Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara. Ingen signifikant skillnad i moralisk förkastlighet framkom mellan attraktiv och oattraktivt foto, ej heller någon könsskillnad. Resultatet influerades sannolikt av ”criminal face effect”, den av Dumas & Testé (2012) beskrivna effekt. Om en moraliskt tvivelaktig handling utförs och gärningsmannen uppfyller en stereotyp bild hos en eventuell bedömare av hur någon som utför den handlingen ser ut kommer gärningsmannen att dömas hårdare än om stereotypen inte uppfylls. / The aim of the study was to determine whether the attractiveness of a person can influence the degree of how morally reprehensible an act performed by the person assessed and whether there is any gender difference. In an experiment, 151 students at a medium-sized university in southern Sweden participated. The participants were assigned a fictitious moral scenario with an attached photo of either an unattractive or attractive person. A control group were assigned the same scenario but with no photo. Subsequently, participants were asked how morally reprehensible they experienced the act described in the scenario and how attractive they thought the person on the photo to be. No significant difference in moral reprehensibility emerged between attractive and unattractive photo nor a gender difference. The result is likely influenced by the "criminal face effect," the effect described by Dumas & Teste (2012). If a morally dubious act is performed and the offender meets a stereotypical image of a possible estimator of how someone performs the action looks offender will be sentenced more severely than if the stereotype is not met.

Bakgrund: Isolering innebär att en patient som är smittbärare eller har en smittsam sjukdom tas om hand på ett sådant sätt att andra skyddas från att bli smittade. I hälso- och sjukvårdslagen beskrivs målet för hälso- och sjukvården som vård på lika villkor för hela befolkningen och en god hälsa. Studier poängterar vikten av patienters livskvalitet och hur isolering kan innebära en risk för försämring av denna. Det finns en okunskap hos sjukvårdspersonalen när det gäller smittspridning vilket skapar en utsatthet för patienter som blivit smittade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patientens upplevelse av isolering vid smittorisk.  Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) utfördes. Tio artiklar användes i resultatet, vilka hittades i CINAHL Complete, PubMed, PsycINFO samt Nursing & Allied Health database. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visade tre huvudteman vilka var negativa upplevelser av isolering, upplevelser av att vara smittsam och positiva upplevelser av isolering. Negativa upplevelser av isolering var mer framträdande än positiva. Patienterna upplevde negativa upplevelser som ensamhet, tristess och frustration. Upplevelsen av att vara isolerad kunde vara stigmatiserande och gav en oro och rädsla hos patienter. Isolering kan även upplevas positivt då rummet kan vara en plats för avslappning och utrymme till att få vara privat. Diskussion: Sister Callista Roys adaptionsmodell användes i resultatdiskussionen där patienternas förmåga att anpassa sig till isoleringen diskuterades. Författarna diskuterar personalens roll i denna adaption samt vad som ger upphov till att ensamhet upplevs positivt eller negativt. / Background: Isolation is the practice whereby a patient who carries an infection or a contagious disease is taken care of in such a manner that other individuals are protected from likewise becoming infected. The aim of healthcare law is to provide both equal care and good health for the entire population. Research that has focused on the importance of the patient's quality of life has also shown how isolation runs the risk of undermining or diminishing such quality of life. Moreover, patients who become infected are more vulnerable due to the lack of knowledge among some medical staff concerning how infections are spread. Aim: The aim of the literature review is to highlight how the contagious patient experiences isolation. Method: A literature review was carrid out in accordanse with Friberg (2012). Ten articles, accessed in th databases CINAHL Complete, PubMed, PsycINFO and Nursing and Allied Health, were identified for the results. Results: The literature review showed three main themes that were negative experiences of isolation, experiences of being contagious and positive experiences of isolation. Negative experiences of isolation were more prominent than positive. Patients experienced negative feelings like loneliness, sadness and frustration. The experience of being isolated could be stigmatizing and gave patients anxiety and fear. Isolation can also be perceived as positive when the room can be a place for relaxation and privacy. Discussion: Sister Callista Roys adaptation model was used in the discussion where patients' ability to adapt to the isolation was discussed. The authors discuss the role of the staff in this adaptation as well as what causes loneliness to be perceived as positive or negative.

Gamification är ett relativt nytt fenomen som blir mer vedertaget i företagsvärlden. Kort beskrivet innebär det att spelmekanismer och spelelement implementeras i en icke-spelkontext, exempelvis inom ett informationssystem på ett företag. Detta görs för att stimulera motivation och engagemang från användarna och på så sätt bidra med nöjdare, mer tillfredsställda anställda och högre resultat. Trots att fenomenet blir allt vanligare på arbetsplatser saknas forskning om hur användarna upplever att arbeta på ett gamifierat sätt.    Vi har med denna studie undersökt användarnas egna upplevelser och jämfört dessa med hur arbetsledarna reflekterar över den påverkan gamification har på anställda. Detta har gjorts för att nyansera förståelsen för hur gamification påverkar användare inom en callcenterkontext. Vi undersöker även hur väl syftet är förankrat och förstått av användarna. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där empirin sedan kodades efter teman vanliga inom området.   Resultatet visar på att det finns olika uppfattningar om vad gamifications syfte är, men den vanligaste uppfattning är att det syftar till att göra arbetet mer tillfredsställande. I frågan om hur användarna upplever att arbeta i ett gamifierat system kom vi fram till ett flertal teman där motivation, tillfredsställelse samt engagemang var mest förekommande upplevelserna. Vi fann även att upplevelser såsom stress, press och frustration var förekommande vilket inte diskuterats utförligt i tidigare litteratur inom gamification. Vi hittade även likheter och skillnader mellan användares och arbetsledares perspektiv gällande hur gamification upplevs av användare. De mer märkbara likheterna vi fann var upplevelser om tillfredsställelse och nöje samt ett ökat engagemang. Dock fann vi skillnader i hur användare och arbetsledare uppfattade motivationsfaktorer, upplevd motivation inom gamification samt huruvida användare upplevde stress.

Cyberkrigföring utgör ett allvarligt hot då det kan påverka ett modernt samhälle från distans. Västvärlden har trots större resurser och mer avancerad teknik inte lyckats möta rysk cyberkrigföring. Cyberkrigföring har trots jämförelser med massförstörelsevapen präglats av begränsningar i ny teoriutveckling samt en avsaknad av perspektiv avseende strid på djupet. Syftet med denna studie är att fylla denna teoretiska lucka genom att undersöka hur traditionella ryska teorier om djupoperationer kan förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext. Frågan undersöks genom en tematisk analys av två fall, cyberattackerna mot Estland 2007 samt den pågående konflikten i Ukraina från 2014 och framåt. Resultatet visar att den traditionella teorin är relevant och kan bidra till att förklara rysk cyberkrigföring både ur en fysisk- och en psykologisk dimension. Studiens största bidrag är en utveckling av den traditionella teorin för att bättre passa en modern kontext. Studien bidrar också till att öka förståelsen för rysk krigföring vilket kan medverka till bättre möjligheter för totalförsvaren i västvärlden att möta dessa typer av hot.