Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.

Physical pressure caused by human activity is a significant and growing environmental problem that has a major impact on aquatic environments and habitats. To deal with this problem, the EU Water Framework Directive demands that hydromorphological status assessment of surface waters be implemented by all member states as part of the ecological status assessment. The aim of this thesis was to develop a method for assessing the hydromorphological status in lakes and coastal waters of Åland in accordance with the WFD guidelines, and to perform the status assessment of two water bodies according to the developed method.  An evaluation manual based on three quality factors – connectivity, hydrological regime and morphological conditions – and associated parameters was developed from a combination of WFD parameters, Swedish and Finnish assessment criteria and custom solutions. The assessment parameters were adapted to local conditions as well as available data and the assessment was conducted using GIS to ensure consistent and time-efficient execution. In accordance with the developed manual, the assessment was carried out for the coastal water body, Västra Hamnen, and Lake Långsjön. Lake Långsjön received a hydromorphological status of “good”, the primary pressure being a small regulation dam adjacent to the water body. As expected, Västra Hamnen showed a greater physical impact due to hydrodynamic effects caused by ship traffic and a road embankment, as well as a greater morphological impact due to artificial shoreline and land use in the surrounding area. As a result, Västra Hamnen received a hydromorphological status of “unsatisfactory”. The results of the project show that an assessment of the hydromorphological status of the surface waters of Åland is not only possible with the data currently available, but can be conducted in a resource and time efficient way using GIS and will facilitate the assessment of all of Åland’s lakes and coastal waters according to WFD guidelines. This report will: form the basis for reporting to the EU; account for both the methodology that will be used for hydromorphological status assessment on Åland and for the outcome of the assessment of the selected water bodies; and provide guidance for the further assessment of hydromorphological status. The method used has a promising future in development and extension opportunities as new research becomes available, and will put Åland at the forefront of hydromorphological assessment in Europe.

Cyberkrigföring utgör ett allvarligt hot då det kan påverka ett modernt samhälle från distans. Västvärlden har trots större resurser och mer avancerad teknik inte lyckats möta rysk cyberkrigföring. Cyberkrigföring har trots jämförelser med massförstörelsevapen präglats av begränsningar i ny teoriutveckling samt en avsaknad av perspektiv avseende strid på djupet. Syftet med denna studie är att fylla denna teoretiska lucka genom att undersöka hur traditionella ryska teorier om djupoperationer kan förklara rysk cyberkrigföring i en modern kontext. Frågan undersöks genom en tematisk analys av två fall, cyberattackerna mot Estland 2007 samt den pågående konflikten i Ukraina från 2014 och framåt. Resultatet visar att den traditionella teorin är relevant och kan bidra till att förklara rysk cyberkrigföring både ur en fysisk- och en psykologisk dimension. Studiens största bidrag är en utveckling av den traditionella teorin för att bättre passa en modern kontext. Studien bidrar också till att öka förståelsen för rysk krigföring vilket kan medverka till bättre möjligheter för totalförsvaren i västvärlden att möta dessa typer av hot.