<p>Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.</p><p>Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ”passiva offer”.</p>

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism. Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ”passiva offer”.

Mäns våld mot kvinnor och maktstrukturer är områden som flitigt diskuterats i allt från kvinnojourers rapporter till statens offentliga utredningar. I många av diskussionerna framkommer det att utländska kvinnor som invandrar till Sverige genom snabba anknytningar är särskilt utsatta för våld i sina äktenskap och samboförhållanden. Många gånger råkar utländska kvinnor illa ut på grund av bristande kunskaper i samhället gällande det våld utländska kvinnor utsätts för av sina män. Uppsatsens syfte är att utreda och analysera våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter att lämna mannen och söka uppehållstillstånd på en annan grund än anknytning. Till hjälp för att uppnå syftet tillämpas rättsdogmatiska metoden, kunskapskällemetoden och genusperspektivet. Metoderna och perspektivet tillämpas för att belysa våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i samhället kontra maktstrukturer som råder mellan våldsutsatta utländska kvinnor och svenska män.För att få resa in och vistas i Sverige krävs det att en utländsk person har någon form av uppehållstillstånd. Personen som ansöker om uppehållstillstånd kan antingen beviljas tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd. På grund av oroligheterna i världen och den ökade invandringen till Sverige infördes en lag om begränsningar kring vilka utlänningar som ska beviljas uppehållstillstånd. Begränsningarna kom även att påverka den grupp kvinnor som uppsatsen fokuserar på, utländska kvinnor som invandrar genom anhöriginvandring till en man bosatt i Sverige. I uppsatsen beskrivs regleringen kring anhöriginvandring och vilka utredningar som ska göras innan kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Bland annat ska kvinnan beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år enligt tvåårsregel i UtlL. I vissa fall förekommer våld eller annan allvarlig kränkning mot kvinnor som har tidsbegränsat uppehållstillstånd. I de fallen kan kvinnor beviljas fortsatt uppehållstillstånd trots att förhållandet inte varat i två år. I uppsatsen skildras även kvinnojourer och kvinnorättsorganisationers arbete samt erfarenheter men även problem som de möter i sitt arbete. Kvinnojourer vittnar bland annat om vilka svårigheter utländska kvinnor kan möta när de försöker bryta upp från sin våldsutövande man. Exempel på svårigheter är språksvårigheter och fysiska samt psykiska svårigheter att ta sig ut i samhället då männen isolerar kvinnorna. Kvinnojourer skildrar även hur samhället påverkar och upprätthåller en fördom mot utländska kvinnor att de ofta ljuger för att beviljas uppehållstillstånd samt att det finns en tröghet när det gäller att hjälpa utländska våldsutsatta kvinnor. Avslutningsvis analyseras, utreds och diskuteras våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i det svenska samhället. I analysen framkommer det att utländska våldsutsatta kvinnor har en teoretisk möjlighet att lämna mannen och beviljas permanent uppehållstillstånd dock finns det vissa problem som gör att kvinnorna ändå råkar illa ut.

No description available.

The aim of this study is to gain an understanding for the factors behind the successful establishment in the Swedish labor market for foreign-born women who have a college or university degree from their home countries. This has been achieved by applying a qualitative method, whereas semi-structured interviews with five foreign-born women have been conducted. The theory used in the analysis are the theories of "social and cultural capital" and "empowerment". The findings of the study show that level of education, work experience, language skills affect foreign-born opportunities to enter the labor market. Moreover, the findings show that the interviewees perceived several obstructions to their inclusion in the Swedish labour market. These include language barriers and lack of social networks. The interviews also show that people who have an academic education from their home countries need to adapt their education to the Swedish labor market to find a qualified job. The results of the study also show that new arrivals need to apply for income support during the first period in Sweden, due to the fact that they lack their own income and assets.