Abstract The purpose of this work is to contribute knowledge about the transition of children from preschool to preschool classes. The experiences of pedagogical staff, parents and children are described, based on four deepening questions. The questions are about what the actors experience as positive and what the difficulties were in the transition process, and they also cover the differences of children and collaboration between actors. The method consists of qualitative interviews with parents, children, and pedagogical staff. The interviews concern the experiences of transition from the different actors. The results show the importance of a solid transition plan, the emphasis on good first contact between pedagogical staff and children, and a good parent-teacher relationship. Meetings concerning the handover between parents and pedagogical staff, and the opportunity for children to visit their new school before the school start, are also important factors for a good transition. What is seen as problematic is the lack of time for teachers to visit the children in preschool and preschool classes, difficulties to find suitable times for teacher meetings between preschool and preschool classes and the responsibility of the meetings concerning the handover. Children are different, and adapting the handover to each individual is important. The teachers responsible for the preschool classes need to get information regarding the children from preschool teachers and parents. The conclusions are that work regarding transition is important for parents and children’s security, and that a close cooperation between parents, children, and pedagogical staff is central. This way, experiences, perspectives, and knowledge of the individual child can be shared. Key words: differences of children, preparative work, collaboration, transition from preschool to preschool class. / Sammanfattning Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om processen vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Arbetet beskriver erfarenheter hos pedagogisk personal, föräldrar och barn. Fyra frågeställningar har formulerats för att fördjupa syftet. Frågorna handlar om vad aktörerna ser som positivt och problematiskt i övergången, samt barns olikheter och samverkan mellan aktörerna. Metoden i den här studien är kvalitativa intervjuer med föräldrar, barn och pedagogisk personal. Intervjuerna berör de olika aktörernas tankar och erfarenheter av övergången. Resultatet visar att det som är positivt i övergången är en tydlig övergångsplan, bra första kontakt mellan pedagogisk personal och barn samt en trygg föräldra- och lärarrelation. Överlämningssamtal mellan pedagogisk personal och föräldrar och att barnen i förväg får besöka den nya skolan är också viktiga moment i övergången. Det som ses som problematiskt är lärarnas tidsbrist för att besöka barnen i förskola och förskoleklass, mötestider mellan lärare inom förskola och förskoleklass samt ansvaret för överlämningssamtalet. Barn är olika och att anpassa övergången efter individen är viktigt. Lärarna för förskoleklasserna måste få information om barnen från förskola och föräldrar. Slutsatserna är att arbetet i övergången är viktigt för föräldrar och barns trygghet samt att samarbete mellan föräldrar, barn och pedagogisk personal är betydelsefullt. Detta för att lära av varandras verksamheter, erfarenheter, synsätt och framförallt få kunskap om det enskilda barnet. Nyckelord: barns olikheter, förberedande arbete, samverkan, övergången förskola till förskoleklass.