Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop students´ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation. Our study showed that it is not clear that students learn by experimenting. Several students expressed that an initial discussion did contribute to an instructive laboratory sessions and claimed that the preparation had helped them to articulate their knowledge and that it helped them to focus on the right things during the experiment. The students who had prepared themselves communicated in a more scientific manner during the laboratory work. / Laborationer är en stor del i kemiundervisningen i gymnasiet. Under vår VFU, verksamhetsförlagd utbildning, har vi noterat att laborationer inte utnyttjas fullt ut för att utveckla elevernas kunskaper. Denna problematik gjorde att vi ville undersöka hur laborationer i kemi kan utformas för att bli mer betydelsefulla för elever. Vi undersökte i vilken utsträckning eleverna erfar att laborationer bidrar till förståelse för kemi. Vi introducerade två förberedelsemetoder och undersökte vilket inflytande dessa hade på elevernas lärande och deras tillägnande av kemikunskaper. Detta undersöktes både genom enkäter och observationer. Vår studie visade att det inte är självklart att eleverna lär sig genom att laborera. Flera elever uttryckte att en inledande diskussion hade bidragit till en lärorik laboration och menade att förberedelsen hade hjälpt dem att sätta ord på deras kunskaper samt att den hjälpte dem att fokusera på rätt saker under laborationen. De studenter som hade förberett sig kommunicerade på ett mer vetenskapligt sätt under laborationer.

Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.

Denna uppsats undersöker hur det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern, då dennes anpassningssvårigheter i uppdragslandet tenderar att vara anledningen till varför expatriaten misslyckas. Det dubbla karriär-problemet används som utgångspunkt för att fördjupa studien. Tidigare forskning indikerar att företag måste förse det dubbla karriär-paret med förberedande träning och socialt stöd för att underlätta den medföljande partnerns anpassning i den nya kulturen. Sex stycken medföljande har intervjuats, varav tre av dem har bott i ett uppdragsland i Asien och resterande tre i Europa. Syftet med tre respondenter från respektive kontinent är för att kunna applicera ett jämförelseperspektiv. Slutsatsen är att det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern men att graden av påverkan beror dels på den medföljandes inställning och motivation till uppdraget och dels vilken kontinent denne placeras på. Studien tyder även på att företags hantering av den medföljande partnerns påverkar dennes förutsättningar och totala upplevelse.

No description available.

Abstract Introduction: Social development in Sweden points to an environment where shootings with firearms become an increasingly common phenomenon among criminal groups. With the Terrorist attack of April 7, 2017, the Civil Protection and Preparedness Authority (MSB) has been commissioned by the government to investigate what needs to be resolved in order for society to be better prepared for events with ongoing fatalities. It is important that the experiences created by the staff exposed to these challenges are taken care of and that you can integrate and identify the best strategies that you can use to prepare yourself best for the mission. Aim: The aim was to identify the strategies used by ambulance nurses for preparation during the drive out in a situation where a patient has received a gunshot wound. Method: The study has been conducted with a descriptive qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect retrospective data from 10 ambulance nurses. The collected data was analyzed by critical incident technique and resulted in five final categories. Result: The results show that ambulance nurses use both mental and practical strategies to prepare for the care of a patient with a gunshot wound. The five final categories identified during the analysis were as follows: To talk to the colleague and to get a common strategy for structuring and distributing work, reviewing and repeating relevant algorithms, searching for a policy and thinking about safety, mental stability through calm and structured thoughts with an open mind, going through which equipment is the priority for a life-threatening bleeding and where it is located. Clinical implications: The result of this research project helps staff in the field of ambulance care receive different strategies that can be used to prepare for the care of patients who have been shot. The preparations are linked to their own mental strategies, collaboration with colleagues, collaboration with other actors and preparation for patient care. Key words: Preparation strategies, prehospital care, ambulance nurses, shot injury, critical incident technique. / Abstrakt Introduktion: Samhällsutvecklingen i Sverige pekar mot en miljö där skjutningar med eldhandvapen blir en allt vanligare företeelse bland kriminella grupperingar. I och med terrordådet 7 april 2017 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fått ett uppdrag av regeringen att utreda vilka behov som behöver lösas för att samhället ska kunna förberedas bättre inför händelser med pågående dödligt våld. Det är viktigt att de erfarenheter som skapas av den personal som exponeras för dessa utmaningar tas tillvara och att man kan integrera och identifiera de bra strategier som man kan använda för att förbereda sig på bästa sätt inför uppdraget. Syfte: Syftet var att identifiera de strategier som används av ambulanssjuksköterskor som förberedelse under utlarmning i en situation där en patient blivit skottskadad. Metod: Studien har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semi- strukturerade intervjuer användes för att samla in retrospektiv data från 10 ambulanssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kritisk incidentteknik och resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor använder sig av både mentala och praktiska strategier som förberedelser inför ett omhändertagande av en patient med skottskada. De fem slutkategorier som identifierades under analysen var följande: Att prata ihop sig med kollegan och skaffa sig en gemensam strategi för hur arbetet ska struktureras och fördelas, att gå igenom och repetera relevanta algoritmer, att söka samband med polis samt tänka säkerhet, att samla sig själv med hjälp av lugn och strukturerade tankar med ett öppet sinne, att gå igenom vilken utrustning som är prioritet för en livshotande blödning och var den är placerad. Kliniska implikationer: Resultatet av detta examensarbete bidrar till att personal inom ambulanssjukvård får ta del av olika strategier som kan användas som förberedelser under utlarmning till patient som blivit skottskadad. Förberedelserna är kopplade till egna mentala strategier, samverkan med kollega, samverkan med andra aktörer och förberedelser inför omvårdnaden av patienten. Nyckelord: Förberedande strategier, prehospital omvårdnad, ambulanssjuksköterskor, skottskada, kritisk incident teknik

The purpose of this study is to examine how the discourses about the position of the aesthetic subjects in the Swedish Education Policy are formed and presented in media texts. As the media today has a great power in society, is an arena for politicians to reach out, media players to raise current issues and the public to engage in opinion formation, this study is done through an analysis of media texts from the years between 2011-2018. In 2011 there was a new curriculum for the Upper Secondary School in Sweden, named GY11.One change was that there were no compulsory aesthetic subjects more, a decision based on the international PISA- measurements, where mathematics, science, reading ability and problem solving are the prioritizes school subjects. During the past time since 2011 another change also has been notices in a part of the Swedish school system: a sharp decline in applications to the undergraduate art schools, focused image and shape. Both these changes in the Swedish school development is a step in the same direction. Removing Estetisk verksamhet in GY11 for other subjects, is a concrete measure due to low results in PISA- measurements in Swedish school students. The decline in applications to preparatory art schools has increased at the same rate as NPM has gained more space in the Swedish education system. There, priority is given to measurable documentable knowledge over those that cannot be measured and documented in the same way, to which the aesthetic competencies belong. The theoretical starting points in the research are the social constructionism. The study is a critical discourse analysis according to Norman Fairclough’s tree-step method with the dimensions text, interaction and context. The selection consists of publishes texts from the selected time period, which have been divided into three media communication groups: Rulers and politicians, media actors and the public.

Denna studie undersöker hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) använder retorik och humor på ett retoriskt sätt för att övertyga i tre olika krisförberedande informationsvideor från år 2019. Detta görs genom en kvalitativ retorisk analys med stöd av semiotik för att undersöka de tecken som bygger upp det retoriska budskapet genom apellformerna logos, ethos och pathos. Humorteori om identifierande, differentierande, klargörande och påtvingande humor används för att undersöka hur humor används retoriskt. Resultatet visar att pathos bildas genom val av narrativ i fiktiva situationer, logos förtydligas i slutet av alla videor med hjälp av en fråga eller ett påstående, och ethos byggs delvis genom att ta stöd av andra myndigheter med starkare förtroende, exempelvis Polisen. Det primära förtroende MSB som avsändare besitter används också för att skapa förtroende i nya sammanhang. Humor används genomgående men med olika funktioner och påverkar ethos och pathos.

Denna studie har som syfte att studera på vilka sätt fritidslärare utvecklar sina elevers kunskaper som påverkar deras vidare liv. Dessa kunskaper innefattar bland annat ansvar, förståelse kring socialt samspel, demokratiskt förhållningssätt, och förmåga att själva skapa en meningsfull fritid. Vi har genom kvalitativ forskning genomfört intervjuer med fritidslärare på fyra fritidshem i en svensk kommun. Dessa fritidshem är geografiskt spridda inom kommunen för att försöka ge en nyanserad bild av lärarnas åsikter. Forskningen är baserad på en bakgrund av vilka kvaliteter som kan tänkas behövas i framtidens samhälle och pedagogik som främjar ett demokratiskt förhållningssätt. Resultatet visar på fritidslärarnas förståelse kring vad de anser vara viktiga kunskaper att deras elever anskaffar sig under fritidshemmets utbildning. Dessa involverar sociala kunskaper och förmågor, ett demokratiskt förhållningssätt, ansvar, och att de själva i sinom tid ska kunna ta ansvar för sin egen meningsfulla fritid. I diskussionen tittar vi närmare på vilka faktorer som gör att fritidslärarna i de olika fritidshemmen ger skilda svar, samt vilka förhållningssätt som binder dem samman. Vi diskuterar även framtida forskningsområden, där vi framför allt är intresserade av vilken inverkan som fritidshemmets utbildning har haft på sina tidigare elever, och hur vi med denna kunskap skulle kunna förbättra fritidshemmets utbildning.

Abstract The purpose of this work is to contribute knowledge about the transition of children from preschool to preschool classes. The experiences of pedagogical staff, parents and children are described, based on four deepening questions. The questions are about what the actors experience as positive and what the difficulties were in the transition process, and they also cover the differences of children and collaboration between actors. The method consists of qualitative interviews with parents, children, and pedagogical staff. The interviews concern the experiences of transition from the different actors. The results show the importance of a solid transition plan, the emphasis on good first contact between pedagogical staff and children, and a good parent-teacher relationship. Meetings concerning the handover between parents and pedagogical staff, and the opportunity for children to visit their new school before the school start, are also important factors for a good transition. What is seen as problematic is the lack of time for teachers to visit the children in preschool and preschool classes, difficulties to find suitable times for teacher meetings between preschool and preschool classes and the responsibility of the meetings concerning the handover. Children are different, and adapting the handover to each individual is important. The teachers responsible for the preschool classes need to get information regarding the children from preschool teachers and parents. The conclusions are that work regarding transition is important for parents and children’s security, and that a close cooperation between parents, children, and pedagogical staff is central. This way, experiences, perspectives, and knowledge of the individual child can be shared. Key words: differences of children, preparative work, collaboration, transition from preschool to preschool class. / Sammanfattning Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om processen vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Arbetet beskriver erfarenheter hos pedagogisk personal, föräldrar och barn. Fyra frågeställningar har formulerats för att fördjupa syftet. Frågorna handlar om vad aktörerna ser som positivt och problematiskt i övergången, samt barns olikheter och samverkan mellan aktörerna. Metoden i den här studien är kvalitativa intervjuer med föräldrar, barn och pedagogisk personal. Intervjuerna berör de olika aktörernas tankar och erfarenheter av övergången. Resultatet visar att det som är positivt i övergången är en tydlig övergångsplan, bra första kontakt mellan pedagogisk personal och barn samt en trygg föräldra- och lärarrelation. Överlämningssamtal mellan pedagogisk personal och föräldrar och att barnen i förväg får besöka den nya skolan är också viktiga moment i övergången. Det som ses som problematiskt är lärarnas tidsbrist för att besöka barnen i förskola och förskoleklass, mötestider mellan lärare inom förskola och förskoleklass samt ansvaret för överlämningssamtalet. Barn är olika och att anpassa övergången efter individen är viktigt. Lärarna för förskoleklasserna måste få information om barnen från förskola och föräldrar. Slutsatserna är att arbetet i övergången är viktigt för föräldrar och barns trygghet samt att samarbete mellan föräldrar, barn och pedagogisk personal är betydelsefullt. Detta för att lära av varandras verksamheter, erfarenheter, synsätt och framförallt få kunskap om det enskilda barnet. Nyckelord: barns olikheter, förberedande arbete, samverkan, övergången förskola till förskoleklass.

No description available.