<p>Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. </p><p>Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?</p><p>Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.</p><p>Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet. </p><p>Resultatet visar att både människor med ickenordiskt och nordiskt ser och upplever diskrimineringen i samhället. De anser att utseendet har betydelse för inkludering i samhället.</p>

Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering? Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället. Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Resultatet visar att både människor med ickenordiskt och nordiskt ser och upplever diskrimineringen i samhället. De anser att utseendet har betydelse för inkludering i samhället.

Syfte Syftet med vår studie är att analysera sambandet mellan attribut och förtroende vid val av försäljare som tillhandahåller tjänster eller produkter av meriterad karaktär.   Metod Ett deduktivt synsätt med analys av litteratur och vetenskapliga artiklar för att skapa en god översikt av tidigare forskning. Vår empiri genomförs med en kvantitativ metod genom en enkät-/surveyundersökning. Våra resultat analyseras i SPSS där vi utfört en deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys och faktoranalys. Detta följs av vår egen analys, diskussion och slutsats.   Slutsats Utifrån vår studie kan vi konstatera att valen av attribut som en försäljare av tjänster eller produkter av meriterad karaktär gör kan ha en betydelsefull påverkan för förtroendeskapandet gentemot en kund. Detta bör enligt oss en försäljare ta i beaktning då det i sin tur kan ha stor betydelse för genomförandet av en affär. De mer naturliga eller vanligare attributen har en mindre negativ påverkan och de mer ovanliga och utstickande attributen har en större negativ påverkan på förtroendet. Uppsatsens bidrag Vårt bidrag till ämnet företagsekonomi och marknadsföring är påverkan av fastighetsmäklares eller försäljares val att genom skäggväxt, smink, piercingar eller tatueringar riskera att negativt drabba kundens förtroende för fastighetsmäklaren eller försäljaren.

Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen och en typ av mobbning som är svår att undvika då många unga är internetuppkopplade dygnet runt. Nätmobbning har bidragit till att unga mår psykiskt dåligt och att deras vardag påverkas. Studiens primära syfte var att kartlägga hur nätmobbning ser ut bland niondeklassare. Det sekundära syftet var att se om det fanns några könsskillnader mellan flickor och pojkar med avseende på vad innehållet i nätmobbningen bestod av samt påverkan av den. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med totalt 161 respondenter från tre olika skolor i norra delen av Sverige. 19 % (17 stycken) pojkar respektive 21 % (13 stycken) flickor uppgav att de hade upplevt sig nätmobbade. Deras vardag hade påverkats genom att de hade isolerat sig från umgänge med andra samt försökt ändra på sig så mobbarna inte kunde mobba dem. Hälsan hade påverkats i form av att pojkar känt sig deprimerade och flickor hade fått försämrad självkänsla. Det var även ett högt antal som angav att hälsan inte påverkats. Både flest pojkar och flickor blev nätmobbade angående deras utseende.

Min studie beskriver hur ungdomar framställer sig själva genom Instagram och vad för påverkan det har till deras identitetsskapande. Med hjälp av 10 ungdomar vid 16 års ålder på har jag samlat ihop material som jag kopplat till teori. Dessa teoretiska perspektiv som jag använt mig av är: Identitet från Jostein Gripsrud ”Mediekultur- Mediesamhälle” 2008 samt dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman ”Jaget och maskerna” 1974. Jag har tagit inspiration från Kenneth Ögren (2013) avhandling angående ”flickor och sociala medier” samt olika artiklar kring Instagrams påverkan på ungdomar och Berglez &amp; Olaussons förklaring av medier och identitet som bakgrund till mitt ämne. Frågorna som jag besvarar i min studie är: Hur framställer ungdomar sin online identitet genom Instagram? Vad ger detta för resultat på ungdomarnas identitetsskapande? Min studie visar att Instagram har en påverkan på ungdomarnas livsstil och identitet. Det vill säga hur individer representerar sig själva skapar det normer, mönster, status och regler i samhället som fortskrider och vi blir ständigt omedvetna påverkade av varandra och hur vi ska vara och bete oss. Sociala medier har en påverkan på oss individer och genom Instagram kultur skapar det en omedvetenhet för dessa ungdomar där de alltid ska behaga sin publik med oärligheter.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ”inne” att vara ung? Vad är ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ”inte är unga”? </p><p>Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? </p><p>Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade.</p><p>För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. </p><p>Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen. Informanterna blev påverkade av olika faktorer och media var en av de största.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.</p><p>Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.</p><p>Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.</p><p>Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats. Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen. Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare. Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000). I fokus har vi haft artiklar i kategorierna sex/relationer/killar och utseende/skönhet. Våra resultat visar att Veckorevyn genom att uppmuntra sina läsare till ständig förändring och förbättring kan bidra till att skapa problem som från början inte fanns. Genom att fokusera mycket på hur unga tjejer ska bete sig när det gäller utseende och sex/relationer bidrar Veckorevyn till att skapa en bild av hur unga tjejer ska vara.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper än oattraktiva personer. Resultaten uppvisade små skillnader mellan hur äldre och yngre personer tillskriver andra personer egenskaper utifrån attraktivitet. I vissa fall skiljde sig resultaten från tidigare, liknande studier. Anledningar till detta ansågs kunna vara diverse metodfel och själva det faktum att undersökningen förutom Kön också innehöll faktorn Ålder, vilket ingen tidigare, liknande studie haft. Nyckelord: / The purpose with the study was to examine if humans accredits other persons characteristics based on their appearance . Further, the purpose was to examine if such tendencies eventually was influenced by gender an age. 90 men of different ages participated in a questionnaire survey where the researchsubject were shown two pictures presenting one attractive and one unattractive person and then were to answer questions about the persons estimated characteristics. The results showed that the researchsubjects were more inclined to accredit the attractive person positive characteristics. Furthermore the results indicated that women more often than men subscribes attractive persons more positive characteristics than unattractive persons. The results showed small differences between how older and younger subscribes other persons characteristics based on attractiveness. In some cases the results divided from previous, similar studies. The reasons for this was regarded to be various methodological bias and the fact that the examination except for Gender also included the factor Age, which no previous, similar studies had.