<p>Uppsatsen handlar om ämnet effektivitet i offentlig sektor. Dimensioner för effektivitet i en process undersöktes genom att granska den öpnna upphandlingen av intensivvårdstryckkammaren Nemo till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tidigare studier inom området har visat att effektivitet är svårt att mäta på grund av den offentliga organisationens komplexa karaktär. Samordning av det extrema händelseförloppet under upphandlingen samt resurshanteringen utmanade ledningen av projektet till en kreativ och krävande process. Upphandlingen styrdes utifrån Lagen om offentlig upphandling vilken påverkade att de utvärderingsmetoder som användes under processen följde efter reglerade standarder. Den slutgiltiga utvärderingen utanför förutbestämda och regelbundna rutiner saknades helt vilket styrker vår slutsats om att det sätt som upphandlingar utvärderas på idag behöver ses över. Den bristfälliga statistiken inom området skulle avsevärt kunna förbättras med hjälp av nya metoder för att undersöka upphandlingens effektivitet i sin helhet. Den här fallstudien innehåller ett flertal olika metoder där urvalet har bestått av de personer som har haft det största och tyngsta ansvaret under upphandlingens process.</p>

<p>En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt. Detta samband förändrades inte nämnvärt beroende av variabler i modellen. Genom att även undersöka olika nivåer på länders marginalskatt syntes att en nivå på 40-50 % hade det mest positiva sambandet med tillväxt. Resursallokeringen överlag visade däremot låg eller ingen signifikans för hur ett lands tillväxt ser ut.</p>

Behandelte Themen sind: Charakteristika der Managerialisierung; Charakteristika der Integrität der öffentlichen Verwaltung; Herausforderungen der Managerialisierung für die Werte der öffentlichen Verwaltung

Behandelte Themen sind: ex-post Prüfung und ex-ante Beratung - Kennzeichen und Merkmale; Wandel der Rechnungsprüfungsämter; Wandel der Rechnungsprüfungsämter (auch) als Reaktion auf neue Korruptionsrisiken?; Praxis der Korruptionsbekämpfung durch Rechnungsprüfung

Uppsatsen handlar om ämnet effektivitet i offentlig sektor. Dimensioner för effektivitet i en process undersöktes genom att granska den öpnna upphandlingen av intensivvårdstryckkammaren Nemo till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tidigare studier inom området har visat att effektivitet är svårt att mäta på grund av den offentliga organisationens komplexa karaktär. Samordning av det extrema händelseförloppet under upphandlingen samt resurshanteringen utmanade ledningen av projektet till en kreativ och krävande process. Upphandlingen styrdes utifrån Lagen om offentlig upphandling vilken påverkade att de utvärderingsmetoder som användes under processen följde efter reglerade standarder. Den slutgiltiga utvärderingen utanför förutbestämda och regelbundna rutiner saknades helt vilket styrker vår slutsats om att det sätt som upphandlingar utvärderas på idag behöver ses över. Den bristfälliga statistiken inom området skulle avsevärt kunna förbättras med hjälp av nya metoder för att undersöka upphandlingens effektivitet i sin helhet. Den här fallstudien innehåller ett flertal olika metoder där urvalet har bestått av de personer som har haft det största och tyngsta ansvaret under upphandlingens process.

Det nutida samhället präglas av en ökad social interaktion mellan människor, vilket kan framkalla en känsla av osäkerhet hos individen. Tillit som socialt fenomen fyller en viktig funktion för att hjälpa individen att hantera den komplexa verkligheten. Syftet med föreliggande studie var att nå en djupare förståelse av tillit som socialt fenomen. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Fokus i studien riktades mot mellanmänskliga, sociala processer och syftet applicerades på berättelser som handlade om ett utvecklingsarbete som genomförs inom offentlig sektor. Intervjuerna genomfördes med sju respondenter, där samtliga hade en viktig funktion i utvecklingsarbetet. Därmed kunde deras berättelser lägga en god grund för möjligheterna att besvara studiens syfte. Förbättrad samverkan visade sig vara ett viktigt mål med utvecklingsarbetet. I tidigare forskning har tillit belysts som betydande i samverkansprocesser. Resultatet i denna studie visade att engagemang, närhet, ömsesidighet samt erfarenhet var centrala förutsättningar för att skapa tillitsrelationer mellan aktörerna.

En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt. Detta samband förändrades inte nämnvärt beroende av variabler i modellen. Genom att även undersöka olika nivåer på länders marginalskatt syntes att en nivå på 40-50 % hade det mest positiva sambandet med tillväxt. Resursallokeringen överlag visade däremot låg eller ingen signifikans för hur ett lands tillväxt ser ut.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning. Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det är främst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som därefter meningskoncentrerats har använts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har återkopplats via mail för att säkerställa att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt. Resultaten visar att det finns positiva utkomster av programmet och att informanterna upplever att de fått bättre förutsättningar för att utvecklas som ledare. Utkomsterna beskrivs som kunskap om arbetsuppgifter och teorier, reflektion, nätverkande, erfarenhetsutbyte med och stöd av andra deltagare. Informanterna upplever även att programmet kan utvecklas bland annat genom mentorskap, återkoppling, olika forum och att avsätta mer tid för reflektion. Utifrån deltagarnas upplevelser och det utsnitt av litteratur som granskats presenteras avslutningsvis positiva aspekter med Ledarutvecklingsprogrammet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram.

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector. The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied. A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee. Data was analyzed with several quantitative methods and the result failed to reproduce earlier observed differences with statistical significance or with satisfying strength when leaders working with approximately same thing in similar context were compared.