No description available.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass. Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet. För att få svar på våra frågeställningar som rör pedagogers tankesätt, arbete och vilka förändringar som skett och eventuellt påverkat dem, har vi tagit del av tidigare forskning inom området samt granskat den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) och obligatoriska skolan (Lgr11) för att ställa dessa i relation till vår resultatanalys. I diskussionen kommer vi att föra ett resonemang kring det mest utmärkande i vår undersökning och vad det kan tänkas få för konsekvenser vad det gäller pedagogers arbete i skolvärlden. Vi kommer dessutom föra undersökningen vidare genom att ställa nya kritiska frågor baserade på vår analys, detta som en inspiration till vidare forskning.

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera individers deltagande i det som här kallas Projekt Prehab, som innebär en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. Frågeställningar i arbetet är vad det innebär för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan påverka nästa steg i rehabiliteringen. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex deltagare och två coacher, har jag försökt besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begrepp från karriärvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas också på begrepp från den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingår i sociologen Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang. Den analytiska slutsatsen visar att medverkan gynnar personlig utveckling och förmåga att hantera svårigheter eller motgångar. Den visar också att verksamheten fyller deltagarnas behov av struktur och att möta andra i samma situation som de själva, och att den beviljade tiden i projektet oftast är för kort. Den analytiska slutsatsen som dras angående hur detta påverkar fortsatt rehabilitering, är att deltagarnas utveckling kan antas bidra till hur deltagarna hanterar detta steg, men att individens hälsa och samarbetet med andra aktörer har större påverkan.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor.Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten. De upplevde också en ökad kamratkrets och social gemenskap i den reguljära klassen. Av pedagogerna framkom vikten av att elever och föräldrar skolas in i svensk skolkultur. Undersökningen visade vidare att specialpedagogisk resurs saknades i förberedande verksamhet.

Uppsatsen syftar till att utvärdera effekten av Förberedande och orienterande utbildning, vilket är en insats som ges till arbetssökande för att gynna framtida aktivitet inom arbetskraften. Insatsen är en av Arbetsförmedlingens största, och bedöms öka ytterligare framöver. En kombination av coarsened exact matchning samt propensity score matchning används för att försöka fastställa kausala effekter på individnivå med mikrodata från Arbetsförmedlingen och SCB. Deltagare som skrevs in hos Arbetsförmedlingen 2008 studeras och utfallen som tillämpas är inkomster och socialbidragstagande, vilka mäts 2010, 2011, 2012 respektive 2013. Resultaten visar att deltagare i insatsen generellt har sämre arbetsmarknadsutfall än jämförelsegruppen som består av öppet arbetslösa. Känslighetsanalysen visar att det kan finnas vissa problem med selektion, men dessa bedöms inte omkullkasta resultaten. Vidare fastställs att de skattade effekterna avtar med uppföljningstiden, vilket tyder på att det kan finnas inlåsningseffekter. En annan förklaring till att negativa effekter av deltagande kan uppstå är enligt den nationalekonomiska litteraturen att deltagande i insatsen signalerar något negativt till potentiella arbetsgivare, snarare än att insatsen bidrar med en produktivitetsökning för den arbetssökande individen.

Vi lever i en värld där globaliseringen numera är ett faktum och internationell handel är vanligt förekommande även för privatpersoner. Staterna förändras och ekonomierna utvecklassamtidigt som det är blir vanligare för bolag att bedriva verksamheter i flera olika länder. I kontrast till detta har inte alltid nationella och internationella skatteregleringar hängt med i utvecklingen. Resultatet av detta har varit förekomst av aggressiv skatteplanering samt juridiskdubbelbeskattning. För att motverka detta upprättade man bland annat ett modellavtal redan år 1963 i syfte till att bland annat motverka just juridisk dubbelbeskattning. OECD:s modellavtal är till sitt omfång stor med 32 artiklar och tillhörande kommentarer. Tillsammans med 2 kap. 29 § Inkomstskattelagen och artikel 5 i OECD:s modellavtal blir begreppet fast driftställe aktuellt. Begreppet tar sikte på när utländska bolag bedriver näringsverksamhet i Sverige varför verksamheten under vissa omständigheter betraktas som fast driftställe. Resultatet av detta är att det utländska bolaget kan likställas med ett inhemskt bolag, alltså gäller det svenska beskattningsanspråket på det utländska bolaget. Uppställda rekvisit som måste uppfyllas enligt svensk intern internationell reglering för fast driftställe är huvudregeln om kravet på ”en stadigvarande plats affärsverksamhet från vilken affärsverksamheten helt eller delvis bedrivs” med flera delrekvisit. Angiven bestämmelse har sin grund i artikel 5 i OECD:s modellavtal. Några, i vissa sammanhang betydande, skillnader existerar dock. I anslutning till bestämmelsen om fast driftställe stipuleras det i modellavtalets femte artikel, punkt fyra en rad olika verksamheter som utgör undantag från huvudregeln om fastdriftställe. Den gemensamma utgångspunkten för dessa verksamheter är att fast driftställe inte föreligger även om verksamheterna bedrivs från en stadigvarande plats för affärsverksamheten i Sverige. Dessa verksamheter kallas för förberedande eller biträdande art. Modellavtalet har haft ett starkt inflytande i slutandet av olika skatteavtal mellan Sverige och andra stater. Källvärdet av modellavtalet är därför högt då den är till hjälp vid tolkning och tillämpning av skatteavtal eller i tvister, detta trots att modellavtalet ej är formellt bindande. Tillsammans med den interna internationella regleringen om fast driftställe enligt 2 kap. 29 § IL samt artikel 5 i OECD:s modellavtal och dess kommentarer har tidigare situation om juridisk dubbelbeskattning samt aggressiv skatteplanering motverkats. Rättsläget om vilka omständigheter som krävs för att ett utländskt bolag anses som fast driftställe har tydliggjorts i och med angivna bestämmelser.

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.</p><p> </p><p>The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.</p><p> </p>

Abstract The purpose of this study is to analyze four upper secondary school teachers regarding their educational focus on the European Union (EU). Furthermore, it is assessed what effect the growth of EU has had on content taught in Social Science A. The result of this study is contrasted with prior studies having a similar focus. To achieve the purpose of this study, five research questions were created. Conducting interviews of a qualitative character were chosen as the method for collecting information to answer the research questions. The interviewees were teachers of different sex, different professional experience regarding years and area of teaching. The interview questions were of a narrative kind yielding approximately half an hour long interviews.   The study shows that the most common areas taught are: the history of EU, the institutions (foremost; the Minister Council, the European Parliament, and the Commission), and how EU and Sweden relate to and affect each other. Although the content taught by the different teachers is equivalent, the teachers differ in what parts they choose to emphasize. Changes in the content taught resulting from changes in the syllabus are stressed by two of the interviewees. No differences depending in years of experience were detected.  However, there exists a difference in the emphasis of different parts between teachers in programs preparing students for further studies and teachers serving in occupational preparing programs. To conclude, the educational content taught by the four interviewees is considered to be equivalent. From a democratic perspective I believe that this is a conclusion of great importance.