Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration. / Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.

As the City of Stockholm continues to grow, there is a looming fear that there will not be enough housing for a growing population. Municipalities within Stockholm County are building up their housing stock to contribute solutions to the infamous housing crisis that is on the rise. With this increase of built development, there is also a faint shadow of the Million Homes Project problems that daunts new projects. The last time the city of Stockholm had built up so much new development, some of the Million Homes Project neighborhoods descended into segregated and vulnerable areas. This project looks at how Riksbyggen, a housing developer, can build housing developments that align with social sustainability practices for integrated neighborhoods, in order to avoid the process of segregation. The research focuses on the study area of Ursvik, a residential neighborhood that has plans to grow by 15,000 new residents in the next 10-15 years. This new neighborhood development will border more vulnerable neighborhoods, Rissne, Hallonbergen, and Rinkeby, which have reputations for being high in crime, immigrant dense, and segregated from neighboring areas. Riksbyggen has two existing housing developments in the area and has plans to build one more. Their recently established indicators for social sustainability can help make a long lasting impact on the social sustainability in the neighborhood. Through this project I hope to contribute knowledge on how social sustainability indicators can be used for planning for more integrated and open neighborhoods. The methods used were observations of Riksbyggen’s sustainability department, meetings with city planners from Stockholms and Sundbybergs stad, a survey of current Riksbyggen residents in Ursvik, talking with members of the housing boards, an analysis of indicators, and testing planning solutions. I found that the sustainability indicators are well focused on the needs of residents but could be improved through better communication of social sustainability goals throughout Riksbyggen and through a better follow-up measuring of indicators over time. More concrete measures, like including a diversity of services as well as tracking neighborhood progress over time can help ease residents’ biggest fear of integration: higher crime and lowered security. / Allt eftersom Stockholm stad fortsätter att växa finns det en hotande rädsla för att det inte kommer att finnas tillräckligt med bostäder för en växande befolkning. Kommuner runt om i Stockholms län försöker bidra till bostadskrisen genom att öka sitt bostadsbestånd. Men problemen från miljonprogrammets byggande, där en del stadsdelar över tiden blivit alltmer utsatta och segregerade, kastar en skugga och skapar rädsla bland beslutsfattare och planerare för att göra om samma misstag. Den här studien tittar på hur Riksbyggen, som är en stor byggaktör, kan bygga bostäder som ligger i linje med socialhållbarhetspraxis för integrerade grannskap och kan motverka segregation. Studien fokuserar på området Ursvik, ett bostadsområde som har planer på att växa med 15 000 nya invånare under de kommande 10-15 åren. Detta nya område kommer att angränsa mot mer utsatta områden som Rissne, Hallonbergen och Rinkeby, som har ryktet om sig att ha hög brottslighet, vara invandrartäta samt segregerade från omkringliggande områden. Riksbyggen har två befintliga bostadrättsföreningar i Ursvik och har planer att bygga en till. Deras nyligen etablerade indikatorer för social hållbarhet kan bidra till att långsiktigt påverkar den sociala hållbarheten i grannskapet. Genom det här projektet hoppas jag kunna bidra med ytterligare kunskap om hur sociala hållbarhetsindikatorer kan användas för planering för bättre integrerade och öppna grannskap. Metoderna som används är egna observationer av hur Riksbyggens enhet för hållbarhetsfrågor arbetar, möten med stadsplanerare från Stockholms stad och Sundbybergs stad, en enkät bland nuvarande boende i Riksbyggens bostadsrättföreningar i Ursvik, samtal med styrelsemedlemmar, en analys av indikatorer, samt tester av planeringslösningar. Resultatet visar att hållbarhetsindikatorerna är väl fokuserade på behoven hos men de sociala hållbarhetsmålen kan förbättras om de tydligare kommuniceras och implementeras i hela organisationen samt om Riksbyggen gör bättre uppföljningsstudier av indikatorerna över tid. Mer konkreta åtgärder såsom att Riksbyggen tillsammans med andra aktörer ser till att det blir ett större utbud och mångfaldav tjänster samtidigt som uppföljning av grannskapens framsteg över tid kan hjälpa lindra boendes rädsla inför att Ursviks integration med omgivande stadsdelar skall leda till högre brottslighet och försämrad trygghet.

No description available.

Housing segregation implicates that people with socioeconomic similarities live in the same residential area, which divides the society in a way that creates unequal childhood and living conditions. Research shows that the segregation, despite continued engagement from authorities and other organisations, is increasing. A major part of the efforts against housing segregation has been focusing on individual issues and solutions. Research shows that housing segregation however should be tackled through concurrent working arrangements regarding two concepts,structural barriers and individual preferences. The purpose of this study is to show how municipal planning strategies contribute to counteract housing segregation. The goal is to compare municipal strategy documents to scientific research in the area. In that way the hope is to chart how possibilities and challenges regarding structural barriers as well as individual preferences can be taken into account to optimize the continued work forward.The study is delimited to the two largest municipalities of the Gävleborg county in Sweden. The major method used was a qualitative content analysis of three subjectively chosen municipal strategy documents. The analysis was prepared by producing key concepts based on underlying causes to housing segregation according to scientific research in the field. The key concepts were divided into several key words. The qualitative content analysis was then accomplished by reading the documents and gather all relevant text units according to the key concepts and key words. The second part of the method was about compiling the strategies into SWOT analyses where strengths, weaknesses, opportunities and threats were summarized. The results showed that strategies by both Sandviken´s and Gävle´s municipalites contain efforts regarding structural barriers as well as individual preferences. In the discussion the strategies were connected to the scientific research in the area. That generated a discussion about how segregation is an issue of complexity making it complicated to concretise both in relation to causes and solutions. Even the most thought out strategy can lead to unexpected results which some of them are only possible to evaluate decades later. Therefore, the conclusion was that there is no complete and full answer to the research question about how municipal planning strategies contribute to counteract housing segregation. However, both municipalities show indication of a decrease of housing segregation, based on today´s research.To further develop this study, interviewing representatives from the municipals could have explored the strategies from another angle. Comparing representative’s approaches to the document´s approaches towards the subject could have enriched the results, but also made it possible to raise the question of the document´s silence.Keywords: Segregation, housing segregation, physical planning, mixed landuse / Bostadssegregation innebär att människor med liknande socioekonomiska egenskaper bor i samma område, vilket delar upp samhället på ett sätt som skapar ojämlika uppväxt- och levnadsvillkor. Forskning visar att segregationen trots ett fortsatt engagemang från såväl myndigheter som andra verksamheter ökar. Stor del av insatserna mot bostadssegregation har å andra sidan fokuserats till enskilda insatser, medan tidigare forskning visar att bostadssegregation bör tacklas genom samverkande åtgärder både gällande samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser. Studiens syfte är att synliggöra hur kommunala planeringsstrategier bidrar till att förhindra bostadssegregation. Målet är att jämföra kommunala strategidokument med forskningsteoretiskt underlag för att kartlägga vilka möjligheter och utmaningar avseende både samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser som kan tas i beaktning för att optimera det fortsatta arbetet framåt. Arbetet avgränsades till region Gävleborgs största kommuner; Gävle och Sandviken. Den huvudsakliga metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tre subjektivt valda kommunala strategidokument. Analysen förbereddes genom att framställa nyckelbegrepp som genomgående lyftes som bakomliggande orsaker till bostadssegregation enligt tidigare forskning inom ämnet, och som delades in i ytterligare nyckelord. Därefter genomfördes innehållsanalysen genom att läsa samtliga dokument och plocka ut relevanta textenheter som rörde de förvalda nyckelbegreppen och nyckelorden. Den andra delen av metoden innebar att sammanställa strategierna i SWOT-analyser där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades. Resultatet visade att strategier av både Sandvikens och Gävle kommun innehåller åtgärder mot både samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser som får en samverkande effekt. I diskussionen drogs kopplingar mellan kommunens strategier och tidigare forskning, vilket genererade en diskussion om hur segregation innefattar en komplexitet som gör att det är svårt att konkretisera både gällande orsaker och lösningar, även genomtänkta strategier mot bostadssegregation riskerar att få oväntade resultat som vissa kan utvärderas först decennier senare. Således drogs slutsatsen att framtida forskning och årens gång krävs för ett komplett svar på frågan om hur de kommunala planeringsstrategierna bidrar till att förhindra fortsatt bostadssegregation som studien syftade till. Däremot har kommunernas strategier potential och goda förutsättningar för att lyckas. För att vidareutveckla arbetet hade intervjuer med kommunerna kunnat undersöka kommunernas strategier från en annan vinkel. Att jämföra dokumentens och kommunrepresentanters förhållningssätt till frågan hade kunnat ge ett ytterligare djup till resultatet men även synliggöra eventuell tystnad i dokumenten.

Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor.Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare.Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ. / The study aims to put into words the changes that occur on Möllevången in Malmö by testing whether it could be explained by the word gentrification. And how these changes have affected and will affect people. The method of implementation will largely consist of in-depth interviews with people who live and reside in the area. This is to pay attention to the changes taking place, the changes that have taken place and how they are perceived. Then come the stories of the interviewees which are compared with gentrification as outlined by social scientist and authors. The result shows that the highest probability is an ongoing gentrification of Möllevången but this is perceived differently by different people and not necessarily negative.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.

The aim of this study is to shed light on the efforts of the municipality to counteract segregation during the period 2019 until 2022. Thus, to see the efforts of the municipality and what previous research has shown and whether the municipality's efforts have been successful. This study has shown that the municipality has carried out the necessary efforts to counter residential segregation, but they were not significant enough to conclude that they were asuccess. Because firstly, the construction of the numbers of the different types of housing, some of which are complete, is considered low compared to the number of rental properties in the district. Then also a lack of meeting places for young people in the district. Finally, this study also showed that the living conditions of the inhabitants of the district which were low during the year 2020,as well as the unemployment rate in the district that same year. as a result, the efforts of the municipality during the period 2019 until 2022 are considered insufficient to counter housing segregation in Araby.