Univ., Habil.-Schr.--Hannover, 2000.

Zugl.: Linz, Universiẗat, Diss., 2008.

Thesis--Fachbereich Wirtschaftswissenschaften der Johann Wolfgang Goethe-Universität Frankfurt am Main. / Obsahuje bibliografii a bibliografické odkazy.

Zugl.: Kassel, Univ., Habil.-Schr., 2007

Zugl.: Potsdam, Univ., Diss., 2008

St. Gallen, Universiẗat, Diss., 2007. / Auch als: Schriftenreihe des Instituts für Öffentliche Dienstleistungen und Tourismus : Beiträge zum Öffentlichen Management ; 21.

Zugl.: Potsdam, Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Jena, Universiẗat, Diss., 2005.

<p>Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.</p><p>Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.</p><p>De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.</p><p>Vid studien har framkommit att:</p><p>* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.</p><p>* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.</p><p>* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag.</p><p>* Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.</p>

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering. En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn. Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen. Utöver att förkasta dessa samband kunde resultaten från den kvalitativa undersökningen visa att orsakerna kom från interna problem som framförallt bottnade i att deras anläggningsregister skapade svårigheter vid implementeringen av komponentmodellen. Detta problem har dock visat sig vara temporärt och som med tiden löses genom att anläggningsregistret förändras. Ett mer permanent problem som uppkommit med införandet av komponentmodellen är den ökande administrationen som krävs vid aktivering av enskilda komponenter. En faktor som istället har påverkat implementeringen i en positiv riktning är att komponentmodellen ger en förbättrad rättvisande bild då värdet på tillgångarna avspeglar verkligheten på ett mer korrekt sätt. Denna förbättrande rättvisande bild har främst uppkommit genom att fler enskilda komponenter aktiveras och skrivs av var för sig istället för att kostnadsföras. Det ökade antalet avskrivningsobjekt medförde även att landstingens resultat utjämnades som vidare ledde till att landstingen och regionerna kunde utföra fler underhållsinsatser utan att för den delen påverka det specifika årets resultat alltför kraftigt.