I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning. År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård. Kravspecifikationen har i dagsläget inhandlats av 25 kommuner och syftet med denna uppsats är att förklara hur Demensförbundets kravspecifikation (2012) används hos dessa kommuner och utifrån användningen av kravspecifikationen öka kunskapen om kommunernas upplevelser av entreprenadmodellen. Studiens data är inhämtad ifrån en enkätundersökning med både kvalitativa och kvantitativa frågor och enkäten skickades till samtliga 25 kommuner. Nio enkäter besvarades och analyserades sedan utifrån principal-agentteorin. Resultatet visar att fem kommuner använder Demensförbundets kravspecifikation (2012) som inspirationskälla, något som betyder att kravspecifikationen har fungerat som ett hjälpmedel när kommunerna ska upprätta egna dokument som rör upphandlingar. Ingen kommun har använt kravspecifikationen rakt av men ingen kommun hade heller det som mål vid inhandlandet. Resultatet visar även att entreprenadmodellen medför att kommunerna känner att de behöver följa upp avtalen för att de ska ha någon effekt på omsorgen. Uppföljning är kommunernas sätt att kontrollera utföraren och delar av resultatet tyder på att entreprenadmodellen leder till en kontrollinriktad roll för kommunen. En av slutsatserna som framkommit i uppsatsen ifrågasätter om entreprenadmodellen kan leda till högre effektivitet när kommunerna lägger så mycket tid på att kontrollera utföraren.

Many factors that have a proven influence on an organization's innovative ability are missing at Västmanland. There is a resource shortage within the organization and in similar organizations in Sweden and this shortage of resources has an impact on the culture. There is no agreement within the organization that innovation can create a value, which in turn creates a culture where innovation has difficulties to thrive. Innovative initiatives are not well addressed and have difficulty creating value because of the lack of support for innovation within the organization. In order for innovation to be an established part of the organization, there must be a shared vision and clear support for innovation within the organization. / Många faktorer som har en påvisad påverkan på en organisations innovativa förmåga saknas på Region Västmanland. Det finns en resursbrist inom organisationen och liknande organisationer i Sverige och denna resursbrist har en påverkan på kulturen. Det finns ingen enighet inom organisationen att innovation kan skapa ett värde vilket i sin tur skapar en kultur där innovation har svårt att frodas. Innovativa initiativ blir inte väl bemötta och har svårt att skapa något värde då det inte finns någon gemensam förståelseinom organisationen att innovation är någonting som man vill och ska arbeta med. För att innovation ska kunna bli en etablerad del av organisationen måste det finnas en delad vision samt tydliga stöd för innovation inom organisationen

This master thesis builds partially on my bachelor thesis - Taxes at theatres focusing on VAT and income tax. It aims to determine whether theatres profit from the exemption from VAT (cultural services and the most closely linked goods are statutorily exempt without deductibility), or if it will be a better position to be a VAT payer. The work is divided into three parts. The first part is purely theoretical, describes the rules for the taxation of VAT for nonprofit theatres. The second one consists of case studies of selected theatres in 2013 and introduces the VAT in case of such theatre in the role of VAT payer in the main activity. The third part inspects VAT system in the European Union and suggests its potential application in the Czech Republic. The outcome of this thesis will be a VAT guide for theatre management and the program for calculation of potencial liability to VAT in case the theatre would not be exempt from these taxes.

The Diploma thesis deals with the agrarian foreign trade between the European Union and Israel. This thesis defines international business in general, it also describes the agrarian sector in Israel and outline the main characteristics of the Israeli agriculture, it reports the deveploment of the Israeli production and agrarian exports / imports. The main focus of this thesis is the agrarian trade between the EU and Israel. The thesis identifies the main traded agrarian commodities between the two parties in the presence and current trends in the foreign trade of the European Union and Israel.

Široká, Martina. Use of neuromarketing in the public sector communication on Trencin city example. Diploma thesis. Brno : FRRMS MENDELU v Brně, Czech Republic, 2015. The diploma thesis deals with the topic of neuromarketing, related to the public sector marketing communication, using the example of Slovakian city Trencin. The goal of the submitted thesis is to assess the possibility of use of neuromarketing techniques in the communication of a city and public. A graphical billboard draft, based on the results of visual left-right perception neuromarketing research, is the tool to reach the main goal. The diploma thesis consists of the theoretical part, which introduces the basic terms regarding the importance and possibilities of communication in public sector, followed by neuromarketing issue and its techniques description. The practical part, with an initial proposal of a billboard design, aims to public sector purposes in Trencin city. It uses the results of the undertaken opinion poll and neuromarketing research. The final part is generalizing possibilities of the use of neuromarketing in the public sector communication.

The aim of this Master thesis titled ''The role of Small and Medium Business Enterprises to the Socio-Economic Development of Ghana'' was to analyze the opportunities of Small and Medium Business Enterprises (SMEs) operating in the informal sector of Ghana and its contribution to the economic growth and development through registration and taxation. To tackle the topic, a quantitative approach was adopted. Questionnaires were circulated to SMEs in the Accra metropolis and based on the responses received; analysis of the data was done to know the various ways in which the informal sector can be induced to register and also taxed. Also the amount of revenue which can be generated from registering and taxing SMEs in the informal sector was calculated to know how much the government is losing as well as how it would contribute to socio-economic development of the region and the country at large. The study concludes with some recommendations on the development of the informal sector and as such effective ways to register and tax the informal sector for the socio-economic development.

This thesis focuses on the economic analysis of Ceska Sporitelna which was realized through a financial analysis, where bank assets, liabilities and parts of income statements were analyzed. Furthermore, bank formulas were defined and counted. Results of the financial analysis were compared with the bank sector which is created by the four biggest banks in the Czech republic and with Komercni banka which is the biggest competitor of Ceska sporitelna. Some of the counted formulas were synthesized in the Spider analysis. Through the Porter "s five forces analysis, the position of Ceska sporitelna in the bank sector was evaluated.

This thesis is focused on to the impact assessment of the grants on overall economy and development of the town Police nad Metuji and village Suchy Dul. The thesis consists of two parts. The first part includes general theory of management models for municipalities, using professional sources of information. The second part includes analysis of the budget revenue and expenses of Police nad Metuji and Suchy Dul during the period 2010 - 2015. The conclusion of the second part is the evaluation of two major projects being realized by the town Police nad Metuji and municipality Suchy Dul during the period 2010 - 2014. The theoretical part includes a literature search, in which terms like a city, a village, a farming, municipal authorities, subsidies are described and characterized. The practical part consists of detailed analysis of the grants management. There is the detailed description of selected entities and their revenue & expenses analysis. The main focus is on economical and socio-cultural impacts of the selected grants. Finally, the survey research is used to determine the inhabitants´ satisfaction / dissatisfaction with management and development of the analysed town/ municipality. The final conclusion contains summary of findings and results of comparison between the impact of realized projects and its actual inhabitant perception.

The purpose of this study is to investigate companies in the public sector and how they control and estimate the risks by using scorecards in various construction projects and also to get an idea of how risk management differs depending on the project size and complexity. The essay is of the qualitative methodology and data has been collected through semistructured interviews with seven different respondents in the public sector.    To identify the risks that emerge in the business, companies can use balanced scorecard. The study explains how the use of Balanced Scorecard can be applied in the two companies we investigate and how the scorecard can be used to draw attention to risks. A focus on the processperspective was made in due to its use in the public sector. The purpose of the processperspective is to identify the processes that is necessary to achieve the financial goals and customer goals found in the scorecard.    In order to achieve the project goals it is important to work with risk management. Risk management consists of different steps, the first step is the identification of risks, the second step is to analyzing the risks and the final step is to establish a plan for the risks. The study examines how size and complexity of a project affects the risk management work of the two investigated companies in the public sector.   The results shows that the balanced scorecard mainly is applied as an additional tool and that the application of the scorecard in some cases does not go all the way down within the companies. The results also shows that the application of the scorecard, although is a complementary monitoring tool, works efficiently.    The conclusion shows that in the larger and complex projects the risk management-work is more extensive and the follow-up work is carried out more continuously. The complexity increases by the number of stakeholders involved in the projects because it often leads to ÄTA-work and time-offsets. Keywords: Public sector, balanced scorecard, risk management, complexity

2017 gick Landstinget Blekinge 77 miljoner kronor i förlust och för 2018 räknar organisationen med fortsatta förluster. För att minska underskottet har organisationen bestämt att ett åtgärdspaket ska används för att effektivisera verksamheten. En effektiviseringåtgärd är att förbättra inköpsprocessen. Inköpen består bland annat av förbrukningsmaterial vilka antingen kan inhandlas på avtal eller utanför avtal. För att inköpsprocessen ska fungera på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt är det enligt Landstinget Blekinge viktigt att inköpen görs enligt avtal. Problemet är att en stor mängd produkter inhandlas utanför avtal. Landstinget Blekinge är ett relativt litet landsting med cirka 4950 anställda. Verksamhetens mål är att förenkla vardagen för Blekingeborna i form av sjukvård och annan typ av förvaltning, verksamheten finansieras till 85 procent av anslagsmedel. Landstinget Blekinges effektivitet är resultatet av den samverkan mellan medarbetare i organisationen och hanteringen av de processer som finns inom organisationen. Med utgångspunkt i att mycket varor handlas utanför avtal blev syftet att utvärdera Landstinget Blekinges inköpsprocess, belysa utvecklingsmöjligheter och att presentera förbättringsförslag. De första frågorna som söktes svar på var varför de handlas utanför avtal samt vad Landstinget Blekinge måste göra för att få personalen att handla innanför avtal. För att besvara frågorna och få en förståelse för personalen på Landstinget Blekinge tillämpades ett induktiv tillvägagångssätt. Semistrukturerade intervjuer med ett målinriktat urval genomfördes för att skapa denna förståelse. Studien kom fram till att ansvarsenheterna inte får den information kring Landstinget Blekinges ekonomiska situation som de behöver för att kunna skapa förändring. Landstinget Blekinge har också ett affärssystem som inte är användarvänligt, där det saknas support och som de anställda inte är utbildade i. Det brister i kommunikationen, mål med förändringsarbete kommuniceras inte ut till medarbetare. Chefernas roll är otydlig och medarbetare vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp. Tillsammans bör medarbetare och chefer tolka den ekonomiska situationen i möten där det finns en struktur i form av ett uppstartsmöte, uppföljningsmöte samt ett bokslutsmöte. Det bör även titta på de enheter som är duktiga på att handla innanför avtal och därifrån skapa en standiserad inköpsprocess. Raindance (affärsystemet) behöver uppdateras med tydliga beskrivningar och bilder som förenklar navigering samt involvera slutanvändrana i vidare uteckling av systemet. Kommunikationen i organisationen bör förbättras med verktyg som scenariobyggande övningar och möten mellan ledning och medarbetare samt utföra utvärderingar av den interna kommunikationen. Det är även viktigt att förändring kommuniceras ut i organisationen för att det ska ske på det smidigaste sättet möjligt.