<p>Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. </p><p>Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?</p><p>Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.</p><p>Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet. </p><p>Resultatet visar att både människor med ickenordiskt och nordiskt ser och upplever diskrimineringen i samhället. De anser att utseendet har betydelse för inkludering i samhället.</p>

Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering? Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället. Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Resultatet visar att både människor med ickenordiskt och nordiskt ser och upplever diskrimineringen i samhället. De anser att utseendet har betydelse för inkludering i samhället.

<p>Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.</p><p>Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ”passiva offer”.</p>

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism. Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ”passiva offer”.

Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om  bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.

AbstractFor this study, Swedish law cases have been investigated that concern Muslim women with headscarf who experience discrimination based on religious symbols. The aim of the study has been to create understanding and develop knowledge about Muslim women with headscarves in Swedish society. The method used is qualitative content analysis of Swedish law cases.The results of the empirical analysis show that there are events in the legal cases that can give an indication of the occurrence, expression and effect of discrimination. The rationale of the employer or manager shows how Muslim women with headscarves can be discriminated against and stigmatized. The expressions that come up in the court cases and that have been analyzed show an effect of discrimination / exclusion of Muslim women with headscarves.The result of the empirical analysis shows how a workplace / organization that has a clothing policy that prohibits all types of headgear, in practice disadvantages Muslim women who wear religious symbols (headscarves).The result also shows how Muslim women with headscarves have been harassed in the workplace as well as had experiences of individual everyday racism. The effect of individual everyday racism shows how negative beliefs and prejudices are about Muslim women with headscarves. As a social identity, women become visible with their headscarves and, as a result, they live a kind of symbolic oppression on the part of the majority.Key words: discrimination, exclusion / stigmatization, individual everyday racism, headscarf

Skolan är en av få institutioner som alla medborgare är tvungna att befinna sig i. Samtidigt framstår det som att skolan inte alltid lyckas med uppdraget att ge alla elever en likvärdig utbildning. Rasifierade barn och unga verkar möta en rad hinder och missgynnas systematisk under sin utbildningstid. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka hinder och dilemman det finns för lärare att hantera rasism i skolan samt att undersöka hur rasism kan förstås i en skolkontext. Fokus har varit att förstå lärares roller och förhållningssätt kopplat till rasism i skolan. Uppsatsen är genomförd som en systematisk litteraturstudie och utgår från sex internationellt publicerade artiklar och en svensk avhandling som sorteras med hjälp av tematisk innehållsanalys utifrån tre olika teman. Dessa tre teman, tillika perspektiv; det socialkonstruktivistiska, det utbildningssociologiska och det svenska perspektivet, ger sammantaget en mer mångfacetterad bild av hur problemet kan förstås. Resultatet visar att det kan uppstå svårigheter i att hantera rasism eftersom den ofta verkar i det dolda och kan vara svår att identifiera. Trots goda ambitioner om lika behandling verkar det dessutom som att lärare inte alltid lyckas med dessa uttalade målsättningar. Det grundar sig framförallt i en bristande förståelse för rasism som någonting större än direkt kränkande handlingar. Vi har funnit att lärare behöver en ökad kunskap om vilka uttrycksformer som rasism kan ta sig samt vilka konsekvenser den kan få, såväl på kort som lång sikt. Vi har även funnit att språkbruket har en viktig roll för hur rasism reproduceras, där de till synes vanliga interaktionerna döljer nedtryckande och sorterande strukturer.

<p>Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder. Vi finner även stark social påverkan både inom skolan och i familjen på ungdomarnas attityder. De strategier som ungdomarna använt för att handskas med upplevelser utifrån sin etniska bakgrund står i stark kontrast till de strategier som urskiljs i forskning med ungdomar i segregerade förorter i Sverige. Detta belyser samband kring klass och geografi men ger också en förståelse för hur dessa ungdomar funnit andra strategier och förhållningssätt.</p>

<p>Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.</p>

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder. Vi finner även stark social påverkan både inom skolan och i familjen på ungdomarnas attityder. De strategier som ungdomarna använt för att handskas med upplevelser utifrån sin etniska bakgrund står i stark kontrast till de strategier som urskiljs i forskning med ungdomar i segregerade förorter i Sverige. Detta belyser samband kring klass och geografi men ger också en förståelse för hur dessa ungdomar funnit andra strategier och förhållningssätt.