Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög. Vidare syftar uppsatsen till att få en bättre förståelse för vilka faktorer som antas påverka benägenheten att bo i etniska enklaver i Stockholms län. Flera tidigare studier visar på länders kulturella likheter och skillnader vilket kan hjälpa till att förklara etniska enklavers olika omfattning. Uppsatsen tar upp tre förklaringar som hjälper till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver. Dessa är socioekonomiska faktorer, individens boendepreferenser och diskriminering. De flesta forskare är överens om de socioekonomiska faktorernas relevans men menar att detta inte kan förklara fenomenet ensamt. Kvantitativ metod har använts och regressionsanalys ligger till grund för resultatet. Datamaterialet är baserat på ett slumpmässigt urval där 7102 individer ingår i analysen. Individers boendepreferenser och diskriminering går inte att mäta utifrån registerdata. Därför har dessa förklaringsmodeller inte ingått i regressionsanalysen utan endast diskuterats som eventuella förklaringar till skillnader i individers benägenhet att bo i etniska enklaver. Resultatet av regressionsanalysen visar att det finns etniska enklaver inom Stockholms län. Det går också att urskilja stora skillnader mellan individer från olika födelseländer vad gäller benägenheten att bo i etniska enklaver. De socioekonomiska faktorerna hjälpte inte till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver i samma utsträckning som antagits, varför diskriminering och den fria viljan antas ha stor betydelse. Dock tycks de tre olika förklaringsmodellerna, socioekonomiska faktorer, boendepreferenser och diskriminering, alla bidra till en ökad förståelse för benägenheten att bo i etniska enklaver.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om  bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.

I denna uppsats redovisas en kvalitativ studie av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas verklighetsuppfattning, framtidsvision samt politiskt utförande i anknytning till den svenska bostadssegregationen. Studien vilar på en kvalitativ textanalys av partiernas dokument angående bostadssegregationen och genom materialet besvarar vi Hermanssons tre begrepp som utgör intentionen av studien. Forskningen har visat att partiernas verklighetsuppfattning av den svenska bostadssegregationen orsakas av en bostadsbrist likväl uppfattningarna av vad som orsakar bostadsbristen ser olika ut. Partiernas framtidsvisioner var att Sverige är i behov av fler bostäder men åsikter av flera bostadsformer och en lägre massinvandringen var förekommande. Liberalernas och Sverigedemokraternas politiska utföranden av ökad byggnation var bland annat genom regelförenklingar jämfört med Vänsterpartiet som påstod att investeringsstöd var ett hjälpmedel för en minskad bostadsbrist och segregation. Sammantaget av studien förevisar att partierna är överens om att bostadsbristen är en orsak av Sveriges bostadssegregation och framtidsvisionerna bland partierna visar att flera bostäder behövs för att minska segregationen. Liberalerna samt Vänsterpartiet värdesätter en integration och invandring för Sverige och att det ska få delta i det svenska samhället. Bostäder ska byggas för både befintlig befolkningen även för invandring. Sverigedemokraterna anser däremot att bromsad invandring är en effektiv lösning för att Sverige inte ska blir mer överetablerad och utsättas för en bostadssegregation.

Bostadssegregation och växande sociala klyftor är aktuella samhällsproblem som kan vara svåra att hantera. Tidigare forskning visar att social blandning kan ha positiva effekter på integration och samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktörer inom bostadsförsörjningen ställer sig till implementeringen av social blandning. Studien har för avsikt att bidra till forskningen genom att kartlägga existerande attityder inom den svenska kontexten. Genom tio intervjuer med olika aktörer som arbetar med frågan, presenteras en nyanserad och betydelsefull överblick över hur inställningarna till fenomenet ser ut i verkligheten. Resultatet visar att samtliga respondenter ställer sig positiva till social blandning. Handlingsutrymmet och motiven skiljer sig mellan olika aktörer där de främsta skillnaderna återfinns mellan privata och statliga aktörer. Politiker och statliga aktörer har den huvudsakliga makten när det kommer till att utforma bostadspolitiken men även allmännyttiga organisationer kan påverka bostadsförsörjningen. Social blandning verkställs främst genom blandade upplåtelseformer och varierande bostadstyper samt storlekar. Det utpekas som faktorer som främjar en högre grad av blandning av invånare i bostadsområden. Något som i sin tur har positiva effekter på bland annat samhörighet, trygghet och samhällsutveckling.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bostadssegregationens problematiska omfattning i miljonprogramsområden medför många negativa konsekvenser och skapar därmed enorma utmaningar för samhällsplanerare. Fysisk förtätning har utvecklats till ett stadsplaneringsideal för hållbara städer, vilket denna studie har valt att fokusera på. Syftet med studien är att analysera hur förtätning kan minska bostadssegregationen i Stockholmsförorten Rinkeby, samt studera hur detta ideal fungerar ihop med en faktor som blandade boendemiljöer.   Arbetet tog form efter en fallstudie, där olika empiriska data samlades in. Intervjuer med kunniga aktörer inom samhällsplanering genomfördes för att få en bättre inblick i ämnena fysisk förtätning och bostadssegregation. Inför studien på plats i Rinkeby utformades en analysmatris för att på ett strukturerat sätt kunna analysera samtliga Stockholmsförorter som besöktes. Därefter utfördes två gåturer i det utvalda området Rinkeby och en gåtur i Tensta, Bredäng och Vårberg, för att få en sammanhängande och fysisk bild över dessa miljonprogramsområden.   Genom analyser av tidigare forskning, och de egna resultaten, framkommer det att blandade boendemiljöer är den faktorn som är mest optimal ihop med fysisk förtätning. Studien visar att fysisk förtätning bör fungera som ett verktyg, snarare än att som en ensam beståndsdel försöka motverka bostadssegregation. Blandade boendemiljöer motverkar polarisering samt segregation, och skapar förutsättningar för de boende att stanna kvar i sina områden och göra bostadskarriär, istället för att flytta till andra stadsdelar.   Genom förtätning undviks rivning och onödiga efterkommande kostnader för samhället, vilket gör att fysisk förtätning ihop med blandade boendemiljöer förblir det ultimata verktyget för att kunna motverka bostadssegregation i Rinkeby. / The problematic extent of housing segregation in million programme areas has many negative consequences, which creates huge challenges for the Swedish planners. Densification has evolved into an urban planning ideal for sustainable cities, which this study has chosen to focus on. The aim of this study is to analyze how densification can decrease residential segregation in the Stockholm suburb of Rinkeby, as well as study how this ideal works together with a factor like mixed housing.   The work was shaped after a case study, where different empirical data were collected. Interviews were made with experts in densification and segregation, in order to get more detailed information about the subject. An analysis matrix was constructed for the study, in order to analyze the Stockholm suburbs that were visited in a structured manner. Thereafter two walkthrough studies were conducted in Rinkeby, and one walkthrough study in Tensta, Bredäng and Vårberg. This method was done to evaluate and to form a visual perception in the chosen areas.   By analyzing previous research and the results, it appears that mixed housing are the factors that work best together with urban densification, to counteract housing segregation in Rinkeby. The study shows that densification should be used as a tool rather than attempting to counter residential segregation as a sole element. Mixed housing counteract polarization as well as segregation, and facilitate the possibility for residents to stay in their neighbourhood and accomplish a housing career, within their own neighbourhood. Demolition and unnecessary consequential costs to society can be avoided through densification, which means that physical densification together with mixed housing are the best ways to counter residential segregation in Rinkeby.

I Sverige satsas det på integration genom att alla ska få möjligheter till samma utbildning och därigenom tillgång till arbetsmarknaden. Trots detta råder det i Sverige hög grad av segregation. Syftet med denna uppsats har därför varit att sammanställa och undersöka litteratur kring hur social segregation påverkar elevers skolgång och resultat, där vi även studerat hur bostadssegregation och etnisk segregation samverkar och skapar social segregation. Det var även viktigt att undersöka hur elevers bakgrund och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras skolgång och lärande. Detta gjordes i relation till hur olika sorters segregation skapar olika förutsättningar för individer. Denna undersökning är viktig då grundskolan har en viktig roll i att fostra elever till att leva i ett mångkulturellt samhälle där alla ska vara lika mycket värda och ha rätt till samma möjligheter. Därför ska grundskolan fostra eleverna så att alla anser sig ha samma möjlighet till högre utbildning. Eleverna ska även lära sig att respektera andra samt få förståelse för alla individer, oavsett bakgrund. Denna fostran ska även motverka segregation. I vår litteraturstudie har vi använt oss av avhandlingar som tar upp olika relevanta faktorer för vår uppsats. Vi har även använt oss av artiklar samt statistik från Skolverket för att få konkreta resultat där olika faktorer visas påverka elevers skolgång. Vi sammanställde sedan det material vi hittat för att kunna dra slutsatser. Kritiska perspektiv var även en viktig del i vår uppsats, dessa använde vi som hjälpmedel i analysen för att framföra och synliggöra olika perspektiv på segregationsproblemet. I analysen ställde vi dessa olika perspektiv och synsätt mot varandra för att kunna komma fram till slutsatser. En slutsats vi kom fram till utifrån analysen är att etnisk segregation samt bostadssegregation samverkar och skapar social segregation. Ytterligare en huvudsaklig slutsats är att elevers skolgång och resultat påverkas av social segregation samt av deras bakgrund och socioekonomiska förutsättningar. Alla påverkas av social segregation men de som påverkas mest är de elever som går i lågklassiga skolor.

Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades.  Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.

The purpose of this essay is to examine the discourses that come in contact with the word “segregation” in the news and what it stems to. Because of the potential power that the news has over steering discourses it’s important to question your sources, to get an accurate picture of the world. In Sweden, there’s a broad housing segregation that is often covered in the news, and we seldom have power to choose how we take in information when it is presented to ourselves in a certain way. Seeing what the news deems as important shows us what we are presented with as important.  Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet were chosen because of a number of factors, but the most important is that they are well-established newspapers that vary in the political spectrum. Both a quantitative and qualitative approach is used. This to get a deeper understanding of the material. By using a discourse analysis it’s not only the content that is analyzed, but it also takes the context, existing hegemonies and our familiarity to the subject into consideration. Therefore, a critical discourse analysis is applied on the material, not only to read the material, but to understand it.  The conclusion is that there are some hegemonic tendencies in the material, and a one-sided perspective. People in segregated areas are more often than not described as immigrants and individuals with other ethnicities that are unemployed. Also described with limited resources and capabilities to escape their socio-economic situation. It’s concluded that the one-sided picture shown is harmful.