre motivation. Ett nästa steg skulle vara att utöka antal organisationer och projekt samt att koppla ledarskap och motivation till resultat i projekten för att se om det finns någon korrelation. Det skulle visa om ökat transformellt ledarskap och inre motivation kan ha positiv effekt på resultatet i pre-development projekt. Originalitet/värde Vi har inte hittat någon forskning som jämfört två organisationer som bedriver pre-development projekt med avseende på transformellt ledarskap och inre motivation. Sökord: pre-development projekt, transformellt ledarskap, innovativt beteende och inre motivation / Purpose The purpose of this study was to investigate how project managers self estimates their leadership and project members perceive motivation in pre-development projects at the Karolinska University Hospital and Scania. Design/methodology/approach This study is quantitative and deductive. To investigate the presence of transformational leadership in project managers and internal motivation in project members we have chosen to use two questionnaires, Multifactor Leadership Questionnaire and Work Preference Inventory. Researchers have examined both forms in terms of validity and reliability. Findings The results of our study showed that a project manager at Karolinska had a higher incidence of transformational leadership than at Scania. In both organizations the transactional leadership was also fairly common while the occurrence of passive avoidance leadership was lower. In the analysis of our data the subfactors in the MLQ Leader Form (5x-Short) showed that idealized influence and intellectual stimulation were higher at Karolinska for transformational leadership. For the transactional leadership was contingent reward higher at Karolinska while leadership with active exception was higher at Scania. Our investigation showed that the project members in both organizations had a higher incidence of intrinsic motivation compared to extrinsic motivation. Extrinsic motivation in project members was significantly higher at Scania than Karolinska but there was no difference regarding intrinsic motivation. When the data from the subfactors in WPI were analysed it showed that the factors of intrinsic motivation differed very little between the organisations. Extrinsic motivation factor compensation was higher at Scania in the projects but in general it was the same for the project members in both organizations. The second external motivation factor, orientation towards recognition and control of others was higher at Scania both in projects and in general. Research limitations/implications In our investigation we examined a selection of projects in two organizations. The selection was done based on Scanias definition of pre-development projects. Practical implications Previous research suggests that transformational leadership and internal motivation is particularly important in the early phase of radical innovation. Our investigation showed that both transformational leadership and internal motivation was more common than transactional leadership and extrinsic motivation at both Karolinska and Scania. A next step would be to expand the number of organizations and projects. It would also be interesting to examine if leadership and/or motivation has any correlation to the result of projects. It would show whether increased transformational leadership and internal motivation could have a positive effect on the results in pre-development projects. Originality/value We have not found any research that compares two organizations engaged in pre-development projects with regard to transformational leadership and intrinsic motivation. Keywords: pre-development project, transformational leadership, innovative behaviour and intrinsic motivation