Skrivandet utgör ett betydelsefullt kommunikativt redskap, både i skolan och i samhället. Otillräckliga skriftspråksfärdigheter eller skrivsvårigheter kan därför innebära negativa konsekvenser för den enskilde individen. I forskningen belyses skriftspråkets komplexitet och utmaningar för elever i skrivsvårigheter samt betydelsen av att främjande metoder praktiseras i skriftspråksundervisningen. Forskning gällande skriftspråksundervisningsmetoder fokuserar emellertid på “goda skrivare”, vilket innebär att kunskapen om främjande metoder och arbetssätt för elever i skrivsvårigheter behöver ökas. Detta motiverade till denna studie, vars syfte var att undersöka lågstadielärares erfarenheter av att främja skriftspråksutveckling, i synnerhet för elever i skrivsvårigheter. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattar lärarnas arbete med skriftspråkundervisning, de metoder och arbetssätt som lärarna upplever främjar skriftspråksutveckling samt de möjligheter och utmaningar lärarna upplever i skriftspråksundervisningen.  Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade, personliga intervjuer genomfördes. I studien deltog tio lågstadielärare som undervisade i årskurs 1-3 i kommunala grundskolor i samma kommun i Mellansverige. I syfte att synliggöra mönster och finna essensen i respondenternas erfarenheter av skriftspråksundervisning användes tematisk analys. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultaten av de tematiska analyserna går det att urskilja flera mönster. Respondenterna beskriver att elevernas känsla av delaktighet och meningsfullt skrivande är viktigt; att respondenterna arbetar med stödstrukturer och tillgänglig undervisning och att digitala verktyg har en betydande roll i skriftspråksundervisningen. Utmaningar som lyfts är brist på tid samt att kunna väcka motivation till skriftspråksutövande hos eleverna. Det framkommer av resultatet att respondenterna beskriver skriftspråkutövandet som interaktivt och att ingen ska lämnas ensam i sitt skrivande. I studiens diskussionsdel förs resonemang kring resultaten i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska utgångpunkt samt förslag på vidare forskning. Studien avslutas med en konklusion.

Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.