Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas. Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas. I studien framkommer både likheter och skillnader inom vad lärarna ser som viktiga aspekter för att få ett godkänt instrumentalprov.

För att belysa frågan om vilka kunskaper elever behöver för att klara antagningsprov till musikhögskola är syftet med föreliggande uppsats att utforska hur tre musikhögskolestudenter ser på sina högskolförberedande studier i ämnet musik. Forskningsfrågan är: Hur uppfattar studenterna att gymnasieskolans estetiska program och/eller folkhögskolans estetiska kurser förberett dem inför högskolestudier i musik? Studien ramas in av hermeneutisk perspektiv och metoden är kvalitativa intervjuer med tre högskolestuderande i musik. Resultatet är indelat i två teman: Gymnasieskolans högskoleförberedelser och folkhögskolans högskoleförberedelser. Under temat gymnasieskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att gymnasieskolan inspirerar dem till fortsatta studier i musik på folkhögskola, att brist på information gällande högskoleutbildningar i musik förekommer och att det föreligger en avsaknad av förberedelser inför högskolestudier i musik. Under temat folkhögskolans högskoleförberedelser framkommer att de intervjuade uppfattar att musicerande i grupp förekommer på folkhögskolor och att dessa förbereder dem inför högskolestudier, att även musikteoretisk undervisning förekommer som förbereder dem för högskolestudier och att träning i auditions och prov förekommer och förbereder dem inför antagningsprov. I sista kapitlet diskuteras det gap som framkommer i de intervjuade studenternas uppfattningar gällande skillnaden mellan gymnasiets kurser och musikhögskolornas antagningsprov, gymnasiets undervisning i musikteori och notläsning, folkhögskolans roll i elevernas musikutveckling, artistdiskurs visavi skoldiskurs samt frågan om alla elever som läser estetisk inrikning på gymnasiet vill bli musiklärare eller musiker. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och några förslag på fortsatt forskning ges.