ABSTRACT Mohamed, M. 2019, Att öka attraktiviteten i miljonprogramsområden. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet Denna uppsats undersöker kommunernas sätt att arbeta när det gäller att öka attraktiviteten bland miljonprogramsområden. I uppsatsen studeras tre olika miljonprogramsområden i tre olika kommuner, Stockholm (Rinkeby), Botkyrka (Alby) och Uppsala (Gottsunda). Dessa områden är mindre attraktiva än innerstadsområden och det beror på att de är belägna i yttre delen av staden samt andra faktorer som jag tar upp i uppsatsen. Uppsatsen fokuserar på att undersöka hur de tre olika kommunerna arbetar för att öka attraktiviteten samt om de skiljer sig åt i arbetet för att öka attraktivitet. Metoden som applicerades i denna studie var kvalitativa intervjuer med tjänstemän från respektive kommun. I studien studerades även vad begreppet attraktivitet hade för betydelse samt hur kommunerna uppnår en attraktivare plats med hjälp av Kotlers (1999) teori om platsmarknadsföring. Resultatet visade att kommunerna arbetade med att öka attraktivitet i respektive områden och vissa delar av detta arbete gjordes på ett liknande sätt i flera av kommunerna. Exempelvis genom skapandet av ett nytt köpcentrum/handelsgata eller att det befintliga upprustades. Dock skilde det sig åt i andra delar av kommunernas arbete eftersom varje kommun gjorde olika bedömningar om vad som behövde göras i respektive område.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att alla tre kommuner uppfattade att det fanns en bristande attraktivitet och att de använde olika planer och strategier för att öka attraktiviteten i dessa områden. Dessa planer och strategier togs fram utifrån forskning, tidigare erfarenhet och samarbete med andra myndigheter och förvaltningar.

Purpose: Råslätt is a residential neighborhood that is part of the Swedish “million homeprogram” (1965-1975). The area consists almost entirely of rental apartments inprefabricated concrete buildings of 6-8 floors. Unemployment rates are high and thearea is also highly segregated. Because of this, Råslätt has a bad reputation.The goal of this study is to examine the parameters of the physical, public space thatcan contribute to a more attractive residential area and based on the findings design aproposal that will be presented by sketches and a picture. Method: The methods used are primarily document analysis and observations. Inaddition, an interview with a professional area manager has been implemented. Thefinal sketch has been made with 3D-modeling software. Findings: The area's center buildings have been analyzed using various theories andfrom these concluded a number of parameters that are important for this residential areato be attractive. Using these parameters, a proposal has been designed with 3Dmodelingsoftware and presented as overview maps and a picture of how the area couldlook like. Implications: Through a proposal of changes in the physical planning, theattractiveness of the area and the social mix could be improved. Improvements thatcould enhance the attractiveness have been developed and are as follows: more sittingpossibilities, better accessibility, more interesting architecture, larger focus onaesthetics, more planned green space in the center, attractive new housing in the citycenter, to better link the different ground levels and an increased number of focus pointsfor visual experiences.For further research in the area, it could be interesting to investigate what is alreadybeing done in new construction projects to avoid problems that “the million homeprogram” resulted in, and to come up with further proposals on how to improve thework at the new projects. It could also be interesting to examine the redevelopmentproposals based upon economic and ecological sustainability. Limitations: The focus has been at the center of the buildings due to our basic theorythat it is possible to improve the attractiveness of the area by only focusing on publicspace. This is also to avoid the negative effects of a rising social status in a residentialarea (gentrification) whenever possible. Economic aspects have also been disregardedin this report. / Syfte: Råslätt är ett bostadsområde som ingår i det svenska miljonprogrammet.Området består nästan uteslutande av hyresrätter i prefabricerade betonghus med 6-8våningar. Arbetslösheten är utbredd och det är mycket segregerat i området. Områdethar även dåligt rykte på grund av detta.Målet med det här examensarbetet är att undersöka vilka parametrar i den fysiska,offentliga miljön som kan bidra till ett mer attraktivt bostadsområde och utefter dessautforma ett förslag som redovisas med skisser och en bild. Metod: De metoder som använts är i första hand dokumentanalys och observationer.Dessutom har en intervju med en yrkesverksam förvaltare och områdeschefgenomförts. Den avslutande skissen har sedan gjorts i ett 3D-modelleringsprogram. Resultat: Områdets centrumbebyggelse har analyserats med hjälp av olika teorier ochpå det sättet har man kommit fram till ett antal parametrar som är viktiga för attbostadsområdet ska vara attraktivt. Med hjälp av dessa parametrar har ett förslagutformats i ett 3D-modelleringsprogram och redovisats som översiktskartor och en bildpå hur området skulle kunna se ut. Konsekvenser: Genom ett förslag på förändringar i den fysiska planeringen kanområdets attraktivitet och den sociala blandningen förbättras. De konkreta förslagensom skulle kunna förbättra attraktiviteten har tagits fram är: Fler sittplatser, bättretillgänglighet, intressantare arkitektur, mer fokus på estetik, fler planerade grönytor icentrum, nya attraktiva bostäder i centrum, större koppling mellan olika marknivåer ochfler fokuspunkter för visuella upplevelser.För att forska vidare i ämnesområdet skulle det kunna vara intressant att utreda vad somredan görs vid nyproduktion för att undvika de problem som miljonprogrammetmedförde samt att komma med ytterligare förslag på hur man kan förbättra arbetet vidnybyggnation. Det skulle även kunna vara intressant att undersöka ettombyggnadsförslag utifrån ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter. Begränsningar: Fokus har legat på centrumbebyggelsen på grund av att vårgrundläggande tes är att det går att förbättra attraktiviteten i ett område genom att barafokusera på det offentliga rummet. Detta också för att undvika de negativa effekternaav den sociala statushöjningen av ett bostadsområde (gentrifiering) i största möjligamån. Ekonomiska aspekter har även bortsetts ifrån i den här rapporten.

Bostadssegregationens problematiska omfattning i miljonprogramsområden medför många negativa konsekvenser och skapar därmed enorma utmaningar för samhällsplanerare. Fysisk förtätning har utvecklats till ett stadsplaneringsideal för hållbara städer, vilket denna studie har valt att fokusera på. Syftet med studien är att analysera hur förtätning kan minska bostadssegregationen i Stockholmsförorten Rinkeby, samt studera hur detta ideal fungerar ihop med en faktor som blandade boendemiljöer.   Arbetet tog form efter en fallstudie, där olika empiriska data samlades in. Intervjuer med kunniga aktörer inom samhällsplanering genomfördes för att få en bättre inblick i ämnena fysisk förtätning och bostadssegregation. Inför studien på plats i Rinkeby utformades en analysmatris för att på ett strukturerat sätt kunna analysera samtliga Stockholmsförorter som besöktes. Därefter utfördes två gåturer i det utvalda området Rinkeby och en gåtur i Tensta, Bredäng och Vårberg, för att få en sammanhängande och fysisk bild över dessa miljonprogramsområden.   Genom analyser av tidigare forskning, och de egna resultaten, framkommer det att blandade boendemiljöer är den faktorn som är mest optimal ihop med fysisk förtätning. Studien visar att fysisk förtätning bör fungera som ett verktyg, snarare än att som en ensam beståndsdel försöka motverka bostadssegregation. Blandade boendemiljöer motverkar polarisering samt segregation, och skapar förutsättningar för de boende att stanna kvar i sina områden och göra bostadskarriär, istället för att flytta till andra stadsdelar.   Genom förtätning undviks rivning och onödiga efterkommande kostnader för samhället, vilket gör att fysisk förtätning ihop med blandade boendemiljöer förblir det ultimata verktyget för att kunna motverka bostadssegregation i Rinkeby. / The problematic extent of housing segregation in million programme areas has many negative consequences, which creates huge challenges for the Swedish planners. Densification has evolved into an urban planning ideal for sustainable cities, which this study has chosen to focus on. The aim of this study is to analyze how densification can decrease residential segregation in the Stockholm suburb of Rinkeby, as well as study how this ideal works together with a factor like mixed housing.   The work was shaped after a case study, where different empirical data were collected. Interviews were made with experts in densification and segregation, in order to get more detailed information about the subject. An analysis matrix was constructed for the study, in order to analyze the Stockholm suburbs that were visited in a structured manner. Thereafter two walkthrough studies were conducted in Rinkeby, and one walkthrough study in Tensta, Bredäng and Vårberg. This method was done to evaluate and to form a visual perception in the chosen areas.   By analyzing previous research and the results, it appears that mixed housing are the factors that work best together with urban densification, to counteract housing segregation in Rinkeby. The study shows that densification should be used as a tool rather than attempting to counter residential segregation as a sole element. Mixed housing counteract polarization as well as segregation, and facilitate the possibility for residents to stay in their neighbourhood and accomplish a housing career, within their own neighbourhood. Demolition and unnecessary consequential costs to society can be avoided through densification, which means that physical densification together with mixed housing are the best ways to counter residential segregation in Rinkeby.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har. Det är tydligt att investeringar behövs för att rusta upp den fysiska miljön likväl som för att stärka områdena socialt och det är rimligt att tro att dessa två bör kunna samverka. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur det är möjligt att främja social hållbarhet i miljonprogramsområden i samband med den fysiska upprustningen av dessa. Genom litteraturstudier och kompletterande intervjuer har en förstudie genomförts ur vilken fyra teoretiska teman lyfts som är viktiga för att se kopplingen mellan social hållbarhet och renovering. Dessa är social hållbarhet, governance, socialt kapital och offentliga platser. Sex konkreta exempel presenteras sedan och analyseras utifrån det teoretiska ramverket för att identifiera de mest relevanta tillvägagångssätten och satsningarna. Det arbetet kommer fram till är att det när det gäller främjandet av social hållbarhet i samband med upprustning av miljonprogramsområden går det att dela upp i vad som görs och hur det görs. Hur det görs handlar främst om vilken inställning aktörer bemöter problemen med och vilka arbetssätt de väljer, här lyfts ledord som mobilisering, kunskapsinsamling, långsiktighet och flexibilitet fram. När det gäller vad som görs, eller mer riktade satsningar, framgår att det finns många olika tillvägagångssätt för att främja social hållbarhet, från att fokusera på barn och ungdomar, till att lyfta offentliga platser, till att bygga om bostäderna så de bättre passar dem som bor där idag och deras behov. Små insatser kan skapa snöbollseffekter och det är viktigt att hellre än att försöka åtgärda alla problem samtidigt, att göra prioriteringar och jobba långsiktigt steg för steg. / During ten years, 1965-1974, one million homes were built in Sweden, part of what is known as the million homes programme. Neither before nor after has such an intensity of building taken place. These houses were often built in the outskirts of the cities, following modernist ideals and using modern building techniques. Today, nearly 50 years after the project began, there is an increasingly urgent need to renovate these houses. On top of that, many of the million homes areas display social problems and in many ways the houses and areas do not meet the needs of those currently living there. Investments are required in order to upgrade the physical environment as well as strengthening the areas socially, and it is reasonable to believe these two can be coordinated.   The purpose of this essay is to investigate how it is possible to promote social sustainability while upgrading the million homes areas physically. A pre-study has been conducted, based on reviewing literature and making interviews, and four theoretical themes have been identified as important for understanding the connection between social sustainability and renovation. These are social sustainability, governance, social capital, and public places. Six concrete examples are presented and analysed using the theoretical framework, in order to identify the most relevant approaches and types of investments.  The results show that when it comes to promoting social sustainability in the context of renovating the million homes areas, it is a matter of knowing what to do and how to do it. How to do it is about the attitude with which actors addresses the problems and which modes of operation they choose to use. The guiding terms are mobilisation, collection of knowledge, long-sightedness and flexibility. What to do is more about aimed investments to promote social sustainability, and can take many forms, such as projects aimed at children and teenagers, investments in public areas, or restructuring the apartments to meet the needs those households inhabiting them. Small investments can create snowball effects and it is important to rather than trying to do everything at once, make priorities and work at the issues one step at the time.

Trygghet är en väsentlig fråga eftersom det är grundläggande för ökat välmående och därmed en mänsklig rättighet. Trygghetskänslan och att alla ska känna sig trygga på offentliga samt privata platser är därför något som bör prioriteras.  I det här kandidatarbetet undersöks vad som kan påverka trygghetskänslan och hur den fysiska miljön kan utformas för att öka den upplevda tryggheten. Syftet är att få en djupare förståelse för den fysiska planeringens roll vad gäller trygghetsskapande åtgärder och hur den fysiska planeringen kan främja trygga platser. För att besvara frågeställningarna görs en kunskapsöversikt bestående av myndighetsrapporter, vetenskapliga artikar och forskningsarbeten, samt även en platsanalys och observationer. Arbetet resulterar i ett gestaltningsförslag av ett bostadsområde som idag har trygghetsproblem, där kunskapen som getts av kunskapsöversikten, platsanalysen och observationerna tillämpas. Avslutningsvis ges en slutsats där frågeställningarna besvaras och en kort diskussion om resultatet och även förslag på vidareforskning.

Segregation är ett samhällsproblem som är en av Sveriges största utmaningar, där stadsdelar med socioekonomiska utmaningar har ökat i Sverige och återfinns i de flesta av Sveriges kommuner. Stadsdelar med socioekonomiska utmaningar karaktäriseras inte sällan av faktorer som påverkar tryggheten, och en majoritet av invånarna i dessa stadsdelar tenderar att känna sig extra utsatta och otrygga i samhället, inte minst barn och unga. Ambitionen med detta examensarbete var att göra ett kombinerat arbete som undersöker hur samhällsplanerare genom fysisk planering kan arbeta med trygghet och säkerhet för i synnerhet barn och unga, i områden med socioekonomiska utmaningar.  Utifrån tidigare forskning och praktisk evidens inom ämnet, har ett åtgärdsprogram arbetats fram som belyser de mest bidragande åtgärderna och verktygen som kan användas på statlig-, kommunal- och kvarter- och stadsdelsnivå, för att bidra till en trygg och säker livsmiljö för barn och unga. Vidare har arbetets vetenskapliga bakgrund i form av åtgärdsprogrammet, samt arbetets platsspecifika analys av Lorensborg, satt ramarna för ett gestaltningsförslag som gjorts på Lorensborg i Malmö, som är en stadsdel med socioekonomiska utmaningar. Utifrån den vetenskapliga bakgrunden, tillsammans med analys av Lorensborgs förutsättningar, har planförslagets mål och strategier arbetats fram, vilka utgör länken mellan den vetenskapliga bakgrunden och gestaltningsförslaget. Analysen resulterade i de tre målen: Innehållsrik och varierad stadsdel Levande stadsdel Tydlig stadsdel med hög kollektiv förmåga Målen har sedan resulterat i strategier under tre teman, som berör ‘bebyggelse’, ‘trafikinfrastruktur’ och ‘funktioner och mötesplatser’. Arbetet har givit betydelsefull kunskap om hur trygghet och säkerhet, utifrån barn och ungas behov, kan hanteras i stadsdelar med socioekonomiska utmaningar med hjälp av konkreta verktyg och åtgärder. Vilket är viktigt med tanke på den utveckling som sker i dagens samhälle. / Segregation is a problem that Swedish society faces, and one of Sweden's biggest challenges. Neighborhoods facing socioeconomic challenges have increased in the country and can be found in most municipalities. Neighborhoods with socioeconomic challenges are often characterized by factors that affect security, and a majority of residents in these neighborhoods tend to feel particularly vulnerable and unsafe in society, especially children and young people.  The aim of this thesis was to create a combined study that explores how we can address security and safety, especially for children and young people, through physical planning in areas with socioeconomic challenges. Based on previous research and practical evidence in the field, an action program has been developed to highlight the most contributing design tools that can be used at the national, municipal, neighborhood, and district levels to promote security and safety. Furthermore, the scientific background of the work in the form of the action program, and the site analysis of Lorensborg has provided the framework for a design proposal carried out for the Lorensborg area of Malmö, which is a neighborhood facing socioeconomic challenges. Drawing on the scientific background together with an analysis of Lorensborg's conditions, the goals and strategies for the planning proposals have been developed, bridging the gap between analysis and design. The analysis resulted in three goals: A rich and diverse neighborhood A vibrant neighborhood A distinct neighborhood with a strong collective efficacy These goals resulted into strategies under three themes, addressing 'built environment,' 'traffic infrastructure,' and 'functions and meeting places.' The work has provided significant knowledge on how to address security and safety in neighborhoods with socioeconomic challenges, considering the needs of children, through the use of concrete tools and measures. This is important considering the developments taking place in today's society.