Bakgrund: Alkoholberoende är ett stort problem i det svenska samhället och har under 2000-talet vuxit sig större. Problemet påverkar barnen som lever med alkoholberoende föräldrar. Föräldrarna är viktiga för barnets utveckling. En otrygg uppväxt påverkar barnets fysiska och psykiska hälsa och livsvärld. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upptäcka och erbjuda dessa barn och familjer hjälp. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholberoende föräldrar. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ narrativ litteraturstudie grundad på självbiografier skrivna av författare som har växt upp med alkoholberoende föräldrar. Resultat: Barn till alkoholberoende föräldrar upplever att de får ta den vuxna rollen i familjen. De känner sig annorlunda och ett utanförskap bland andra barn och vuxna. Deras livssituation är otrygg och ofta präglad av våld, trots det vågar de inte berätta för någon. Barnen drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och de känner en avsaknad av bekräftelse från den vuxna omgivningen. De upplever att sjukvården inte ser eller hjälper dem, de blundar för barnets situation. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskap och verktyg för att förstå och kunna hjälpa dessa barn. Genom kunskap kan sjuksköterskan uppmärksamma barnen i tid och erbjuda barnet hjälp och stöd / Background: Alcohol dependency is a large problem in Swedish society that in the 2000s has grown larger. The problem affects the children living with alcohol dependent parents. Parents are important for child development. An insecure childhood affects the child's physical and mental health and life world. Nurses are important for detecting and offer these children and families help. Purpose: To describe children's experiences of growing up with alcohol dependent parents Method: A qualitative narrative literature based study on autobiographies written by authors who have grown up with alcohol dependent parents. Results: Children of alcohol dependent parents feel that they have to take the adult role in the family. They feel different and alienated from other children and adults. Their living conditions are precarious and often marked by violence, even so they dare not tell anyone. The children suffer both physical and mental illness and they feel a lack of confirmation from the adult environment. They felt that health care didn’t see or help them; they closed their eyes to the child's situation. Conclusion: Nurses need more knowledge and tools to understand and be able to help these children. Through knowledge nurses can notice the children in time and offer them help and support.

The number of men and women suffering from alcohol dependency is increasing.Today there are shortcomings in knowledge about the lived experiences of being a woman or a man with alcohol dependency; knowledge which might be of importance for meeting these individual’s specific care needs. The overall aim of the study was to obtain a deeper understanding of women and men's experience of living with alcohol dependency and being professionally cared for. The qualitative investigation design was exploratory and founded in a life world perspective. Data were collected from fourteen women and fifteen men with alcohol dependency by means of open in-depth interviews and subjected to a phenomenological-hermeneutic analysis. It was found that living with alcohol dependency encompasses a complex but limited life situation in which both women and men strive for social acceptance and adjustment. Women turned out to live a more introverted life than men and presented false facades. Men turned out to live a life in action, risk taking and control. Professional caring was shown to mean availability and confirmation of needs. For men with alcohol dependency professional caring meant support and gentle guidance in their active struggle against their alcohol dependency. For women, professional caring meant having an active caregiver who cherished them and enabled them to rest. Professional caring reduced senses of shame in both women and men. It may be concluded that in order to offer care for men and women with alcohol dependency professional carers have to consider gender specific needs of support and guidance. In addition, in order to alleviate suffering, professional caregivers have to be accessible, supportive and directed toward the alcohol dependent women's and men’s everyday world.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder. Nästan alla informanter hade någon typ av svårighet i skolan under barndomen, och samtliga har idag avslutat eller undergår en eftergymnasial utbildning. Dessa individers positiva respektive negativa upplevelser, samt likheter och skillnader, visade att det är en grupp som både är och upplever både och.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer. Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende. Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative. Tio kvalitativa studier hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO och Psychology and Behavioral Sciences Collection analyserades och tematiserades. Resultat: Det övergripande temat som formades från resultatartiklarna var Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman. Dessa underteman var 1) Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av kunskap och professionalitet, 3) Makt och delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna sig dömd och diskriminerad. Diskussion: Resultatet diskuteras mot Barkers Tidal-modell. Det diskuteras kring att mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter och vad det kan bero på. Vidare avhandlas vad negativa attityder gentemot personer med alkoholberoende kan innebära för den enskilde personen och huruvida det är möjligt att utökade kunskaper kan förbättra attityderna. / Background: Alcohol dependence is a medical diagnosis and differs from alcohol abuse and harmful drinking. Dependence develops in interaction with the reward system and has a hereditary component. People with alcohol dependence are a stigmatized group in society as well as within healthcare, and the diagnosis means great suffering. It is therefore important to shed light on these individuals own experiences of caring relationships. Aim: To illuminate experiences of caring relationships in people with alcohol dependence. Method: A literature review with the keywords Alcohol dependence, care, patient experiences, alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences and qualitative. Ten qualitative studies collected from Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO and Psychology and Behavioral Sciences Collection were analyzed and thematized. Results: The overarching theme that was formed from the results was Different aspects of the caring relationship with four subthemes. These subthemes were 1) The importance of mutual trust and affirmation, 2) The meaning of knowledge and professionalism, 3) Power and involvement in the caring relationship, and 4) To feel judged and discriminated. Discussions: The results are discussed in relation to Barkers Tidal model. In the discussion it is noted that much that emerged in the results were positive experiences and what this may be due to. Further discussed is what negative attitudes towards people with alcohol dependence can mean for the person, and whether it's possible that extended knowledge can improve these attitudes.

Bakgrund: Alkoholberoende är en psykisk sjukdom med både hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) är ett begrepp som innefattar utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). Många olika faktorer såsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning är oense gällande sambandet mellan alkohol och SES. Syfte: Att kartlägga hur människor med olika socioekonomiska förutsättningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvården. Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger på personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende. Resultat: Känsloliv och tillgänglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde både bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion. Alkohol kunde användas för att uppnå behag, dämpa ångest och känna samhörighet. Nyktra alkoholister upplevde överlag inte alkohol som något negativt. Personer med högre SES konsumerade mer alkohol i veckorna och fick lättare och snabbare tillgång till vård. Oavsett SES kunde alkoholberoende leda till psykiska besvär och försämrad ekonomi, vilket påverkade de personer med lägst SES hårdast. Rattfylleri var det mest frekvent rapporterade riskbeteendet under alkoholpåverkan, detta hade ingen koppling till SES. Upplevelser av passivitet från omgivningen var vanligt, när omgivningen agerade kunde det väcka förnekelse. Sjuksköterskans bemötande upplevdes som oklanderligt men sjukvården betraktades generellt som icke-fungerande. Terapeutisk effekt uppnåddes lättare om hjälparen också hade ett alkoholberoende, en av orsakerna till att Anonyma Alkoholisters verksamhet upplevdes som positiv. Produktivitet, intressen och motivation var nyckelfaktorer för att motverka återfall. Slutsats: I de socioekonomiska grupperna varierade upplevelserna av alkoholberoendet främst gällande dryckesmönster, tillgång till vård samt bakomliggande orsaker till alkoholdrickandet. Ett alkoholberoende drabbade de personer med lägst SES hårdast. Bemötandet av personer med alkoholberoende inom svensk hälso- och sjukvård upplevdes som oklanderligt, dock var många delar av vården utformade på ett icke-fungerande sätt. / Background: Alcohol addiction is a widespread mental illness with high prevalence. Socioeconomic status (SES) is a term that includes education, occupational status and income (Statistikcentralen, i.d). Many different factors such as heredity and the environment may increase the risk of a person becoming addicted to alcohol. Previous research presents different results about the relationship between alcohol and socioeconomic status. Aim: To chart how people with different socioeconomic conditions experienced their alcohol addicition and the health care. Methods: An explorative design with qualitative research approach based on people’s own experiences of the phenomenon alcohol addiction. Results: Emotions and availability were main reasons of the development of an alcohol addiction. People´s employment could contribute to both increased and reduced alcohol consumption. Alchol could be used to reach amenity and solidarity and to decrease anxiety. Sober alcoholics did not experience alcohol as something negative. People with a high SES consumed a greater quantity of alcohol during the weekdays and had easier and quicker access to health care than people with lower SES. Alcohol addition could contribute to psychological issues and a worsened economy, especially for the people with lowest SES. Drunk driving was the most highly reported risk behaviour under the influence of alcohol but without connection to the SES. The respondents experienced that the surrounding people mostly remained passive but when they did react it could issue in denial. The nurse’s treatment were experienced as impeccable but the health care was generally considered as not effective. Therapeutic effect was achieved more easily if the helpers had their own addictions, one of the reasons to that Anonymous Alcoholics was regarded as a positive activity. Productivity, hobbies and motivation were key factors to prevent relapse. Conclusion: The experience of the alcohol addiction varied between the socioeconomic groups, mainly concerning drinking patterns, access to health care and the underlying causes to alcohol drinking. An alcohol addiction affected those people with the lowest SES mostly. The treatment of people with alcohol addiction in the swedish health care were experienced as faultless, yet there were many aspects of the healthcare that were generally considered to be dysfunctional.

Bakgrund: Alkoholberoende är en sjukdom där alkoholen har en negativ påverkan på individens liv. Alkohol har en skadlig påverkan på kroppen och medför en ökad risk att drabbas av fysiska och psykiska sjukdomar. För att vårda personer med alkoholberoende behöver sjuksköterskan ha en förståelse för deras livsvärld. Sjuksköterskan ska genom sin yrkesroll informera och motivera personer med alkoholberoende till en livsstilsförändring, samt stödja dem i upplevelsen av hälsa. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ analys av narrativer. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Vardagen fokuserar kring nästa glas, Behov av förändring med fyra underkategorier. Konklusion: En god relation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att främja patientdelaktighet, och för att personer med alkoholberoende ska fullfölja behandlingar. Att arbeta personcentrerat ger sjuksköterskan en möjlighet att kunna ta del av patientens livsvärld. Att veta vad som motiverar patienten till förändring är en förutsättning för att skapa hälsa och välbefinnande. / Background: Alcohol addiction defines as a disease in which alcohol has a major role in people’s lives. Alcohol has a damaging effect on the body and people with alcohol addiction carries an increased risk of suffering from physical and mental illness. In order to care for people with alcohol addiction, the nurse needs to have understanding of their lifeworld. The nurse should inform and motivate people with alcohol addiction to a lifestyle change through their professional role and support them in the experience of health. Aim: To describe people’s experiences of living with alcohol addiction. Method: The study is based on a qualitative analysis of narratives. Result: Two main categories emerged from the analysis: Everyday life focuses on the next drink, Need for change with four subcategories. Conclusion: A good relationship between the nurse and the patient is a prerequisite for promoting patient participation, and for persons with alcohol addiction to complete treatments. Working in a person-centered way gives the nurse an opportunity to take part in the patient’s lifeworld. Knowing what motivates the patient to change is a presumption for creating health and well-being.

Alkoholproblem är ett samhällsproblem som orsakar lidande. Genom att erbjuda behandling med målet kontrollerat drickande har vårdsökandet ökat. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att studera hur personer med alkoholproblem hanterar risksituationer kopplat till alkohol efter genomgången BSCT-behandling för att uppnå kontrollerat drickande, om interventionerna varit till nytta i utmanande situationer samt hur de tänker om behandlingen. Det är enligt vår kännedom den första studien som undersökt detta. Tolv intervjuer genomfördes vilka bearbetades med en reflexiv tematisk analys utifrån ett experientiellt paradigm. Två övergripande teman framträdde: Vara på sin vakt och Värden som ger livskvalitet. Den mödosamma vägen mot kontrollerat drickande och olika aspekter av att fortsätta leva med alkohol synliggörs. Det tycks vara möjligt att leva ett liv med kontroll över alkoholkonsumtionen. Så länge positiva konsekvenser överväger tycks det vara värt ansträngningen. Kognitiv kontroll och funktionell känsloreglering förbättrar förutsättningarna. Behandlingen har erbjudit ökade strategier. Självbestämmande verkar vara viktigt både avseende val av behandling och strategier likväl om en ska vara öppen med svårigheterna. I enlighet med tidigare forskning visar vår studie att kompetens, självbestämmande och tillhörighet kan främja beteendeförändringen.

Sammanfattning: Titel: "När hon la en hand på min rygg kunde jag känna om hon var full eller inte" Hur vuxna relationer formas av en uppväxt med alkoholberoende förälder/föräldrar Författare: Ida Björkman och Linda Höglund Syftet med den här studien var att undersöka hur vuxna relationer formas utifrån en uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar. Frågeställningarna vi utgick från för att göra det var: Hur ser de vuxna relationerna ut hos ett urval av informanter som har upplevt en barndom med en eller två föräldrar som var alkoholberoende? och Hur kan de vuxna relationerna hos informanterna förstås utifrån deras uppväxt präglad av alkoholberoende förälder/föräldrar? Det här är en kvalitativ studie utförd genom narrativa intervjuer (n=10) med vuxna personer som vuxit upp med alkoholberoende förälder/föräldrar och den visade att det görs ett val att begränsa antalet relationer man omger sig med i vuxen ålder för att minimera risken att bli sårad. Rädslan för att bli sårad beror på upprepade tillfällen av bristande tillit under uppväxten. Det finns en rädsla att brista i det egna föräldraskapet på liknande sätt som de egna föräldrarna har gjort. Beslut att avstå helt från eget föräldraskap och en beslutsamhet att lyckas i det finns också. Det finns förståelse och förlåtelse kring att de egna föräldrarna har gjort så gott de kunde utifrån sina förutsättningar och det bottnar i ett omvänt vårdnadsbehov där man från uppväxt in i vuxen ålder känner sig ansvarig för sina föräldrars välmående. Studien är genomförd med fenomenologisk ansats och har inspirerats av den hermeneutiska meningstolkningen där system- och anknytningsteori har legat till grund för analysen. Slutsatsen i den här studien är att olika situationer och relationer genom livsloppet medför reflektioner där uppfattningen av den egna uppväxten successivt förändras och det görs olika typer av anpassningar för att hantera tidigare erfarenheter. Det framträder en medvetenhet hos informanterna att relationer idag är påverkade av uppväxten, dock strävar de själva med att förstå hur den påverkar. / Abstract: Titel: "When she put a hand on my back I could tell if she was drunk or not" How adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents Authors: Ida Björkman and Linda Höglund The purpose of this study was to examine how adult relationships form due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents. The questions we used to do this were: How do the adult relationships look like in a selection of informants who have experienced a childhood with one or two parents who were alcohol dependent? and How can the adult relationships of the informants be understood due to an upbringing with alcohol dependent parent/parents? This is a qualitative study conducted through narrative interviews (n = 10) with adults who grew up with alcohol dependent parent/parents and it showed that the informants choose to limit the number of relationships they surround themselves with to minimize the risk of being hurt. The fear of being hurt is due to repeated situations of lacking continuity in childhood. Present is a fear of becoming a parent with the same shortcomings as one’s own parents. This results in the decision to not become a parent at all, or on a contrary, a determination to succeed in one’s own parenthood. They have always felt more or less responsible for their parents wellbeing and this also leads to an understanding that the parents did the best they could. The study has been conducted with a phenomenological approach and was inspired by the hermeneutical circle in the interpretation of the data, in which system- and attachment theory has been the basis for the analysis. This study concludes that the own perception of one’s upbringing gradually changes due to different situations and relationships throughout the lifecycle and different types of adaptations are made to deal with past experiences. There is an awareness among the informants that relationships today are influenced by their upbringing, however, they themselves strive to understand how it affects.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal. Syfte: Att beskriva människans upplevelser av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts utifrån tre självbiografier som underlag. Resultat: Upplevelsen av att leva med alkoholberoende kan ses som en rörelse mellan flykt och kamp. Flykten består i att fly från svåra känslor eller situationer, vilket leder till känslor av skuld och skam. I rörelsen infinner sig en kamplust som uttrycks i att kämpa för sitt människovärde. Insikt om problemet är ett steg i kampen för ett nyktert liv. Kampen för att bli nykter innebär självkontroll och att sluta fly. Slutsats: I rörelsen visas att den alkoholberoende människan aldrig står still, utan är i ständig rörelse mellan flykt och kamp. Förståelse för denna rörelse och förståelse för att etiketter och fördömanden från omgivningen skymmer människan är viktigt för att undvika att människan blir betraktad som ett hjälplöst objekt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal om hur människor med alkoholberoende lever och att de ska bli sedda och bekräftade som de personer de är. / Background: Patients with alcohol dependence are common in healthcare. Research shows that caregivers express a lack of knowledge during contact with those patients. The Life-world is the world that people encounters daily and lives in. A Life-world perspective means being open and see the other person as she is. An alcohol dependent person lives with feelings of guilt and shame and those feelings create suffering for the patient, which may be exacerbated by health professionals. Purpose: To describe the human experience of living with alcohol dependence. Method: The study was a qualitative method approach. A qualitative content analysis was carried out on three autobiographies. Results: The experience of living with alcohol addiction can be seen as a movement between escape and struggle. The escape is to run from difficult emotions or situations, which leads to feelings of living with guilt and shame. The motion raises a fighting spirit that is expressed in the fight for their human dignity. Insight into the problem is a step in the struggle for a sober life. The struggle to get sober means self-control and to stop the escape. Conclusion: The motion is that the alcohol dependent never stands still, but is in a constant movement between escape and struggle. An understanding of this movement and the understanding of that labels and condemnations from the surrounding obscure the human being, is important to avoid that the human being is seen as a helpless object. Clinical significance: The study results can be used to give health professionals a better understanding of people living with alcohol dependence and that these people are seen and acknowledged as whole people.

Bakgrund: Tre miljoner människor dör årligen som en konsekvens av deras alkoholkonsumtion. Alkoholberoende är en av de främsta globala orsakerna till förtida död. Alkoholkonsumtion kan härledas till ungefär 200 olika skador och sjukdomar och innebär sociala konsekvenser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med ett alkoholberoende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes för att besvara studiens syfte. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för att hitta de åtta kvalitativa artiklarna som inkluderades i litteraturstudien. Materialet granskades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet ledde fram till det övergripande temat Olika former av lidande med fem underliggande huvudkategorier: Bakomliggande orsaker till alkoholberoende, Fast i alkoholkonsumtionens makt, Konsekvenser av alkoholkonsumtionen, Vändpunkter i alkoholberoendet och Utmaningar med att leva ett nyktert liv. Konklusion: Alkoholberoende personer upplever ett socialt, fysiskt och psykiskt lidande. Utmaningar i livet kvarstår även om personen blivit nykter. Alkoholberoende personer står inför en omfattande stigmatisering av samhället och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan behöver visa medmänsklighet i omvårdnaden och erhålla förbättrad kunskap och insikt i alkoholberoende personers erfarenheter för att kunna understödja deras hälsa och välmående. / Background: Every year, three million people die as a consequence of alcohol consumption and it ́s one of the main causes of global premature death. Consumption of alcohol is known to cause 200 different kinds of injuries and diseases and contributes to negative social consequences. Aim: The purpose of this literature study was to describe adults lived experiences of alcohol dependency. Methods: To answer the purpose a qualitative literature study was conducted. The study constituted of eight qualitative articles found in databases CINAHL and PsycInfo. The research data was analyzed using Fribergs five-step model. Results: The analyze revealed one theme, Various forms of suffering and that it consisted of five main categories: Underlying causes, The grip of alcohol, Consequences, Turning points and Challenges of living sober. Conclusion: Adults with an alcohol dependency experience suffering of social, physical and psychic nature. They experience challenges even if they are living in sobriety and a widespread stigma from society and the health care system. Nurses need to display compassion and improve their knowledge and understanding of lived experiences to better support health and well-being.