Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management. Antaganden om idéer från den privata sektorn kan implementeras på organisationer som sjukhus vars syfte inte är att gå med vinst skapar en viss obalans i strukturen på verksamheten.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare. Studiens resultat visar att meningsfullhet, utveckling, trygghet samt kommunikation är fyra olika områden som den offentliga sektorn kan arbeta utifrån i sitt arbetsgivarvarumärket gentemot generation Y.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen. Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat. Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.

Den svenska planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering. Uppsatsen utgår ifrån syftet att studera den svenska planeringsprocessens problematik och ifall en verksamhetsfilosofi utvecklad för industriell tillverkning i Japan kan bidra till en effektivare fysisk planeringsprocess i Sverige. Uppsatsen utgår ifrån två empiriska exempel: verksamhetsutveckling av bygglovshantering inspirerat av lean i Norrtälje kommun och en övergripande verksamhetsutveckling inspirerad av lean på stadsbyggnadskontoret i Täby. Resultat tyder på att vägen till att bli lean inte är helt okomplicerad, samtidigt finns det tydliga indikationer på att effektivisering av planprocess med inspiration av Lean har gett goda resultat.

Löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är ett väl utforskat ämne i tidigare studier, såväl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgår ofta ifrån att löneskillnaderna beror på olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och män eller att vissa grupper utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus på sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning från sådan utbildning. Detta görs utifrån humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlängningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förväntas inverka på lön samt hur avkastningen från personalutbildning förväntas skilja sig för kvinnor och män och offentlig respektive privat sektor. För att undersöka detta används svensk riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar där hela arbetsmarknaden först studeras följt av två analyser där offentlig respektive privat sektor studeras separat. Resultaten visar på ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhållandet inte är det omvända. Den bivariata analysen pekar på en högre medellön för de individer som genomgått personalutbildning. De tre multivariata analyserna visar resultat i samma riktning. Vidare konstateras könsskillnader i offentlig sektor, till mäns fördel, avseende avkastningen från personalutbildning. Inga signifikanta könsskillnader i avkastning från personalutbildning hittas i privat sektor.

No description available.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.