I nuläget finns ingen handlingsplan för hur elever på gymnasiet ska kunna uppnå läroplansmålen för arbete- och samhällsliv. På högskoleförberedande program är det upp till varje skola att bestämma om vilka arbetslivsinslag som ska erbjudas, vilket skapar ojämlikhet när exempelvis enbart en bråkdel av Sveriges skolor erbjuder praktik på högskoleförberedande program. Syftet med studien är att få en förståelse för om och på vilket sätt praktik på högskoleförberedande program förberett gymnasieelever för studie- och arbetsliv. Frågeställningen lyder: Vilken betydelse upplever elever som har genomfört praktik på ett högskoleförberedande gymnasieprogram att praktiken har haft för deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplat till studier och arbetsliv? För att utforska syftet och frågeställningen har sex semistrukturerade intervjuer hållits med sistaårselever på högskoleförberedande program som alla har haft praktik. Studiens analys tar utgångspunkt i KASAM-teorin och dess komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt SCCT-begreppet karriärmål vilka hjälper till att förklara vad som behöver finnas på plats för att den kunskap och de förmågor som lärandemålen efterfrågar, ska kunna uppstå eller utvecklas genom praktik. Resultatet visar att praktikperioderna förberett informanterna för studie- och arbetsliv genom att de har fått prova på arbetsuppgifter och har fått ta eget ansvar. I de fall praktikplatsen varit i linje med informanternas karriärmål har situationer av meningsfullhet uppstått. Dessutom har praktikperioderna givit informanterna möjlighet att verklighetsförankra eventuella föreställningar om arbetslivet samt gett dem något att jämföra erfarenheter från arbetsliv, ideellt arbete och skoluppgifter med.