Alla lärare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förståelsen av abstrakta begrepp inom ämnet. En demonstration är bra typ av experiment eftersom en sådan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det är också viktigt att eleverna laborerar själva och får laborativa färdigheter. Lärarna använder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sådana och att öppna laborationer är betydligt mer tidskrävande. Fördelen med slutna laborationer är att de lätt kan belysa hur någonting fungerar i praktiken. Nackdelen är att de inte är så stimulerande för elevernas tänkande och utveckling. Samtliga lärare är positiva till öppna laborationer och utför med eleverna experiment med en eller få frihetsgrader för att stimulera deras tänkande och intresse. En nackdel med öppna laborationer är att de kan påverka eleverna självförtroende negativt. Slutsatsen av det här arbetet är att alla former av experiment kan bidra till elevernas förståelse, om de användas och utförs på rätt sätt.

Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ska verka för att eleverna övas i ett naturvetenskapligt arbetssätt. Laborationer är en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssätt, och därför är det intressant att studera hur lärare bedömer detta under laborationer. Arbetets syfte var att undersöka några kemilärares bedömning av naturvetenskapligt arbetssätt under kemilaborationer. Hur bedömer lärarna naturvetenskapligt arbetssätt under laborationer och vilka problem upplever de i den bedömningen? Datainsamling skedde i huvudsak med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kemilärare på fyra olika gymnasieskolor. Intervjuerna föregicks av en kort elevenkät. Lärarna fick i alla utom ett fall själva välja ut den klass som skulle få göra enkäten. Arbetet har givit svar på hur de olika lärarna bedömer eleverna under kemilaborationerna. Det har visat sig att tre av de fyra lärarna upplever att det är svårt att bedöma hela det naturvetenskapliga arbetssättet. Dessa tre lärare bedömer ändå stora delar av det naturvetenskapliga arbetssättet. Den kvarvarande av de fyra lärarna upplever att bedömningen av ett naturvetenskapligt arbetssätt fungerar bra tack vare arbete med ämnesövergripande projekt. Arbetet ger förutom diskussion kring resultatet också förslag på strategier för att fokusera laborationer och bedömning på ett naturvetenskapligt arbetssätt.

Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop students´ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation. Our study showed that it is not clear that students learn by experimenting. Several students expressed that an initial discussion did contribute to an instructive laboratory sessions and claimed that the preparation had helped them to articulate their knowledge and that it helped them to focus on the right things during the experiment. The students who had prepared themselves communicated in a more scientific manner during the laboratory work. / Laborationer är en stor del i kemiundervisningen i gymnasiet. Under vår VFU, verksamhetsförlagd utbildning, har vi noterat att laborationer inte utnyttjas fullt ut för att utveckla elevernas kunskaper. Denna problematik gjorde att vi ville undersöka hur laborationer i kemi kan utformas för att bli mer betydelsefulla för elever. Vi undersökte i vilken utsträckning eleverna erfar att laborationer bidrar till förståelse för kemi. Vi introducerade två förberedelsemetoder och undersökte vilket inflytande dessa hade på elevernas lärande och deras tillägnande av kemikunskaper. Detta undersöktes både genom enkäter och observationer. Vår studie visade att det inte är självklart att eleverna lär sig genom att laborera. Flera elever uttryckte att en inledande diskussion hade bidragit till en lärorik laboration och menade att förberedelsen hade hjälpt dem att sätta ord på deras kunskaper samt att den hjälpte dem att fokusera på rätt saker under laborationen. De studenter som hade förberett sig kommunicerade på ett mer vetenskapligt sätt under laborationer.