1 |
En stadsdel för alla? : En genomgång av ambitioner och utfall för social blandning i planeringen av Gävle Strand.Holmström, Calle January 2017 (has links)
Den här uppsatsen studerar vad Gävle kommun haft för målsättningar och hur de har arbetat med att implementera en social blandning och en blandad bostadsstruktur i den nya stadsdelen Gävle Strand. Metodiskt görs textanalys av kommunala dokument såsom översiktsplaner, detaljplaner och bostadsförsörjningsprogram, intervjuer med utvalda nyckelpersoner samt bearbetning av sekundärdata hämtat ur databasen Geosweden. Studien fokuserar på de uttalade ambitionerna i de kommunala dokumenten och i vilken utsträckning dessa mål har uppnåtts och huruvida de är att anse som realistiska. Av studiens resultat framgår att Gävle Strand inte är att anse som en socialt blandad stadsdel, trots att målsättningen med en blandad bostadsstruktur kan anses som uppnått. Uppsatsen visar också att marknadsekonomiska faktorer i hög utsträckning styrt lokaliseringen av olika upplåtelseformer inom stadsdelen, samt att det är förknippat med svårigheter att uppnå en social blandning i nyproducerade bostäder på grund av det höga kostnadsläget. Den ställer också frågan om det inte är så att en ny stadsdel riskerar öka den befintliga boendesegregationen.
|
2 |
Social blandning och blandade upplåtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt på nyproducerade bostadsområdenvon Sydow, Rebecca January 2013 (has links)
Bostadsfrågor utgör en stor del i samhällsplanering, och boendesegregation har under de senaste åren uppmärksammats. Syftet med denna masteruppsats är att analysera befolkningssammansättningen i nyproducerade bostadsområden med särskilt fokus på blandade upplåtelseformer som metod för att uppnå social blandning. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade upplåtelseformer bidrar till en ökad social blandning och därmed ett mindre boendesegregerat samhälle. Teorier angående social blandning och dess effekter, samt strategin att blanda upplåtelseformer diskuteras. Frågeställningarna lyder: Bidrar social blandning i nyproducerade bostadsområden till mindre boendesegregation? Hur ser en eventuell förändring av befolkningssammansättningen ut i upplåtelseformerna? Har upplåtelseformer i nyproduktion förändrats över tid? Vilken roll har hyresrätten? Metoden är kvantitativ och bygger på LOUISE-data inom projektet SPaDE, och behandlar SAMS-områden i utvalda kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultatet visar bland annat en skillnad mellan befolkningen i befintliga bostadsområden med befolkningen i områden med nyproduktion, trots en ökad blandning av upplåtelseformer och en ökad andel hyresrätter. Befolkningsutvecklingen ser även olika ut över tid då färre är arbetslösa, har socialbidrag eller studiebidrag, och fler är födda i Sverige, inom områden med nyproduktion. Den sociala blandningen som eftersträvas kan kopplas till blandade upplåtelseformer, men detta sker på olika skalor och kontext och förutsättningar är avgörande. / SPaDE
|
3 |
Destination: boendesegregation? : En kvantitativ studie om samspelet mellan allmännyttan och socioekonomiska villkor i Stockholm 2007–2014Granström Öhman, Olivia, Coogan Gillinger, Ella January 2020 (has links)
Sveriges bostadsmarknad har sedan 1900-talet varit i ständig förändring. I samband med politiska mål om att eliminera bostadsbristen i början av 1900-talet skapades allmännyttan, kommunalt ägda fastighetsbolag med mål att administrera och fördela hyresrätter, bygga spekulationsfritt och tillgodose bostad åt alla grupper i befolkningen. I takt med ökad liberalisering har allmännyttans bostadsbestånd minskat sedan 1990-talet, delvis till följd av politiska beslut som gjort det lättare att ombilda allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter. Mellan år 2007 och 2010 skedde en stor mängd ombildningar till följd av minskade regleringar, och det är främst detta som vi ämnar analysera i vår studie. Denna kvantitativa studie riktar in sig på hur de sociala och ekonomiska villkoren samspelar med allmännyttans minskade bostadsbestånd under perioden 2007–2014 och hur dessa samband ser ut över tid. Som teoretiskt underlag använder vi oss av teorier om social blandning, boendesegregering och gentrifiering. Studien baseras på dataunderlag från Stockholms stad och mäter förändring i bostadsbeståndets andel i allmännyttan, disponibel medelinkomst, andel med eftergymnasial utbildning samt andel utan förvärvsarbete i Stockholms stadsdelsområden. Vi har med denna studie ämnat fylla en kunskapslucka, då få studier om ombildningar studerar perioden 2007–2014 och dess socioekonomiska konsekvenser. Detta har även relevans för framtida studier, då det år 2019 öppnats upp för fler ombildningar i Stockholm. Vi har i denna studie kommit fram till att den mest pålitlig variabeln för att bedöma socioekonomiska villkors samspel med andel allmännytta är utbildningsnivå, där vi sett samband i båda riktningar. Disponibel inkomst förlorar sin signifikans när det kontrollerats för utbildning och andel utan förvärvsarbete, vilket styrker vår misstanke om utbildningsnivåns relevans. Slutligen såg vi inget samband mellan andel utan förvärvsarbete och allmännyttan, vilket vi tolkar som att arbetsmarknadsmåttet är för oprecist.
|
4 |
Vad är social blandning? - En studie om begreppets innebörd enligt planerare i Malmö stadLigata, Emina January 2019 (has links)
Social blandning har sedan flera årtionden tillbaka väckt stort intresse både hos forskare, politiker och tjänstepersoner. Idag finns det en politiskt tilltro för detta begrepp trots att social blandning är ett vagt, mångtydigt och svårdefinierat begrepp. Brist på begreppsmässig klarhet riskerar onödig börda för forskare, skapar tvivelaktiga teorier och således genererar tvivelaktiga empiriska resultat. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad social blandning innebär utifrån planerare i den kommunala översiktsplaneringen i Malmö stad. Studien är dels baserad på en kvalitativ textanalys och dels på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyseras sedan utifrån innebörden av begrepp där Ogdens triangel tillämpas. Därefter genomförs analysen utifrån flertalet forskare som talar om begrepp som oidentifierbara och betydelsen av att definiera begrepp. Slutligen används Gert De Roo och Geoff Porters actor-consulting modell som förklarar individers enighet kring otydliga begrepp. Studien kommer fram till att det inte finns en bestämd definition av begreppet social blandning i Malmö stad. Planerarna i Malmö stad genomför egna tolkningar av begreppet och uttrycker social blandning annorlunda genom att använda andra ord även om betydelsen är densamma.
|
5 |
Blandning av upplåtelseformer : Ett medelmåttigt mål eller ett medel mot ett målGustavsson, Olof January 2021 (has links)
Denna uppsats undersöker Uppsala kommuns arbete med blandning av upplåtelseformer vid nyproduktion av bostäder. Flera metoder används i studien: en kvalitativ textanalys av policydokument, en intervju med en tjänsteman samt en kvantitativ metod som ligger till grund för deskriptiva kartor över upplåtelseblandningen i Uppsala centralort. Resultaten visar på att upplåtelseblandning är en aktiv policy i Uppsala kommun, tongivande motiveringar för blandningen är social sammanhållning och hållbarhet. Det finns mål för att minst 30 procent av nyproduktion samt 37 procent av bostadsbeståndet i kommunen ska utgöras av hyresrätter. Kommunens medel för upplåtelseblandning är främst prisdifferentiering vid markanvisning. Hos tjänstemän finns en viss tveksamhet mot upplåtelseblandning som ett mål, då det snarare anses vara ett medel för social blandning och mer jämlik bostadsmarknad än ett mål i sig. Studien kommer även fram till att förändringar av andelen upplåtelseformer i olika delar av Uppsala centralort och kringliggande områden lett till både ökad blandning och homogenisering. Nyproduktion kan sägas vara en av de bakomliggande orsakerna till förändringarna, men även ombildning av upplåtelseformer kan antas vara orsaken till förändrad blandningsgrad.
|
6 |
Finns det ett samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer? : En kvantitativ studie över DeSO i Sveriges tre största städerLindgren, Linnea January 2023 (has links)
Uppsatsen studerar den sociala blandningen och blandningen av upplåtelseformer i DeSO i Sveriges tre störstastäder. Ett samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer studeras för att se om rådande planeringspolicy, vilken menar att blandade upplåtelseformer skapar social blandning, får effekt i verkligheten. För att kunna möta syftet konstrueras ett entropiindex för att förstå hur blandningen ser ut. Det genomförs också korrelationstest och en regressionsanalys som studerar om blandade upplåtelseformer skapar social blandning. Utifrån empirin identifieras att de undersökta områdena är socialt blandade genom att inkomstblandning, utbildningsblandning och etnisk blandning urskiljs. Vidare finner uppsatsen att upplåtelseformerna i de tre städerna är relativt blandade. Det vill säga att det finns blandade upplåtelseformer i vissa områden medan det finns homogen bebyggelse i andra områden. I uppsatsens tredje frågeställning accepteras hypoteserna då ett svagt samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer identifieras. Sambandet ses som svagt eftersom bland annat förklaringsgrader indikerar att ytterligare variabler inverkar i sambandet. Uppsatsens resultat anses vara tämligen överensstämmande med tidigare forskning. Slutligen menar uppsatsen att det mål som planeringen strävar efter, att skapa social blandning genom att blanda bebyggelsen, behöver undersökas vidare för att förstå dess verkliga effekter. Därmed kan uppdatering av denna policy i framtiden bli aktuell.
|
7 |
“Även om social blandning inte är en magisk lösning så är det viktigt för social stabilitet i ett mångfaldigt samhälle” : En studie om inställningen till social blandning hos aktörer inom bostadsförsörjningPajor, Nickol, Rindesparr, Amanda January 2024 (has links)
Bostadssegregation och växande sociala klyftor är aktuella samhällsproblem som kan vara svåra att hantera. Tidigare forskning visar att social blandning kan ha positiva effekter på integration och samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktörer inom bostadsförsörjningen ställer sig till implementeringen av social blandning. Studien har för avsikt att bidra till forskningen genom att kartlägga existerande attityder inom den svenska kontexten. Genom tio intervjuer med olika aktörer som arbetar med frågan, presenteras en nyanserad och betydelsefull överblick över hur inställningarna till fenomenet ser ut i verkligheten. Resultatet visar att samtliga respondenter ställer sig positiva till social blandning. Handlingsutrymmet och motiven skiljer sig mellan olika aktörer där de främsta skillnaderna återfinns mellan privata och statliga aktörer. Politiker och statliga aktörer har den huvudsakliga makten när det kommer till att utforma bostadspolitiken men även allmännyttiga organisationer kan påverka bostadsförsörjningen. Social blandning verkställs främst genom blandade upplåtelseformer och varierande bostadstyper samt storlekar. Det utpekas som faktorer som främjar en högre grad av blandning av invånare i bostadsområden. Något som i sin tur har positiva effekter på bland annat samhörighet, trygghet och samhällsutveckling.
|
8 |
Socialt blandade bostadsområden : En studie om att skapa social hållbarhet med hjälp av mångfald i grannskapetTillman, Erika January 2019 (has links)
Social blandning i bostadsområden kan ses vara en strategi för att arbeta för en ökad social hållbarhet i staden som helhet. I denna uppsats undersöks på vilket sätt socialt blandade bostadsområden kan bana väg för en ökad social hållbarhet och vilka olika infallsvinklar, hinder och möjligheter som kan synliggöras vad gäller social blandning i bostadsområdet. För att undersöka denna fråga har tre stycken hållbarhetsrapporter utfärdade av Stockholms- Göteborgs- respektive Malmö stad analyserats vad gäller social hållbarhet relaterat till socialt blandade bostadsområden respektive segregation. Fem semistrukturerade intervjuer har utförts med tre samhällsplanerare, en forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning samt en myndighetsanställd expert inom bostadssociala frågor. Undersökningens resultat tyder på att social blandning inom bostadsområden kan öka den sociala hållbarheten inom vissa aspekter. Socialt blandade bostadsområden kan inte per automatik antas leda till ökade gränsöverskridande kontakter eller ökad interaktion mellan människor ur olika etniska eller socioekonomiska grupper. Denna typ av områden kan dock motverka den stigmatisering som drabbar särskilt utsatta områden samt säkerställa att området innehar en viss attraktionskraft. Detta bidrar också till en fullgod kvalitet på samhällsservicen. Att inneha verklighetsförankrade förväntningar på vad social blandning kan åstadkomma i praktiken kan ses vara av särskild vikt inom samhällsplaneringens kontext.
|
9 |
GENTRIFIERING I VÄSTERÅS : En enkätstudie om de boendes inställning till byggnaden av nya dyra bostäder i Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg (Västerås)Sitkevica, Elvira January 2021 (has links)
Detta arbetes syfte är att undersöka de boendes i Västerås inställning till gentrifiering –byggnaden av dyra bostäder i deras bostadsområde. Undersökningen utförs med hjälp av en kvantitativ metod – enkätundersökning i bostadsområden Hammarby, Jakobsberg och Pettersberg. Orsaker till problemets aktualitet – ökande population i Västerås, brist på olika typer av bostäder, ökande bostadssegregation. Västerås Stad arbetar med brist på bostäder i flera riktningar. En aktuell enkätundersökning ger ett stöd till stadsutveckling – vad är invånares i Västerås önskemål, vilka bostäder och infrastruktur behövs. Enkätundersökning tog plats under hösten 2020. Vykort med länken och QR koden till enkäten skickades till 6518 boende i de aktuella områdena, 609 giltiga svar samlades. Detta arbete är en fallstudie (med 3 områden som stor i fokus), förklarande studie samt teorikonsumerande studie. Metod – kvantitativ undersökning i form av enkätstudie. Undersökning har en kvalitativ insats – respondenter fick en möjlighet att utveckla sina åsikter i vissa frågor, t.ex. förklara varför dyra bostäder behövs eller behövs inte. Dessa svar analyseras med metod av kvalitativ innehållsanalys. Resultat – 40,2% av respondenter i alla tre områdena är positiva mot dyra bostäder, men 59,8% har en negativ inställning i samma fråga. Faktorer som påverkar respondenters inställning: ursprung (inrikes- eller utrikesfödda), bostadsområde, nuvarande upplåtelseform, nuvarande bostadstyp, nuvarande hyra/avgift, vilken upplåtelseform intresserar och hur mycket vill respondenter betala extra i hyra/avgifter. Slutsatser: gentrifiering har mer negativa effekter än positiva i förhållande till bostadssegregation. Förutom negativ inställning från de boende i de undersökta områdena finns det anledning att anta att gentrifiering kan leda till en situation att bostadsområdena blir ännu mer segregerade. Låginkomsttagare drabbas mest av gentrifierings konsekvenser. En annan typ av social blandning när billiga bostäder byggs i ett område skulle ha ett bättre bemötande från boendes i Västerås sida. Respondenter i undersökningen bekräftar att olika alternativ behövs på bostadsmarknaden men billiga bostäder är mer önskvärda och efterfrågade än dyra.
|
10 |
Housing mix for socially mixed neighbourhoods : A study of socioeconomic residential segregation in Swedish midsized citiesSjöholm, Josefine January 2022 (has links)
The aim of this thesis was to study in how far housing mix contributes to social mix in Swedish midsized cities 2017. Social mix is a policy in Sweden argued to reduce socioeconomic residential segregation, by implementing housing mix to achieve heterogenous residential areas. The study was done by measuring the correlation between the share of different income groups and the share of tenure forms and housing sizes. This was measured with multiple linear regression analyses, using data from PLACE-data base compiled by SCB. The models show that tenure form and housing size affect the variation of income groups to similar extent. The results further show that to promote social mix, in the aspect of income groups, it is necessary to implement more rental housing to increase the share of low-income groups in a neighbourhood. Further, it shows that to increase the share of high-income households in a neighbourhood, co-op housing, small and large housing sizes is necessary. Housing mix can be argued to be a valuable strategy to achieve social mix, but not solely, due to moderate statistical results.
|
Page generated in 0.1392 seconds