Bakgrund Beroendesjukdomar är inom den somatiska vården ett främmande område, trots att beroende är en stor folkhälsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom kräver en komplex behandling och omvårdnad och kunskap är grundläggande för att kunna erbjuda adekvat vård. Kunskap om sjukdomen är också viktig för att kunna ge ett gott bemötande präglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus på alkohol- och drogberoende. Syfte Syftet var att beskriva vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vården, samt identifiera faktorer som påverkar attityderna. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes i ett resultat. Resultat Vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom är i många fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter är ofta korta och uppgiftsorienterade där personcentrerad vård och kommunikation uteblir. Påverkande faktorer är många, främst bristen på kunskap i kombination med personliga värderingar. Sjuksköterskeutbildningen innehåller ofta för lite utbildning om beroende och för få möjligheter till praktisk erfarenhet. Slutsats Osanningar som omger beroende och personer med beroendesjukdom är många och medför ett socialt stigma. Negativa attityder och fördomar förekommer i en hög grad både i samhället och inom den somatiska vården. Spridning av kunskap och förståelse för denna sjukdom har stor betydelse för att möjliggöra en minskning av detta stigma. Det i sin tur kommer kunna föra med sig bättre attityder mot dessa patienter och fler behandlingsframgångar.

I denna uppsats undersöks vad som kan motivera narkotikaberoende individer till att förändra sitt beteende och leva fri från narkotika. Syftet är att undersöka vad som kan motivera en person med drogproblem till att uppnå, och bibehålla, ett nyktert liv, samt om de anser att socialtjänstens insatser varit behjälpliga i detta. För att uppnå detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra män i åldrarna 23 - 37, som alla har tagit sig igenom ett narkotikaberoende. Resultatet visar att motivationen att ta tag i problemet uppkommer när de negativa effekterna upplevs som större än de positiva upplevelserna. Framtidshopp och en positiv syn på livet visade sig vara en motiverande faktor för att bibehålla en narkotikafri tillvaro. / <p>2019-02-19</p>

Många människor i Sverige lider av en beroendeproblematik och dessa har i sin tur anhöriga som står dem nära. Anhöriga är en grupp som det har talats alltför lite om och som forskningsämne är det underforskat på både nationell och internationell nivå. Det här är en kvalitativ studie som syftar till att belysa och förstå hur situationen för föräldrar till barn med drogberoende ter sig och vilka förändringsprocesser det kan leda till. Datainsamlingen består primärt av kvalitativa intervjuer med föräldrar vilket kompletterats med annan forskning. För att förstå och förklara min empiri så har jag använt mig av ett teoretiskt ramverk som fokuserar på relationer och roller och förändringar inom dessa. Resultatet visar på att föräldrar till drogberoende barn påverkas på många sätt av den uppkomna situationen. De känner mycket oro och maktlöshet inför sina barns situation, familjedynamiken förändras och relationer blir ansträngda. Det sociala livet har i många fall fått stå tillbaka då det saknats tid och energi. Det har också resulterat i att de under tidens gång fått omförhandla sin roll som förälder och ta till sig nya begrepp som anhörig och medberoende. Flera vittnade om att det fanns brister i samarbetet med myndigheter och att det saknades stöd för anhöriga från samhället sida. De har istället sökt sig till anhörigföreningar där de hittat gemenskap och stöd i sin situation vilket har varit betydelsefullt i många fall. Med den här studien ämnar jag bidra till den kunskapslucka som finns när det kommer till anhöriga inom beroendeforskning.

This anthropological essay investigates the meaning for a recovering drug addictto be free from drugs. The paper includes three semi-structural interviews withrecovering addicts as well as material from one podcast, to investigate theconcept of being free from drugs from recovering addicts perspectives. To helpinvestigate the subject further, research regarding dominating Swedish politicalnorms is being presented in this paper. The essay consists of a theory- andliterature overview regarding addiction and recovery to help understand whatbeing clean from drugs means for a recovering addict. This essay ultimatelyargues that being free from drugs can mean being functional, living withouthighs and spirituality and meaning.

Bakgrund: Sjuksköterskor i allmänt upplever det svårt att smärtlindra patienter eftersom smärta är en subjektiv företeelse. Sjuksköterskor belyser att det råder en brist på kunskap och riktlinjer vid hantering av smärtlindring. Sjuksköterskor som möter patienter med drogberoende som befinner sig i smärta anser att det är stressfullt och komplicerat. Detta på grund av att sjuksköterskorna upplevde det vara förenat med inre konflikter och moraliska dilemman. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande när patienterna upplever smärta som samtidigt är beroende av droger Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar gjordes. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012) analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av ett fenomen som sedan skapade resultatets teman. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman. I det första temat: Hinder i vårdpersonalens bemötande uppkom det fem subteman. I dessa subteman beskrivs det om hur patienter upplever ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen. I det andra huvudtemat: Förutsättningar för bemötandet uppkom ett subtema. Det subtemat beskriver hur patienter med ett drogberoende upplever en god vårdrelation och hur den skapas. Diskussion: Författarna har diskuterat resultatets huvudfynd i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund, författarnas synpunkter samt med Katie Erikssons caritativa teori som referensram. / Background: Nurses in general find it difficult to provide patients with pain relief because pain is a subjective phenomenon. Nurses emphasize that there is a lack of knowledge and guidelines for the handling of pain. Nurses who encounter drug dependent patients in pain find it to be stressful and complicated. The reason for this is that the nurses felt that it was fraught with their own inner conflicts and moral dilemmas. Aim: The aim of this study was to describe patient experiences of health care professionals treatment when the patient experiences pain and when they are at the same time addicted to drugs. Method: A literature review based on ten scientific articles was made. The articles was analysed with Fribergs (2012) method where the authors searched for similarities and differences out of a phenomenon that created the results themes. Results: The results of this litterature review are presented in two main themes. In the first main theme – Obstruct in the health care professionals treatment the authors could find five sub themes. These sub themes highlights how patients experience negative treatment from the health care professionals. In the second main theme: Preconditions in the treatment the authors could find one sub theme. This sub theme highlights how patients with drug addiction experience a caring relationship and how it can evolve. Discussion: The authors have discussed the results main findings in relation to the literature review background, the authors aspects and with Katie Erikssons “caritative” theory used as a theoretical framework

I denna studie görs ett försök att förstå hur tolvstegsprogrammet kan ses som en lärprocess i syfte att uppnå drogfrihet. Studien är kvalitativ, med en hermeneutisk ansats och ett målstyrt urval. Studiens resultat grundas i fem personers upplevelser av tolvstegsprogrammet och hur det hjälpt dem att blidrogfria. Samtliga deltagare har tidigare haft ett beroende av alkohol och droger som de lyckats övervinna med hjälp av tolvstegsprogrammet. Studiens forskningsfrågor syftar till att ta reda på vilka faktorer i tolvstegsprogrammet som hjälper drogberoende att tillfriskna. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade tre faktorer som utmärktes som viktigast för studiens deltagare, vilka var gemenskap, andlighet, samt upprätthållandet av dagliga rutiner. Studien påvisar att tolvstegsprogrammet kan ses som en läroprocess, med sociokulturellt lärande som teoretisk utgångspunkt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur man arbetar med drogberoende gravida kvinnor inom Socialtjänsten och mödravården. Intervjuer har genomförts med en socialsekreterare och fyra barnmorskor, alla yrkesverksamma inom Västerbottens län. Studien tar upp hur drogberoende hos gravida upptäcks, vilka typer av insatser som finns samt hur Socialtjänsten och mödravården samverkar inom ramen för sitt arbete med dessa kvinnor. Studien visar att både mödravården och Socialtjänsten fokuserar sitt arbete på att bygga en bra relation till sina klienter så att de ska våga vara ärliga om sitt eventuella bruk av droger. Genom en bra relation och att klienten har tillit till den professionelle kan den professionelle på ett bättre sätt hjälpa sin klient. Barnmorskorna upplever att drogberoende gravida kvinnor är ärliga om deras användande av droger och att de snabbt berättar det för sin barnmorska. Den socialsekreterare som intervjuades sa sig ha kännedom om sina klienters droganvändning och att hon fick vetskap om en klients graviditet genom orosanmälningar från den personens närstående. Studien visar samtidigt att det finns brister i samverkan mellan Socialtjänsten och mödravården i ärenden kring gravida kvinnor som befinner sig i ett drogberoende. Socialsekreteraren upplever att man inte arbetar med klientens olika problem samtidigt och därför inte löser dem. Barnmorskorna upplever att de inte delges information från Socialtjänsten om sina patienter som är av vikt för deras arbete, trots att samtycke finns, vilket försvårar deras arbete. Att det brister i samverkan försvårar alltså arbetet kring den här gruppen kvinnor. Studien visar även att det är brist på resurser och insatser för personer som är drogberoende. Det saknas insatser som kan anpassas efter de gravida kvinnornas olika livssituationer och familjekonstellationer, vilket försvårar tillgången till effektiv drogbehandling och andra stödinsatser för kvinnorna. Bristen på resurser gör att socialsekreterarnas arbete försvåras. Studiens slutsats är att samverkan mellan Socialtjänsten och mödravården behöver förbättras både för att förbättra de yrkesverksammas arbetssituation och för att ge kvinnorna bästa möjliga stöd.

Bakgrund: Långvarigt drogbruk leder till negativa fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Samsjuklighet, stigmatisering och abstinens är några anledningar till att patientgruppen fortsätter sitt drogbruk. Droginjicering är en av orsakerna till att blodsmittor sprids i samhället. Sprututbytesprogrammet är riktat till personer med intravenöst drogberoende och erbjuder remittering, sprututbyte, samtalskontakt och antidotpreparat. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av skadereduktion och påverkan påriskbeteende genom deltagande på sprututbytesprogrammet. Metod: En allmän litteraturstudie utgjordes av tio kvalitativa originalartiklar som analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman och sex subteman identifierades. Minskat riskbeteende med subtema egenvårdsförmåga och hjälp från flera håll. Ökad relationsbyggnad med subtema hälsofrämjande verksamhet och vårdmötet. Begränsade resurser med subtema fortsatt stigmatisering och när drogberoendet tar överhand. Slutsats: Sprututbytesprogrammet ökarkunskapen om riskbeteende, egenvårdsförmågan och hälsofrämjande livsstilsförändringar. Behandling, utbildning och en känsla av trygghet är viktiga komponenter för konsekvent deltagande på Sprututbytesprogrammet. Verksamheten ökar självkänslan hos patientgruppen till skillnad från annan hälso- och sjukvård och bidrar till att minska sociala klyftor mellan patientgruppen och övriga samhället. Fortsatt stigmatisering och strukturella hinder gör patientgruppen skör vilket belyser behovet av vidare forskning och utbildning för att kunna möta deras vårdbehov. / Background: Addictive disorders lead to negative physiological and psychological consequences. Comorbidity, stigmatization and abstinence are reasons for continued drug use. Intravenous drug use contributes to the spread of blood-borne diseases. The needle-exchange program targets intravenous drug users and offers referrals, needle-exchange, counselling and naloxone. Aim: The purpose was to describe patients' experience of harm reduction and the impact on risk behavior through participation in the syringe exchange program. Method: A literature study based on ten original qualitative articles that were thematically analysed. Result: Three main themes and six sub-themes were identified. Positive life-style change with sub-themes self-care ability and help from different directions. Relationship building with sub-themes health-promotion operations and care meeting. Limited resources with sub-themes continued stigmatization and when drug addiction takes over. Conclusion: Needle-exchange increase patients’ knowledge of risk behaviour, self-care, and positive life-style changes. Treatment, education, and safety are components for continued participation. The program increases self-esteem, and helps reduce the social divide between people with drug addiction and the rest of society. Our research revealed that there are obstacles to consider. Continued stigma and structural barriers make the patients fragile, which highlights the need for continued research and education to be able to meet their care needs.

Background: When a person has a pattern of psychoactive substance and/or alcohol use that is causing damage to health family members are affected. The quality of life of parents, siblings, children, partners and other relatives may be severely impaired. When young adults transition from child/youth to adult care it involves changes for the patients as well as for relatives. To be able to support relatives, deeper knowledge is needed about the way nurses perceive the situation of relatives. Aim: The aim is to investigate how nurses perceive the situation for relatives when a person is being treated in addiction care, as well as the consequences for relatives when patients are being transferred from children/youth care to adult care.  Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out with nurses working within addiction care. The collected data was analysed according to qualitative content analysis. Result: Data analysis resulted in the formulation of two categories, with two sub-categories in each. The first category describes relatives’ situation at transition from child/youth care to adult care with two sub-categories are lack of transparency and changed life situation. The second category describes relatives’ situation with constant worry when having a relative with pattern of psychoactive substance and/or alcohol use. This category formulated with sub-categories psychological burden and social burden. Discussions: The result is discussed in relation to Afaf Ibrahim Meleis’ transition theory and other relevant research. Transition theory provides support for changed life situation of relatives within addiction care, which may be important to know in order to develop nursing care. / Bakgrund: I samband med att en person har ett skadligt bruk av alkohol eller droger påverkas anhöriga. Livskvaliteten kan försämras allvarligt för såväl föräldrar, syskon, barn, partner som andra anhöriga. När unga vuxna byter vårdform och övergår till vuxenlivet sker förändringar för patienten men även deras anhöriga. För att stödja anhöriga till närstående som har ett skadligt bruk av alkohol eller droger behövs fördjupade kunskaper om hur sjuksköterskor uppfattar anhörigas situation. Syfte: Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver anhörigas situation när närstående vårdas i beroendevården samt vad som händer med anhöriga när närstående övergår från barn och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor verksamma inom beroendevården. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med två underkategorier vardera. Den första kategorin är den som beskriver anhörigas situation vid övergång från barn och ungdomsvård till vuxenvård med underkategorier: bristande insyn och förändrad livssituation. Den andra kategorin beskriver anhörigas situation med ständig oro när man har en närstående med skadligt bruk av alkohol eller droger. Denna kategori formuleras i två underkategorier vilka var psykisk merbelastning och social merbelastning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori samt annan relevant forskning. Transitionsteorin ger stöd för den förändrade livssituationen för anhöriga inom beroendevården, vilket kan vara viktigt att känna till för att utveckla omvårdnaden.