Följande examensarbete på kandidatnivå utgår från problemformuleringar kring hur personliga egenskaper, relaterade till McCrae och Costas (2002) femfaktormodell, förekommer och används i rekryteringsprocesser. Två kvantitativa studier upprättades, där den första studien testade två hypoteser gällande personliga egenskapers förekomst i (N = 192) platsannonser utifrån en innehållsanalys som analyserades med frekvensanalys och Cramérs V. Den andra studien testade två hypoteser kring rekryteringsansvarigas personlighetsfaktorer och deras bedömning av lämplig kandidat genom en enkätundersökning med (N = 30) deltagande rekryterande chefer och HR-medarbetare. Enkätverktyget bestod av två delar, där första delen utgjordes av ett befintligt validerat test och del två konstruerades av författarna. Den andra studien har analyserats med Pearsons Korrelationskoefficient för att ta reda på samband mellan variablerna som mättes i enkäterna. Resultatet i studie ett visade att samvetsgrannhet var den personlighetsfaktor som förekom i majoriteten av platsannonserna. Resultatet i studie två visade att samvetsgrannhet kan ha viss betydelse vid bedömning av lämplig kandidat (r = 0,376, p < 0,05).

Personlighetsfaktorerna har betydelse för hur mycket risker individer tar. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och graden av generell riskbenägenhet. Mycket av tidigare forskning har kopplat personlighet till domänspecifikt risktagande som hälsa, ekonomi och arbete, medan denna studie undersöker kopplingen till generell riskbenägenhet i vardagen vilket kan vara att välja ett okänt resmål eller att söka till en ny universitetsutbildning. 189 undersökningsdeltagare i olika åldrar och från olika yrkesgrupper besvarade en enkät bestående av två olika tester, den svenska versionen av the Big Five Inventory (BFI) och en svensk översättning av the Risk Propensity Scale (RPS). Resultatet visar på ett signifikant samband mellan fyra av de fem personlighetsfaktorerna enligt femfaktormodellen och en ökad riskbenägenhet, nämligen Öppenhet, Samvetsgrannhet, Utåtriktning och Vänlighet. Däremot fanns ingen signifikant korrelation mellan personlighetsfaktorn Neuroticism och riskbenägenhet.

Den aktuella studien undersökte sambandet mellan personlighetsfaktorerna i the Big Five (FFM) och upplevd stress, bland chefer och utifrån kön. Det slutliga stickprovet innehöll svar från 78 chefer med personalansvar mellan åldrarna 26–67 år (M = 50.12, SD = 9.18). Deltagarnabesvarade en online enkät bestående av validerade frågor och påståenden. För analyserna gjordes kompositmått för personlighet och stress. Resultaten visade inga signifikanta könsskillnader för någon av studiens variabler och ett signifikant samband mellan stress och Openness, Conscientiousness respektive Neuroticism. Resultaten från den multipla regressionsanalysen visade att Neuroticism och Conscientiousness är betydande prediktorer för stress. Resultaten diskuteras vidare i relation till tidigare och framtida forskning. / The current study investigated the relationship between personality traits (FFM) and perceived stress, among managers and based on gender. The final sample included responses from 78 managers with personnel responsibility between the ages 26-67 years (M = 50.14, SD = 9.18). The participants completed an online self-reported survey consisting of validated measurements. For the analysis, a composite score was executed for personality and stress. The results showed no significant gender differences for any study variables and a significant association between stress and openness, conscientiousness, and neuroticism respectively. The results from the multiple regression analysis showed that neuroticism and conscientiousness are significant predictors of stress. The findings are further discussed concerning previous and future research.

Objectivity is often emphasized as one of the fundamental principles for the auditing profession and is also a requirement for preserving satisfactory professional practice. The multiple company scandals in the first decade of the 21st century have created distrust for auditors’ capability to maintain objectivity. The purpose of this study is to contribute with a new way of thinking when it comes to the factors that affect objectivity. Earlier studies have indicated that personality factors may affect work performance in many different fields and this study is exploring the connection between separate personality factors, and the capability of less experienced auditors to maintain objectivity in the relationship with dominating and demanding clients. Data was collected through a survey that was divided into two separate parts where the first part measured the participant’s score on different personality factors, and the other part measured the participant’s score on perceived objectivity. 133 subjects participated in the study and these subjects were divided into non-authorized or non-approved auditors and recently authorized or approved auditors. The result of the study did not indicate any significant connection between perceived objectivity and the different personality factors. However, there was a statistically significant connection between authorization and perceived objectivity. Non-authorized and non-approved auditors in the study tended to score higher on perceived objectivity than did their authorized counterparts. In order to regain the trust for auditors and to strengthen the role of the profession it is important to increase objectivity. The surprising evidence supplied by this study creates a curiosity and urge to further investigate the factors affecting objectivity, especially in combination with possible psychological aspects. This study is unique because it focuses strictly on individual instead of contextual factors and it thereby contributes to the literature about the influence of individual factors as well as to the study of objectivity among auditors. This is a step towards greater understanding of the factors that actually affect objectivity and, as a consequence, also affect the quality of the audit as a control mechanism. / Objektivitet framhålls ofta som en av de grundläggande principerna för revisorsyrket samt ett krav för att upprätthålla god yrkessed. Det tidiga 2000-talets stora företagsskandaler har dock skapat en misstro till revisorer som yrkesgrupp och har dessutom föranlett ett tvivel gentemot revisorers objektivitet. Avsikten med denna studie är att bidra med nya tankebanor kring vad som skulle kunna påverka objektiviteten. Tidigare studier har indikerat att personlighetsfaktorer kan påverka arbetsprestationen inom vitt skilda branscher och denna studie undersöker sambandet mellan olika personlighetsfaktorer och mindre erfarna revisorers förmåga att bibehålla objektiviteten i relationen med dominerande och krävande klienter. Data till studien samlades in genom en tvådelad enkät där en del mätte personligheten och den andra delen mätte graden av objektivitet. I studien deltog 133 respondenter fördelat på revisorsassistenter, revisorer som varken är auktoriserade eller godkända samt revisorer som har auktoriserats det senaste året. Resultatet av studien påvisar inte några signifikanta samband mellan graden av objektivitet och de studerade personlighetsfaktorerna. Istället påvisades ett signifikant samband mellan auktorisation och graden av objektivitet. Revisorer som varken var godkända eller auktoriserade visade i studien tendenser till högre grad av objektivitet än sina auktoriserade kollegor. I fråga om att vinna tillbaka förtroendet för revisorerna och att stärka deras yrkesroll är det viktigt att öka graden av objektivitet. Informationen som den här studien ger är överraskande och skapar framför allt en nyfikenhet och forskarlust att gräva djupare i objektivitetens påverkansfaktorer, och då i synnerhet i kombination med tänkbara psykologiska aspekter. Denna studie är unik då den i allra högsta grad fokuserar på individfaktorer istället för kontextuella faktorer och därmed bidrar till litteraturen om individfaktorers påverkan såväl som till studiet av objektivitet hos revisorer.  Detta är ett led i förståelsen av vilka faktorer som faktiskt har inverkan på objektivitet och därmed också har inverkan på kvaliteten hos revisionen som kontrollfunktion.

No description available.