Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende. Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att alkoholen påverkade hela den alkoholberoendes livsvärld. Både med välbefinnande, lidande samt att omgivning, arbete och ekonomi tog skada. Olika strategier byggdes upp för att dölja beroendet. Anledningarna till att dricka var många, det fanns alltid ett skäl till att dricka. Slutsats: En alkoholberoendes livsvärld innehöll både ett välbefinnande och ett lidande. Alkoholen skapade en ond cirkel där den alkoholberoende drack för att dämpa lidande och uppnå välbefinnande. Ju mer alkohol desto mer lidande, vilket krävde mer alkohol och så vidare. Genom ökad förståelse och mer kunskap om alkoholism kan det skapas en större möjlighet att på bästa sätt kunna möta och hjälpa människor med ett alkoholberoende.

Bakgrund: Det finns många olika sorters beroende där alkoholberoendet är ett av det mest förekommande i Sverige. När alkoholen går ur kroppen hos personer som druckit stora mängder under lång tid kan alkoholabstinens uppstå. Tillståndet kan bli livsfarlig och kräva heldygnsvård. Behandlingsmålen är symptomlindring och prevention av abstinenskomplikationer. Studier indikerar hur betydelsefullt det är för patienter att skapa en god vårdrelation med de som vårdar och att vara delaktiga i sin vård samtidigt som sjuksköterskor i studier uppger svårigheter med att uppmana denna patientgrupp till delaktighet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av hur de arbetar med patientdelaktighet under abstinensbehandling vid alkoholberoende. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom vuxenpsykiatriska kliniker. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att vissa patienter inte var redo för behandling av alkoholberoendet, vilket innebar konsekvenser för delaktigheten. Detta upplevdes stärka ett behov av att skapa goda vårdrelationer som kan motivera till vård och delaktighet. Det framkommer att sjuksköterskor i sitt dagliga arbete använder sig av sin professionskunskap i omvårdnad för att undervisa patienten i aktuellt tillstånd och belysa vad patienten kan bidra med i behandlingen kontra vad som kan åstadkommas tillsammans. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna verka för patientdelaktighet under abstinensbehandling vid alkoholberoende är det nödvändigt att först och främst arbeta för att etablera tillit och öppenhet i vårdrelationen. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är central och ansvaret för att en god vårdrelation uppstår vilar alltid på sjuksköterskan.

Bakgrund Av Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring.   Syfte Syftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk.   Metod För att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Utvalda artiklar granskades och kvalitetsbedömdes utifrån ett bedömningsunderlag samt analyserades för att sedan föras in i en matris. Matrisen utgjorde underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Resultatet antydde att motiverande samtal samt rådgivande samtal hade effekt på alkoholkonsumtion samt alkoholrelaterade problem. Dock hade samtalen inte mer effekt än andra behandlingar. Enligt resultatet var det även viktigt med en bra utbildning i motiverande- samt rådgivande samtal för att samtalen skulle utföras korrekt och på så sätt få en bättre utgång.   Slutsats Motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal var enligt resultatet effektiva behandlingsmetoder för att minska alkoholkonsumtion, alkoholrelaterade problem samt avhållsamhet hos alkoholberoende och alkoholmissbrukare. Studierna hade motsägelsefulla resultat, huruvida motiverande samtal, korta motiverande samtal och rådgivande samtal gav en signifikant effekt i jämförelse med andra behandlingar. Resultatet visade även att förändringsprat och patientens attityd var betydelsefullt för patientens förändring av alkoholvanor.

Bakgrund: Alkoholberoende innebär konsekvenser på hälsan utifrån både den fysiska och psykiska aspekten. Alkoholberoende patienter upplever vården som positiv när sjuksköterskorna är engagerade, uppmärksamma och ärliga vilket bidrar till säkerhet, säkert stöd och värdighet. Opålitlighet och oärlighet från både sjuksköterskor och patienter utgör en negativ aspekt på vården. De senaste 30 åren har sjuksköterskans attityd gentemot alkoholberoende patienter förbättrats. Det är bevisat att alkoholberoende patienter får idag annorlunda omsorg jämfört med andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans professionella förhållningssätt i mötet med patienter med alkoholberoende. Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes från tre olika databaser, CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Totalt 16 stycken vetenskapliga artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning till resultatet i detta arbete. Resultat: Till resultatet framkom ett huvudtema: Sjuksköterskans professionella förhållningssätt med tillhörande underteman. Sjuksköterskan anser att de är i behov av mer kunskap kring alkoholberoende. De negativa attityderna grundar sig på erfarenheter och personliga förutfattade meningar. Positiva aspekter speglar en god relation, bra kunskap inom området och en patient som är villig att implementera en förändring. Slutsats: Känslan av skuld och skam kan påverka sjuksköterskan att våga ställa frågan om alkoholvanor. Sjuksköterskorna ansåg att deras kunskap inom rådgivning inte var tillräcklig. Tid- och resursbrist påverkar sjuksköterskan trots medvetenheten om alkoholens konsekvenser. Med en engagerad roll i vårdrelationen ska stöd visas för att patienten ska känna sig trygg, med detta behövs även kontinuerlig uppdatering av kunskap och kompetens för att kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt.

Bakgrund Beroendesjukdomar är inom den somatiska vården ett främmande område, trots att beroende är en stor folkhälsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom kräver en komplex behandling och omvårdnad och kunskap är grundläggande för att kunna erbjuda adekvat vård. Kunskap om sjukdomen är också viktig för att kunna ge ett gott bemötande präglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus på alkohol- och drogberoende. Syfte Syftet var att beskriva vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vården, samt identifiera faktorer som påverkar attityderna. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes i ett resultat. Resultat Vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom är i många fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter är ofta korta och uppgiftsorienterade där personcentrerad vård och kommunikation uteblir. Påverkande faktorer är många, främst bristen på kunskap i kombination med personliga värderingar. Sjuksköterskeutbildningen innehåller ofta för lite utbildning om beroende och för få möjligheter till praktisk erfarenhet. Slutsats Osanningar som omger beroende och personer med beroendesjukdom är många och medför ett socialt stigma. Negativa attityder och fördomar förekommer i en hög grad både i samhället och inom den somatiska vården. Spridning av kunskap och förståelse för denna sjukdom har stor betydelse för att möjliggöra en minskning av detta stigma. Det i sin tur kommer kunna föra med sig bättre attityder mot dessa patienter och fler behandlingsframgångar.

Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna.  Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.  Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt.  Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.

In this day's society the elderly live longer and they consume more alcohol than previous generations. That puts home care professionals in a situation where the work burden increases. And they meet more individuals with problems that they have no or little knowledge about. The purpose of this study is to describe and analyse the knowledge of how home care professionals identify and handle elderly with alcohol abuse. This was done by a vignette study with three different home care groups. That made it possible for us to see how home care professionals think and act in different situations. This study shows that home care professionals lack knowledge on how to identify alcohol abuse. They also don’t know how to handle alcohol abuse among the elderly. There is a lack of routines and coordination with other professionals. The home care professionals take the elder's self-determination into big consideration and that affects how they can handle alcohol abuse. We hope that this study will contribute to an increased awareness about the situation that home care professionals meet, and that this study will contribute to changing the situation. We also hope to be able to contribute knowledge about the topic.

Alkoholrelaterade problem är idag ett av de främsta skälen till att människor söker vård. Även om det är störst andel som söker hjälp inom psykiatrin är det också mycket vanligt på somatiska vårdavdelningar. Vi tyckte därför att det kändes angeläget att ta reda på om sjuksköterskornas bemötande påverkade omvårdnaden av de alkoholberoende patienterna. Det är för en sjuksköterska en skyldighet att bemöta och behandla alla människor med respekt så att inte deras integritet och värdighet kränks. Detta är möjligt om sjuksköterskan inger förtroende och är på ett mellanmänskligt plan med patienten. Bemötandet är avgörande för kvalitén på omvårdnaden. Vi ville därför undersöka om det finns hinder och brister i mötet med den alkoholberoende patienten och isåfall vad det beror på. Syftet med studien blev därför att beskriva sjuksköterskors bemötande av alkoholberoende patienter.Studien är en litteraturöversikt och uppbyggd på tre kvalitativa artiklar och åtta kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras i två huvudteman; Mötet mellan patient och sjuksköterska samt kunskap påverkar vårdandet. Dessa huvudteman fick tre subteman var. Det huvudsakliga resultatet visade på att sjuksköterskorna generellt har fått för lite utbildning i att vårda alkoholberoende patienter. Därför hade de en låg kunskap i ämnet och detta påverkade deras bemötande och omvårdnad av patienten. Psykiatrisjuksköterskorna var däremot självsäkra och trygga i sin roll och upplevde inte att de saknade något kunskapsmässigt. I resultatdiskussionen diskuteras kring hur en god kunskap kan påverka en sjuksköterskas arbete samt att vi tror att attityden går att förändra. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Patienter som vårdas i heldygnsvård inom vuxenpsykiatrisk vård för alkoholabstinens vid alkoholberoende har visat sig vara i en utsatt situation. Abstinenssymptom begränsar patientens vilja och förmåga till delaktighet i den egna vården. Detta kan vara en utmaning för sjuksköterskan som ska vårda patienterna genom en abstinensbehandling. Delaktighet har visat sig vara betydelsefull för patienter vid abstinensbehandling för alkoholberoende. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur patienters möjligheter till delaktighet främjas vid abstinensbehandling för alkoholberoende inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på latent nivå. Resultat: Det framkom tre kategorier och ett tema i studiens resultat: Att ge och ta emot information, Att visa intresse och engagemang, Att förmedla och samarbeta samt temat; Ett givande och tagande. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att patienters möjligheter till delaktighet främjades då de gav patienten information och tog emot information från patienten. Att som sjuksköterska visa intresse och engagemang upplevdes betydelsefullt för främjandet av delaktighet. För att främja delaktighet behövde sjuksköterskan samarbeta med andra professioner. Detta beskrevs som att de förde patientens röst vidare till teamet eller teamets röst till patienten. I temat ett givande och tagande framkom det att sjuksköterskorna tog emot patienternas berättelse för att ge tillbaka denna med andra ord för att främja deras möjligheter till delaktighet. Ett givande och tagande kan ses på olika nivåer, ett givande från sjuksköterska till patient men också tvärtom där patienten gav och sjuksköterskan tog.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion bidrar till sjukdom, funktionsnedsättning och tidig död världen över. Behandlingsalternativ för den med problematiska alkoholvanor är främst medicinska- och/eller terapeutiska åtgärder. Återfall i det problematiska bruket är dock relativt vanligt. Det föreligger därför ett behov att fortsätta utveckla den vård som ges till personer inom alkoholvården. Fysisk aktivitet är en omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan kan använda för att främja hälsa och lindra sjukdom. Det finns inledande forskning kring den positiva effekt som fysisk aktivitet har för patienter med skadligt alkoholbruk och alkoholberoende men det saknas forskning kring huruvida åtgärden används i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter med skadligt alkoholbruk och alkoholberoende. Metod: Kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor verksamma på mottagningar inom beroendevårdens öppenvård. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev fysisk aktivitet som en grundläggande del av hälsa och som en nödvändighet i patientens vardag. Fysisk aktivitet var ett sätt för patienten att bryta vanor förknippade med alkohol. Den fysiska aktiviteten ansågs lindra flera av de tillstånd som skadligt alkoholbruk och alkoholberoende för med sig, ökade patientens självkänsla och var ett sätt för patienten att självständigt påverka sin hälsa. Sjuksköterskorna sökte informera och motivera patienten till rätt nivå av fysisk aktivitet. Det saknas struktur för användandet i den kliniska vardagen och sjuksköterskorna efterfrågade praktiska möjligheter och bättre riktlinjer inom verksamheten för att underlätta främjandet av fysisk aktivitet hos patienterna. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Orems egenvårdsteori samt relevant forskning. / Background: Alcohol consumption contributes to disease, disability and increased morbidity worldwide. Treatment options for those with problematic alcohol use are primarily medical- and/or therapeutic interventions. Relapse in the problematic behaviour is relatively common. There is therefore a need to continue to develop the care provided to people undergoing alcohol treatment. Physical activity is a nursing intervention that the nurse can use to promote healthy lifestyles and alleviate disease. There is preliminary research on the positive impact that physical activity have for patients with alcohol use disorders but no research is to be found on whether the intervention is used in the clinical practice. Aim: To describe nurses' perceptions and experiences of physical activity for patients with alcohol use disorders. Method: Qualitative design with semi-structured interviews was conducted with seven nurses working at outpatient dependence clinics. Qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: The nurses described the physical activity as a fundamental element of health and as a necessity in the patient's everyday life. Physical activity was a way for the patient to break habits associated with alcohol. Physical activity was considered to decrease many of the comorbid conditions related to alcohol use, increased the patient's self-esteem and was a way for the patient to independently affect their health. The nurses searched to inform and motivate the patient to the right level of physical activity. There was a lack of structure in the everyday clinical practice and nurses demanded practical possibilities and better guidelines within the organization to facilitate the promotion of physical activity to patients. Discussions: The results are discussed from Orems self-care theory and relevant research.