Bostadsfrågor utgör en stor del i samhällsplanering, och boendesegregation har under de senaste åren uppmärksammats. Syftet med denna masteruppsats är att analysera befolkningssammansättningen i nyproducerade bostadsområden med särskilt fokus på blandade upplåtelseformer som metod för att uppnå social blandning. Uppsatsen är skriven på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade upplåtelseformer bidrar till en ökad social blandning och därmed ett mindre boendesegregerat samhälle. Teorier angående social blandning och dess effekter, samt strategin att blanda upplåtelseformer diskuteras. Frågeställningarna lyder: Bidrar social blandning i nyproducerade bostadsområden till mindre boendesegregation? Hur ser en eventuell förändring av befolkningssammansättningen ut i upplåtelseformerna? Har upplåtelseformer i nyproduktion förändrats över tid? Vilken roll har hyresrätten? Metoden är kvantitativ och bygger på LOUISE-data inom projektet SPaDE, och behandlar SAMS-områden i utvalda kommuner och stadsdelar i Sverige. Resultatet visar bland annat en skillnad mellan befolkningen i befintliga bostadsområden med befolkningen i områden med nyproduktion, trots en ökad blandning av upplåtelseformer och en ökad andel hyresrätter. Befolkningsutvecklingen ser även olika ut över tid då färre är arbetslösa, har socialbidrag eller studiebidrag, och fler är födda i Sverige, inom områden med nyproduktion. Den sociala blandningen som eftersträvas kan kopplas till blandade upplåtelseformer, men detta sker på olika skalor och kontext och förutsättningar är avgörande. / SPaDE

Uppsatsen studerar den sociala blandningen och blandningen av upplåtelseformer i DeSO i Sveriges tre störstastäder. Ett samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer studeras för att se om rådande planeringspolicy, vilken menar att blandade upplåtelseformer skapar social blandning, får effekt i verkligheten. För att kunna möta syftet konstrueras ett entropiindex för att förstå hur blandningen ser ut. Det genomförs också korrelationstest och en regressionsanalys som studerar om blandade upplåtelseformer skapar social blandning. Utifrån empirin identifieras att de undersökta områdena är socialt blandade genom att inkomstblandning, utbildningsblandning och etnisk blandning urskiljs. Vidare finner uppsatsen att upplåtelseformerna i de tre städerna är relativt blandade. Det vill säga att det finns blandade upplåtelseformer i vissa områden medan det finns homogen bebyggelse i andra områden. I uppsatsens tredje frågeställning accepteras hypoteserna då ett svagt samband mellan social blandning och blandade upplåtelseformer identifieras. Sambandet ses som svagt eftersom bland annat förklaringsgrader indikerar att ytterligare variabler inverkar i sambandet. Uppsatsens resultat anses vara tämligen överensstämmande med tidigare forskning. Slutligen menar uppsatsen att det mål som planeringen strävar efter, att skapa social blandning genom att blanda bebyggelsen, behöver undersökas vidare för att förstå dess verkliga effekter. Därmed kan uppdatering av denna policy i framtiden bli aktuell.

Sammanfattning Denna kandidatuppsats behandlar formell och informell maktutövning inom governance-styrd planering. Studien syftar till att undersöka vilka förutsättningar som finns för Malmö stad att implementera en blandning av upplåtelseformer på stadsdelsnivå inom ramen för existerande maktstrukturer. Arbetets empiriska material har insamlats genom intervjuer med tjänstemän på Malmö stad samt genom en dokumentanalys av Malmö stads strategiska dokument. Resultaten har visat att markägande har varit oumbärligt för kommunens sociala hållbarhetsarbete då det kan ses som ett verktyg för maktutövande både på formella och informella grunder. På ett formellt plan kan kommunen ställa krav på en blandning av upplåtelseformer på den mark de äger. På ett informellt plan skapar kommunens politiska viljor en normerande kunskap som privata byggherrar följer även på sin privata mark för att stärka sin förhandlingsposition i senare samarbeten med kommunen. Kommunen involverar helst de byggherrar i samarbeten som tar ett socialt- och ekologiskt ansvar. Vi har även sett att privata aktörer är medskapande av normerande kunskap på såväl statlig, regional och kommunal nivå. Privata aktörer har även en större makt att presentera rationaliseringar som rationella eftersom deras verksamhet kan sakna transparens. / Abstract This thesis focuses on formal and informal power relations in governance-run urban planning. Our aim has been to examine the conditions for the city of Malmö to implement the goal of mixed tenure and how it is affected by power relations in public/private partnerships. The empirical material has been gathered from interviews with planners and strategic documents. Our results show that Malmö’s means for achieving their social sustainability goals are tightly linked with land ownership, which can be understood as a means for the municipality for exercising power both formally and informally. Formal demands can be put on the mixing of tenure in housing stock placed on land owned by the municipality. The municipality favours private actors who take social and ecological responsibility. Informally the municipality thus defines a reality that private actors uphold and base their work on to strengthen their position with the municipality to get future contracts. Governance can be seen in both municipal, regional and government levels through private actors influence on public actors’ creation of knowledge. Furthermore, we have seen indications that private actors may have a greater possibility to present rationalizations as rational due to the lack of transparency inherent in Swedish governance-planning.

I denna uppsats har vi ämnat att öka förståelsen för hur människor påverkar segregationen genom sina egna preferenser. Vi har undersökt hur halmstadsbor resonerar kring segregationen i Halmstad och kring sina egna och andra bostadsområden i staden. Eftersom social blandning är ett ledande begrepp inom svensk stadsplanering har vi även haft som syfte att förstå hur halmstadsbor ser på detta i ett bostadsområde och om det är önskvärt eller inte. För att ta reda på det har vi genom en kombination av enkäter och intervjuer med halmstadinvånare samlat in empiri. Bearbetningen av empirin har utgått från en hermeneutisk metodologi och analysen har genomförts med hjälp av följande sociologiska teorier: Jenkins identitetsteori, Mays teori om tillhörighet, Goffmans stigmatiseringsteori, Wilkinson och Picketts definition av det sociala värderingshotet samt Lidskogs teori om det offentliga rummet och det mångkulturella samhället.Resultaten visar att segregationen i Halmstad till stor del är sammankopplad med strukturella faktorer såsom ekonomi och arbets- och bostadsmarknaden. Samtidigt är det också tydligt att sociala frågor som rör bland annat trygghet och social identitet är avgörande för en individs val av bostadsområde. Även bostadsområdenas rykten och vilken grad av tillhörighet individen har till området är faktorer som väger tungt. Resultatet visar även att en självvald segregation finns i staden, där människor aktivt väljer bostadsområden med likasinnade invånare. Den självvalda segregationen grundar sig i hur olika grupper på olika sätt skapar identiteter och känslor av platstillhörighet och trygghet. Trots att våra intervjupersoner och respondenter såg social blandning som något önskvärt uppmärksammades problem med att implementera det i praktiken av såväl ekonomiska som sociala anledningar. Det handlade bland annat om höga bostadspriser och konflikter mellan och rädsla hos olika sociokulturella grupper. / There is a big gap in knowledge when it comes to how segregation is influenced by people’s own preferences, which is what we aim to shed light on in this study. Since social mix is a leading concept amongst policy makers in Sweden we also wanted to study whether residents of Halmstad want to live in socially diverse neighbourhoods or not.This study investigates how residents of Halmstad reason about the city’s segregation and the city planners’ use of social and housing mix to combat the residential segregation. Through 106 surveys we determined the main themes of segregation and social mix, which we then where able to explore by using 6 interviews with locals. Our empirical findings were analysed with the help of the following sociological theories: Jenkin's identity theory, May’s theory of belonging, Goffman's stigma theory, Wilkinson and Pickett's definition of the social evaluative threats and Lidskog's theory of public space and the multicultural society.Our findings show that the segregation in Halmstad is largely linked to structural factors such as the economy and the labor and housing market. It is however clear that social and cultural issues related to the feeling of safety, rumors, social identity and different senses of belonging are crucial for the choice of one's residential area. Furthermore, it also shows that a self-chosen segregation exists in the city, where people actively choose residential areas where like-minded residents live. The self-chosen segregation is based on how different groups create their identities and a sense of belonging and safety in different ways. Although our interviewees and respondents saw opportunities in social mix they also problematised the implementation of social mix in a neighbourhood. They argued that economical aspects, such as the housing prices, and social aspects, such as conflicts and fear among different socio-cultural groups, hindered the process of creating social mix.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.