Denna studie har ett syfte att jämföra hur elever på landsbygden respektive i storstaden upplever sina framtidsmöjligheter och att nå sitt framtida drömyrke. Eleverna går i årskurs 9 och har gjort sitt första val, nämligen till gymnasiet. Vi har dels gjort en enkätstudie och dels gjort två kvalitativa fokusgruppsintervjuer bland 9:or på landsbygden och i storstaden för att få svar på våra frågeställningar. Studien visar vad eleverna drömmer om, vilket val de gjort till gymnasiet, vilka faktorer som påverkat valet, vilket deras tänkbara jobb för framtiden är och hur de ser på sina möjligheter att bli det de drömmer om samt vilken roll studie- och yrkesvägledaren har spelat i valprocessen. Resultatet och analysen är indelad i tre teman. Det första temat är framtidsval och framtidsmöjligheter, det andra är påverkansfaktorer och det tredje är studie- och yrkesvägledarens roll. Enkäterna och de två kvalitativa fokusgruppsintervjuerna visar på intressanta resultat. Då eleverna på landsbygden och i storstaden gjort sitt första framtidsval visade enkäten att det är en majoritet av elever på landsbygden som valt ett yrkesförberedande program och i storstaden har majoriteten valt ett högskoleförberedande program. Från fokusgruppsintervjuerna fanns ingen skillnad mellan regionerna utan alla informanter har valt ett högskoleförberedande program. Studien visar på att det finns en skillnad mellan killar och tjejer gällande valet till gymnasiet samt mellan tjejer på landsbygden och tjejer i storstaden. Följdfrågan om hur säkra eleverna känner sig på sitt val till gymnasiet visade inte så stor skillnad mellan region utan istället mellan tjejer och killar. Vidare visade enkäten att 48,8 % på landsbygden respektive 47,8 % av eleverna i storstaden upplever sina möjligheter att nå sina drömmar som stora. En central slutsats är att synen på framtidsmöjligheterna på landsbygden respektive storstaden inte skilde sig så mycket åt. Studie- och yrkesvägledarens roll visade studien däremot att det skilde sig på landsbygden respektive storstaden vad respondenterna och informanterna tyckte. Studien visade att olika faktorer påverkade elevernas val och detta var mycket intressant. Det framkom fler faktorer än dem vi angett i enkäten. Många svarade till exempel ”annat” istället för att ringa in något av de alternativ som vi angett. Detta visar på vad mycket det finns att lära som studie- och yrkesvägledare genom elevernas egna upplevelser och att det finns likheter och skillnader mellan landsbygden och storstaden. Förutsättningar beror på många olika faktorer, inte bara geografiska förutsättningar. Både på landsbygden och i storstaden ser majoriteten av eleverna, både tjejer och killar stora framtidsmöjligheter. Dock har vissa hinder och en oro framkommit men genom fokusgruppsintervjuerna handlar det om att jobba hårt för att nå dit de vill. Som det ser ut i studien anser en majoritet att studie- och yrkesvägledaren inte haft så stor roll men det visade sig också där finnas skillnader mellan region.

Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. Den syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring hur ungdomar utan gymnasiebehörighet uppfattar grundskolan och dess betydelse för hur de ser på framtida möjligheter. Studien är en kvalitativ studie med kontextuell analytisk ansats och det är elevernas uppfattningar och erfarenheter som är centrala. Insamling av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar från tre olika skolor i en medelstor svensk stad. Intervjuerna har genomförts under de sista två månaderna av deras grundskoletid. Resultaten belyses ur ett relationellt perspektiv. I studien framträder flera faktorer av betydelse för elevers sätt att se både sig själva och sina möjligheter.  När elever är delaktiga vad gäller stödinsatser, när de känner sig sedda, uppmuntrade och har goda relationer med lärare, kamrater och andra vuxna i skolan påverkas deras självbild på ett positivt sätt och de tror sig kunna nå sina mål. Centralt i resultaten är hur negativa relationer blir begränsande för eleverna och påverkar deras självbild i hög grad vad gäller hur de ser sina framtida möjligheter. Likaså framträder en bild av hur elever betraktar egna tillkortakommanden som en grund för skolmisslyckanden i hög grad men de visar även medvetenhet om betydelsen av andra faktorer som lärares förhållningssätt, undervisnings- och stödsituationer samt övergripande styrning.

Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Datum: 15 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST Författare: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Titel: Revisionspliktens avskaffande -En jämförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrå Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: revisionsplikt, revision, revisionsbyrå, revisor, små företag, framtidsmöjligheter Frågeställning: Hur har revisionsbyråerna förändrats genom revisionspliktens avskaffande? Hur har storleken på revisionsbyråerna inverkat på tjänsternas utbud? Syfte: Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyråerna förändrat sitt utbud av tjänster och vilka andra förändringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för små företag. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har två revisionsbyråer studerats. Metod: För att besvara forskningsfrågorna och uppfylla syftet har två gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson på Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg på PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut på att ta reda på vad respektive revisionsbyrå gjort för förändringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren ställts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrån. Slutsats: Studien visar att det finns likheter i de förändringar som gjorts bland annat ett större fokus på redovisningstjänster än tidigare. Båda revisionsbyråerna har haft hand om redovisning tidigare men har nu gått över till att marknadsföra dem tydligare. Det finns även skillnader i byråernas förändringar av tjänster, där PwC satsar på helhetslösningar som ska vara lätt tillgängliga och ha tydliga priser så har Revisorsknuten satsat mer på att bjuda ut den kunskap byrån besitter till företag som behöver kvalificerade medarbetare fort. / Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Date: January 15th 2013 Level: Bachelor thesis in Business Administration/Accounting, 15 ECTS Institution: School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen University Authors: Nicklas Erngren Annica Larsson Mariah Wahlgren Title: Removal of audit requirement –a comparative study between large and small auditing firm Tutor: Angelina Sundström Keywords: mandatory auditing, auditing, auditing firm, auditor, small business, future opportunities Research questions: How has the audit firms changed after the removal of the audit requirement? How has the size of the audit firm affected the content of their services? Purpose: The purpose of this study is to describe the differences and similarities in how audit firms handling their services and what other changes they made after the removal of the audit requirement. To achieve the purpose and answer the research questions, two audit firms have been studied. Method: The empirical data has been collected through two group interviews with Lars Lönnkvist and Barbro Andersson at Revisorsknuten and Sara Keyser and Magnus Hallberg at PwC in Nyköping. The purpose of the interviews was to find out how each firm had changed their services after removal of the audit requirement. The result from the interviews was then set against each other in the analysis chapter to find out similarities and differences between the large (PwC) and the small (Revisorsknuten) auditing firm. Conclusion: The study shows that there are similarities in the changes that have been made. Both auditing firms have made greater focus on accounting services than before. They have both had accounting services in the past but they are now marketing themselves better than before. There are also differences in the changes the firms have made. Where PwC is investing in a complete customer solutions that are easily accessible and have clear and easy to understand rates. Revisorsknuten have a plan to offer their expertise to other companies in need of qualified employees quickly.

Utifrån sju gymnasiekillars egna berättelser avser den här studien att belysa gymnasiekillars inställning till skolnärvaro, utbildning och framtid i relation till kapital, habitus och hegemonisk maskulinitet. Detta utifrån syftet att bidra med en pusselbit till förståelsen kring problematisk skolfrånvaro. Studien är kvalitativt utformad och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus klassteori samt Connells kritiska maskulinitetsteori. Vår empiri visar att anti-pluggkultur inte är relaterbart för studiens intervjupersoner. Det framkommer att killarna har ett stark framtidsfokus som bidrar till att de ser värdet med en gymnasieutbildning samt att de inte ser det som negativt att vara intresserad av skola eller att studera. Vidare visar studien skillnader mellan olika gymnasieprogram och killars framtidsambitioner och inställning till betyg. Killar som går ett högskoleförberedande program tenderar att ha framtidsambitioner som kräver höga betyg så som universitetsstudier medan killar som går ett yrkesförberedande program ser de betyg som möjliggör deras olika framtidsmål som tillräckligt. Studiens slutsats visar tendenser av att anti-pluggkultur har blivit utbytt av en pro-pluggkultur, vilket till stor del går att koppla med att gymnasiekillar är måna om sin framtid. Genom att närvara i skolan i syfte att få godkända betyg ökar chansen att killar i gymnasieåldern tillgodogör sig en utbildning, vilket bidrar till att de kan uppnå sina framtidsmål. Om killar i gymnasieåldern vill närvara i skolan kan det i sig innebära ökad delaktighet, gemenskap och meningsfullhet, vilket i sin tur kan verka bidragande till att förebygga skolfrånvaro.