Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna. Resultatet visade att upplevelsen av hur betydande och specifika de arbetsrelaterade målen är predicerade de privatanställdas motivation. Offentligt anställdas motivation predicerades av graden av överensstämmelse mellan individens och organisationens värderingar. Public service motivation predicerade arbetsinlevelse hos anställda inom offentlig sektor. Resultaten som delvis skiljer sig från tidigare forskning kan tänkas bero på kulturella och strukturella skillnader.

Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga. Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Dessutom redogör rapporten för ett antal orsaker som bidrar att det finns skillnader och likheter mellan de båda sektorerna. Den teoretiska referensramen utgår från teorier som fokuserar på traditionella ledarskapsstilar och vad som omfattas av privat respektive offentlig sektor, dessa jämförs i sin tur med statistik och intervjuer. Undersökningen visade att skillnaderna mellan privat och offentlig sektor inte var stora vad gäller ledarskapsstilar. Samma typ av ledarstil var vanligast bland chefer oavsett vilken sektor som granskades.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt. Vi kan också se att flera av informanterna uttrycker en önskan om en ökad samsyn vid bedömning av kompetens samt att flera informanter skulle vilja erbjuda möjligheten till fler medarbetare att anta en chefsposition.En skillnad som framkommit av resultaten är att arbetet sker mer strukturerat inomden privata sektorn. De privata organisationerna i denna undersökning dokumenterar i större utsträckning de chefskandidater som man tror på och vilken risk man tror föreligger att en chef är på väg att sluta. Detta tycks bero på att offentlighetsprincipen som de kommunala organisationerna omfattas av gör att man undviker att dokumentera denna typ av information. Bland de privata organisationerna i denna undersökning ärdet vanligast att man använder sig av en talent pool med kandidater som man tror extra mycket på och sedan följer över tid. Denna pool kan förändras kontinuerligt. Bland de kommunala organisationerna använder man sig istället av ledarskapsprogram dit medarbetare får ansöka själva.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever medarbetarsamtal inom privat och offentlig sektor. En kvalitativ intervjustudie tillämpades och genom ett kriteriestyrt urval valdes respondenter utifrån fem kriterier. Urvalsgruppen bestod av tio medarbetare, fem kvinnor och fem män, från sex svenska företag. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att medarbetare upplevde givande medarbetarsamtal som en dialog. Förutsättningar för ett givande medarbetarsamtal härleddes till en lyhörd chef förmögen att ge konstruktiv kritik och samsyn mellan chef och medarbetare. Fokusområden i medarbetarsamtalet var utveckling och arbetssituation. Öppenheten i de förberedande dokumenten var en skillnad mellan privat och offentlig sektor och inom privat sektor var ansvaret som samtalsledare och frihet mer framträdande. Uppföljningen var viktig men upplevdes bristfällig och otydlig. Medarbetarsamtalet relaterades till lön.

Energy efficiency is important both to reduce costs and to reduce greenhouse gas in the atmosphere. In Sweden 40 percent of the energy consumption is related to the buildings sector. Hospitals are complex buildings with different activities in the same building, which requires flexible technical systems for ventilation, heating and lightning. A quarter of the total energy consumption in Swedish hospitals is related to user activities in the hospitals. Therefore it is not only important to work with operational optimization but also to change user activities, to reduce energy consumption. The objective of this thesis was to examine the user-related energy efficiency work at two care units, at the central hospital in Sundsvall within Västernorrlands County. The potential of user-related energy efficiency work at the two care units was examined through three questions:  How much energy does a care unit use and for what? What is the potential to reduce user-related energy consumption in the two specific care units and what barriers are there? How can the potential increase and the barriers be reduced? The results of this study identify lighting as the user-related field that uses most energy. The results show that the potential to reduce user-related energy consumption at the two care units are in the health workers positive attitudes towards energy efficiency and in installation of energy efficient lighting with user friendly light control systems. The barriers to reduce energy consumption are lack of time, lack of specific information about energy efficiency work at the care units, lack of incentive for the health workers and the high installation cost for new lightning systems. The recommendations for the county are to give feedback on the energy efficiency work at the care units and to work with incentive and action programs such as “Gröna avtal”.

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nå insikt och förståelse i två fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet är att försöka framhäva vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkätundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas årsredovisningar. Utifrån dessa siffror har samhällsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebär ett samhällsekonomiskt värde på 25-28 miljoner kronor årligen. Vidare kan vi även se att de bidrag från den offentliga sektorn som ges till föreningarna betalas tillbaka med 700 % respektive 1 100 % i form av olika skatter och avgifter. Studien skall ses som ett bidrag till diskussionen angående idrottens ekonomiska effekter och visar genom konkreta exempel på hur det går att mäta centrala värden inom idrotten.

Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna. Resultatet i studie ett visade att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som förekom i majoriteten av platsannonserna. Resultatet i studie två visade att samvetsgrannhet kan ha viss betydelse vid bedömning av lämplig kandidat (r = 0,376, p < 0,05).

Zugl.: Sankt Gallen, Univ., Diss., 2008