No description available.

I denna uppsats har vi ämnat att öka förståelsen för hur människor påverkar segregationen genom sina egna preferenser. Vi har undersökt hur halmstadsbor resonerar kring segregationen i Halmstad och kring sina egna och andra bostadsområden i staden. Eftersom social blandning är ett ledande begrepp inom svensk stadsplanering har vi även haft som syfte att förstå hur halmstadsbor ser på detta i ett bostadsområde och om det är önskvärt eller inte. För att ta reda på det har vi genom en kombination av enkäter och intervjuer med halmstadinvånare samlat in empiri. Bearbetningen av empirin har utgått från en hermeneutisk metodologi och analysen har genomförts med hjälp av följande sociologiska teorier: Jenkins identitetsteori, Mays teori om tillhörighet, Goffmans stigmatiseringsteori, Wilkinson och Picketts definition av det sociala värderingshotet samt Lidskogs teori om det offentliga rummet och det mångkulturella samhället.Resultaten visar att segregationen i Halmstad till stor del är sammankopplad med strukturella faktorer såsom ekonomi och arbets- och bostadsmarknaden. Samtidigt är det också tydligt att sociala frågor som rör bland annat trygghet och social identitet är avgörande för en individs val av bostadsområde. Även bostadsområdenas rykten och vilken grad av tillhörighet individen har till området är faktorer som väger tungt. Resultatet visar även att en självvald segregation finns i staden, där människor aktivt väljer bostadsområden med likasinnade invånare. Den självvalda segregationen grundar sig i hur olika grupper på olika sätt skapar identiteter och känslor av platstillhörighet och trygghet. Trots att våra intervjupersoner och respondenter såg social blandning som något önskvärt uppmärksammades problem med att implementera det i praktiken av såväl ekonomiska som sociala anledningar. Det handlade bland annat om höga bostadspriser och konflikter mellan och rädsla hos olika sociokulturella grupper. / There is a big gap in knowledge when it comes to how segregation is influenced by people’s own preferences, which is what we aim to shed light on in this study. Since social mix is a leading concept amongst policy makers in Sweden we also wanted to study whether residents of Halmstad want to live in socially diverse neighbourhoods or not.This study investigates how residents of Halmstad reason about the city’s segregation and the city planners’ use of social and housing mix to combat the residential segregation. Through 106 surveys we determined the main themes of segregation and social mix, which we then where able to explore by using 6 interviews with locals. Our empirical findings were analysed with the help of the following sociological theories: Jenkin's identity theory, May’s theory of belonging, Goffman's stigma theory, Wilkinson and Pickett's definition of the social evaluative threats and Lidskog's theory of public space and the multicultural society.Our findings show that the segregation in Halmstad is largely linked to structural factors such as the economy and the labor and housing market. It is however clear that social and cultural issues related to the feeling of safety, rumors, social identity and different senses of belonging are crucial for the choice of one's residential area. Furthermore, it also shows that a self-chosen segregation exists in the city, where people actively choose residential areas where like-minded residents live. The self-chosen segregation is based on how different groups create their identities and a sense of belonging and safety in different ways. Although our interviewees and respondents saw opportunities in social mix they also problematised the implementation of social mix in a neighbourhood. They argued that economical aspects, such as the housing prices, and social aspects, such as conflicts and fear among different socio-cultural groups, hindered the process of creating social mix.