Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia. Vid en jämförelse mellan vad elever som läser högskoleförberedande program och elever som läser yrkesförberedande svarat fanns det signifikanta skillnader på samtliga byggstenar och frågor. Högskoleförberedande elever värderade skolämnet historia som viktigare är vad yrkesförberedande elever gjorde.

Syftet med den här studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur gymnasieelever ser på sin framtid när det gäller studier och arbete, och om de anser att de får sina vägledningsbehov tillgodosedda. Här jämförde jag elevernas svar utifrån om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda på detta gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning med 250 gymnasieelever i årskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever från högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och är killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utsträckning vilken utbildning de vill gå och ser sig i större utsträckning ha mycket goda möjligheter att få arbete i framtiden. Resultaten visade också att gymnasieelever har större handlingshorisont, om de har stor självkännedom och kunskap om var de kan hitta information om olika utbildningar och yrken. Nästan hälften av eleverna hade fått alla sina behov av vägledning bemötta av en studie- och yrkesvägledare. De svarade också i högre grad att de har stor självkännedom och yrkeskunskap, vilket visar på hur viktig bra studie- och yrkesvägledning är.

Denna studie har ett syfte att jämföra hur elever på landsbygden respektive i storstaden upplever sina framtidsmöjligheter och att nå sitt framtida drömyrke. Eleverna går i årskurs 9 och har gjort sitt första val, nämligen till gymnasiet. Vi har dels gjort en enkätstudie och dels gjort två kvalitativa fokusgruppsintervjuer bland 9:or på landsbygden och i storstaden för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar vad eleverna drömmer om, vilket val de gjort till gymnasiet, vilka faktorer som påverkat valet, vilket deras tänkbara jobb för framtiden är och hur de ser på sina möjligheter att bli det de drömmer om samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har spelat i valprocessen. Resultatet och analysen är indelad i tre teman. Det första temat är framtidsval och framtidsmöjligheter, det andra är påverkansfaktorer och det tredje är studie- och yrkesvägledarens roll. Enkäterna och de två kvalitativa fokusgruppsintervjuerna visar på intressanta resultat. Då eleverna på landsbygden och i storstaden gjort sitt första framtidsval visade enkäten att det är en majoritet av elever på landsbygden som valt ett yrkesförberedande program och i storstaden har majoriteten valt ett högskoleförberedande program. Från fokusgruppsintervjuerna fanns ingen skillnad mellan regionerna utan alla informanter har valt ett högskoleförberedande program. Studien visar på att det finns en skillnad mellan killar och tjejer gällande valet till gymnasiet samt mellan tjejer på landsbygden och tjejer i storstaden. Följdfrågan om hur säkra eleverna känner sig på sitt val till gymnasiet visade inte så stor skillnad mellan region utan istället mellan tjejer och killar. Vidare visade enkäten att 48,8 % på landsbygden respektive 47,8 % av eleverna i storstaden upplever sina möjligheter att nå sina drömmar som stora. En central slutsats är att synen på framtidsmöjligheterna på landsbygden respektive storstaden inte skilde sig så mycket åt. Studie- och yrkesvägledarens roll visade studien däremot att det skilde sig på landsbygden respektive storstaden vad respondenterna och informanterna tyckte. Studien visade att olika faktorer påverkade elevernas val och detta var mycket intressant. Det framkom fler faktorer än dem vi angett i enkäten. Många svarade till exempel ”annat” istället för att ringa in något av de alternativ som vi angett. Detta visar på vad mycket det finns att lära som studie- och yrkesvägledare genom elevernas egna upplevelser och att det finns likheter och skillnader mellan landsbygden och storstaden. Förutsättningar beror på många olika faktorer, inte bara geografiska förutsättningar. Både på landsbygden och i storstaden ser majoriteten av eleverna, både tjejer och killar stora framtidsmöjligheter. Dock har vissa hinder och en oro framkommit men genom fokusgruppsintervjuerna handlar det om att jobba hårt för att nå dit de vill. Som det ser ut i studien anser en majoritet att studie- och yrkesvägledaren inte haft så stor roll men det visade sig också där finnas skillnader mellan region.

För att belysa frågan om vilka kunskaper elever behöver för att klara antagningsprov till musikhögskola är syftet med föreliggande uppsats att utforska hur tre musikhögskolestudenter ser på sina högskolförberedande studier i ämnet musik. Forskningsfrågan är: Hur uppfattar studenterna att gymnasieskolans estetiska program och/eller folkhögskolans estetiska kurser förberett dem inför högskolestudier i musik? Studien ramas in av hermeneutisk perspektiv och metoden är kvalitativa intervjuer med tre högskolestuderande i musik. Resultatet är indelat i två teman: Gymnasieskolans högskoleförberedelser och folkhögskolans högskoleförberedelser. Under temat gymnasieskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att gymnasieskolan inspirerar dem till fortsatta studier i musik på folkhögskola, att brist på information gällande högskoleutbildningar i musik förekommer och att det föreligger en avsaknad av förberedelser inför högskolestudier i musik. Under temat folkhögskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att musicerande i grupp förekommer på folkhögskolor och att dessa förbereder dem inför högskolestudier, att även musikteoretisk undervisning förekommer som förbereder dem för högskolestudier och att träning i auditions och prov förekommer och förbereder dem inför antagningsprov. I sista kapitlet diskuteras det gap som framkommer i de intervjuade studenternas uppfattningar gällande skillnaden mellan gymnasiets kurser och musikhögskolornas antagningsprov, gymnasiets undervisning i musikteori och notläsning, folkhögskolans roll i elevernas musikutveckling, artistdiskurs visavi skoldiskurs samt frågan om alla elever som läser estetisk inrikning på gymnasiet vill bli musiklärare eller musiker. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och några förslag på fortsatt forskning ges.

I nuläget finns ingen handlingsplan för hur elever på gymnasiet ska kunna uppnå läroplansmålen för arbete- och samhällsliv. På högskoleförberedande program är det upp till varje skola att bestämma om vilka arbetslivsinslag som ska erbjudas, vilket skapar ojämlikhet när exempelvis enbart en bråkdel av Sveriges skolor erbjuder praktik på högskoleförberedande program. Syftet med studien är att få en förståelse för om och på vilket sätt praktik på högskoleförberedande program förberett gymnasieelever för studie- och arbetsliv. Frågeställningen lyder: Vilken betydelse upplever elever som har genomfört praktik på ett högskoleförberedande gymnasieprogram att praktiken har haft för deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplat till studier och arbetsliv? För att utforska syftet och frågeställningen har sex semistrukturerade intervjuer hållits med sistaårselever på högskoleförberedande program som alla har haft praktik. Studiens analys tar utgångspunkt i KASAM-teorin och dess komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt SCCT-begreppet karriärmål vilka hjälper till att förklara vad som behöver finnas på plats för att den kunskap och de förmågor som lärandemålen efterfrågar, ska kunna uppstå eller utvecklas genom praktik. Resultatet visar att praktikperioderna förberett informanterna för studie- och arbetsliv genom att de har fått prova på arbetsuppgifter och har fått ta eget ansvar. I de fall praktikplatsen varit i linje med informanternas karriärmål har situationer av meningsfullhet uppstått. Dessutom har praktikperioderna givit informanterna möjlighet att verklighetsförankra eventuella föreställningar om arbetslivet samt gett dem något att jämföra erfarenheter från arbetsliv, ideellt arbete och skoluppgifter med.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka föreställningar elever i årskurs nio, som genomfört sitt gymnasieval, har om att välja högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Frågorna som behandlas handlar om vem och vad som påverkat elevernas gymnasieval, vilka föreställningar de har om högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Samt vilka framtidsmöjligheter eleverna ser efter respektive program. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med elever i årskurs nio som genomfört sina gymnasieval. Teoretiska utgångspunkter studien använder är Bourdieu och Careership-teorin som behandlar hur individen grundar sina val. STF-modellen handlar om influenserna från omgivningen som påverkar individen. TRV handlar om hur elevernas val ur ett rationellt perspektiv tas för att nå det bästa alternativet. Studiens analys visar hur eleverna står i centrum för sitt eget väljande till gymnasiet. Eleverna påverkas av kulturella och symboliska kapital, genom att de tillskriver sig själva egenskaper och därmed varandra. Elevernas föreställningar om högskoleförberedande program och yrkesprogram hade likheter med att båda gymnasieprogrammen gav en utbildning. Skillnader som visade sig var hur elevernas planering angående vidare studier skiljde sig åt, utifrån valda gymnasieprogram. Det framkom också hur elevernas framtidsmöjligheter i stort är i linje med deras valda gymnasieprogram.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie där sex legitimerade samhällskunskapslärare i gymnaiset intervjuats. Intervjuerna har genomförts i Sverige, uppdelat mellan två olika kommuner och detta för att kunna få in fler deltagare till studien. Syftet med studien har varit att både undersöka och analysera hur de intervjuade legitimerade samhällskunskapslärarna betonar demokrati. Även hur de arbetar med demokrati i undervisningen beroende på inriktning i gymnasiet. Studien undersökte de likheter och skillnader som finns mellan hur lärarna väljer att lägga upp demokratiundervisning i yrkes- och högskoleförberedande program. Som blivande samhällskunskapslärare fann vi ämnet intressant att undersöka för att se över om det finns skillnader/likheter beroende på programtyp. Även att vi anser det vara intressant att se hur lärare betonar demokrati i undervisningen. Under studiens gång har vi utgått från Dewey och hans teori om demokratipedagogik. Teorin betonar vikten av att elevernas tid i skolan speglar deras demokratiska förhållningssätt i framtiden. Tidigare forskning pekar på att samhällskunskapsundervisning skiljer sig åt beroende på om man läser på yrkesförberedande eller på ett högskoleförberedande program. Det som skiljer sig åt är bland annat att prov och studiematerial har en enklare utformning för yrkeselever än högskoleförberedande elever. Dessutom nämner Skolinspektionen att intresset för samhällskunskap är svagare hos yrkeselever. Detta är något studiens resultat visar, att samhällskunskapsundervisningen skiljer sig beroende på inriktning i gymnasiet. Resultatet av studien visar att det som skiljer sig är bland annat undervisningsupplägget. Lärarna anser att de inte hinner lika mycket i yrkesprogrammen som de annars gör på de högskoleförberedande programmen. Resultatet visar även att lärarna anser det ha med elevernas intresse att göra. Att elevernas intresse är avgörande för lärarens upplägg av moment.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control. Flickorna var mer stressade än pojkarna och upplevde även en högre stress inför framtiden. De elever som upplevde sig stressade var också mer stressade inför framtiden. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

I denna uppsats undersöks och jämförs två läromedel för kursen Svenska 1, varav ett är avsett för högskoleförberedande klasser och ett för yrkesförberedande. Uppsatsens syfte är att granska huruvida det finns innehållsliga skillnader mellan läromedlen och vad dessa i sådana fall kan bero på. Vidare är ett delsyfte att jämföra läromedlens innehåll med läroplanen och se huruvida eleverna har samma chans att nå målen oavsett läromedel. För att svara på uppsatsens syfte har en innehållsanalys använts för att systematiskt välja ut och bearbeta materialet. Läromedlen har kodats enligt olika slags skillnader, vilket gjorde att ett mönster i innehållsliga skillnader framkom. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan läromedlen. Överlag är innehållet i yrkesboken förkortat och uteslutet i jämförelse med den högskoleförberedande läroboken. Den mer omfattande högskoleförberedande läroboken bör bidra med en bättre förberedelse för högre betyg. Uppsatsens slutsats är att läromedlen som undersökts har olika fokus och syfte, vilket medför konsekvenser för eleverna. De högskoleförberedande elevernas lärobok har ett tydligt fokus på kunskapskontroll och det nationella provet. Eleverna får omfattande information om de ämnesområden som behandlas och de får mycket detaljerande arbetsgångar för lärobokens slutuppgifter. Yrkeseleverna får mindre omfattande information om ämnesområden, sämre förberedelse för att genomföra slutuppgifterna i läroboken och inte samma förberedelse inför nationella provet. Istället förbereds yrkeseleverna för ett kommande yrkesliv och har tillägg av innehåll som verkar syfta till att vara roliga.