Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 180 000 av befolkningen vara spelberoende. Antalet alkoholberoende uppgår till ungefär 330 000 personer. Med anledning av de hälsokonsekvenser detta frambringar, för en relativt stor del av befolkningen, är detta ett folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilken roll sociala nätverk har för att människor ska vilja och kunna bryta ett alkohol- eller spelberoende samt fortsätta vara alkohol-och spelfri. Metod: Ansatsen till studien är kvalitativ och har som uppgift att förstå vilken roll sociala relationer har i att bryta ett alkohol- eller spelberoende. Inkluderingskriterierna i studien är att personerna tidigare har varit beroende av alkohol- eller spel och sedan haft minst tre år av avhållsamhet. Materialet är framtaget utifrån fem semistrukturerade intervjuer. De intervjuade personerna har blivit strategiskt utvalda genom alkohol- och spelberoendeföreningar/organisationer i Malmö och Göteborg samt via personliga kontakter. Resultat: Studien visade att sociala relationer är behövliga för att bryta ett beroende. Hur denna sociala relation ser ut är högst individuellt. Det som främst framhävs av informanterna är gruppmöten, där personer med beroendeproblematik träffas, samt vänner och familj. Genom öppenvårdsmötena framhävs faktorer som igenkänning och gemenskap som avgörande i förmågan att bryta ett alkohol- eller spelberoende för flera av informanterna. Det går emellertid inte att urskilja en specifik social relation som är universal för att bryta ett beroende och fortsätta vara avhållsam. / Background: In Sweden, it is calculated that about 180 000 of the population are addicted to gambling. The number of people suffering from alcohol addiction is approximately 330 000. Considering the health impacts this brings for a relatively large proportion of the population, this is a public health issue. Aim: The aim of this qualitative interview study is to investigate the role of social networks in people being able to, and wanting to, break an addiction to alcohol or gambling and continuing to be free of the addiction. Method: The study's approach is qualitative and its aim is to understand the role of social relationships in breaking an addiction to alcohol or gambling. The inclusion criteria for this study was abstinence from alcohol and gambling for at least three years. The material is gathered from five semi-structured interviews. The interviewees have been strategically chosen by alcohol and gambling addiction organizations in Malmo and Gothenburg as well as through personal contacts. Result: The study showed that social relationships are necessary in order to break an addiction. The appearance of this social relationship is highly individual. Group meetings and family and friends were the ones most emphasized by the informants. Through the group meetings factors such as recognition and togetherness were highlighted in the ability to break an addiction to alcohol or gambling for many of the informants. It is not possible to discern a specific social relationship that is universal in breaking an addiction and remaining abstinent yet.

Bakgrund: Alkoholberoende är en sjukdom med betydande konsekvenser både för den drabbade individen och samhället i stort. Att bryta alkoholberoende är ofta komplicerat, särskilt med tanke på de utmanande abstinenssymtom som kan uppstå. Dessutom möter personer med alkoholberoende ofta stigmatisering i samhället, vilket utgör ett hinder för att söka nödvändig vård och stöd. Sjuksköterskor spelar en central roll i att erbjuda adekvat omvårdnad och stöd till personer med alkoholberoende. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med ett alkoholberoende. Metod: Kvalitativ metod genom analys av fem narrativ. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med två underkategorier vardera. Livet som alkoholberoende präglas av ångest, förstörda relationer och maktlöshet inför att sluta dricka. Alkoholen fungerar som ångestlindring men orsakar samtidigt ångest. Känslor av skuld och skam är vanliga och viljan till förändring uppstår ofta först när botten är nådd, där ett starkt socialt stöd spelar en avgörande roll för en återhämtning. Konklusion: På grund av samhällets stigmatisering av alkoholberoende avstår många från att söka vård. Det är viktigt att skapa en trygg sjukvårdsmiljö där patienter respekteras, vilket kräver förståelse för sjukdomens komplexitet. / Background: Alcohol addiction is a disease with significant consequences for both the affected individual and society at large. Overcoming alcohol addiction is often complex, especially considering the challenging withdrawal symptoms that may arise. Additionally, individuals with alcohol addiction frequently encounter stigmatization in society, posing a barrier to seeking necessary care and support. Nurses play a central role in providing adequate care and support to individuals with alcohol addiction. Aim: To describe adults' experiences of living with alcohol addiction. Method: Qualitative method through analysis of five autobiographies. Findings: The result revealed two main categories, each with two subcategories. Life as an alcohol addiction is characterized by anxiety, shattered relationships, and a sense of powerlessness in the face of quitting drinking. Alcohol serves as a relief for anxiety but simultaneously causes it. Feelings of guilt and shame are common, and the desire for change often arises only when hitting rock bottom, where strong social support plays a crucial role in recovery. Conclusion: Due to society's stigmatization of alcohol addiction, many refrain from seeking treatment. It is important to create a secure healthcare environment where patients are respected, which requires an understanding of the complexity of the disease.

Alcohol misuse has been an increasingly bigger problem and is considered a societal problem. Theoverarching purpose of this study is to illustrate the vulnerability of different groups such aschildren, adolescents and adults, in regards to being a relative to individuals suffering fromalcohol misuse. To achieve this, the study focused on collecting data through systematicallyprocessing and analyzing 15 peer reviewed articles that were run in different countries. Theempirical results of the study show that relatives to an individual with alcohol misuse mainly areaffected by three arching themes, 1) codependency, 2) stigma and 3) internalizing andexternalizing problems. Different categories of the intersectional perspective like gender, age,class can create a twofold vulnerability for the already vulnerable relatives. This essentially leadsto the relative not having the ability to provide support to the individual with the alcohol misuseand simultaneously maintain their own well being. Children, adolescents and adults are vulnerablein different ways, for different reasons.

Bakgrund: Alkoholberoende är en sjukdom som är individuell men beror på genetiska och biologiska faktorer. Alkohol är skadligt för kroppen och medför en större risk för somatiska sjukdomar. För att se hela personen behöver sjuksköterskan vårda med livsvärlden som grund. Hälsa är ett komplext begrepp som innefattar det fysiska, psykiska och sociala välmåendet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att motivera och tillgodose personens informationsbehov. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ett alkoholberoende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ analys av narrativer. Resultat: I resultatet framkom tre teman och sju subteman. (1) Att överleva vardagen; en verklighetsflykt, alkoholen kommer först, känslor av svek och ensamhet. (2) Att hitta förklaringar och försvar; döljer och förnekar, ursäkter och lögner. (3) Att behöva hjälp för att kunna leva; en tro om att klara sig själv, stöd som förutsättning. Konklusion: Vad som motiverar den unika personen till att söka hjälp är individuellt och något som sjuksköterskan behöver beakta. Stöd är viktigt för alkoholberoende personer och då krävs en god relation mellan vårdare och patient. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om hur en alkoholberoende person upplever sin livsvärld för att skapa förutsättningar för att kunna motivera personen till förändring. / Background: Alcohol dependence is a disease, which is individual but depends on genetic and biological factors. Alcohol is harmful to the body and causes greater risk of somatic diseases. To see the whole person, the nurse needs to care for the lifeworld as a basis. Health is a complex concept, which includes the physical, mental and social well-being. The nurse has an important role in motivating and meeting the person's information needs. Aim: To describe persons experiences of living with alcohol dependence. Method: The study is based on a qualitative analysis of the narratives. Result: The result showed three themes and seven sub-themes. (1) To survive the everyday life; an escape of reality, the alcohol comes first, feelings of betrayal and loneliness. (2) Finding explanations and defenses; hides and denies, excuses and lies. (3) The need of help to live; the belief in self-reliance, support as a prerequisite. Conclusion: What motivates the unique person to seek help is individual and something that needs to be taken into account. Support is important for alcohol dependent persons and a good relationship between the nurse and the patient is required. The nurse needs knowledge of how an alcohol-dependent person experiences the lifeworld to create the conditions for being able to motivate the person to change.

Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie vidare utforska området kontrollerat drickande. Olika behandlingsmetoder för alkoholberoende kräver olika behandlingsmål. Ett vanligt behandlingsmål är helnykterhet. Ett antagande bland många är att helnykterhet är det enda tänkbara målet för alkoholberoende personer. Ett antagande som är utbrett än idag. Bakgrunden till detta resonemang är att alkoholberoende ses som en livslång och kronisk sjukdom. Kontrollerat drickande har varit och är ett kontroversiellt ämne. Tidigare forskning har identifierat faktorer eller prediktorer kopplade till utfallet av kontrollerat drickande. En framträdande prediktor har exempelvis varit alkoholberoendets svårighetsgrad. Senare forskning verkar också ge stöd till att beroendegraden har betydelse för möjligheten att uppnå ett kontrollerat drickande. Dock så har två presenterade studier med uppföljningsperioder under ett år inte hittat detta samband. Andra prediktorer är en hög alkoholkonsumtion innan behandling och alkoholism inom familjen. Det verkar dock som att vissa alkoholberoende personer kan reducera sin alkoholkonsumtion och uppnå ett kontrollerat drickande. Dessutom kan en kontrollerad konsumtion upprätthållas vid uppföljningsperioder på ett år eller mer. Dessa resulta diskuteras vidare i detta examensarbete. / The aim of this thesis is to research and explore the subject of controlled drinking further through a literature review. Different treatments for alcohol use disorders require different treatment goals. Some dictate that abstinence is the only feasible goal among people suffering from alcohol use disorders. This assumption appears to be prevalent still today. Behind this reasoning is the assumption that alcoholism is a lifelong and chronic disease. Controlled drinking sparked a lot of controversy during early research on the subject. Past research has identified factors, or predictors, associated with controlled drinking outcome. One emerging predictor has been the severity of dependence. According to subsequent research, the severity of dependence appears to be a predictor of success with controlled drinking. On the other hand, two studies obtained, with shorter follow up periods during one year, did not find this association. Other predictors that have been identified are past alcohol use and a family history of alcoholism. It still appears that some individuals suffering from alcohol use disorders can reduce their drinking to moderate drinking and maintain it through follow up through one year and more. These findings are further discussed in this thesis.

Background: When a person has a pattern of psychoactive substance and/or alcohol use that is causing damage to health family members are affected. The quality of life of parents, siblings, children, partners and other relatives may be severely impaired. When young adults transition from child/youth to adult care it involves changes for the patients as well as for relatives. To be able to support relatives, deeper knowledge is needed about the way nurses perceive the situation of relatives. Aim: The aim is to investigate how nurses perceive the situation for relatives when a person is being treated in addiction care, as well as the consequences for relatives when patients are being transferred from children/youth care to adult care.  Method: This is a qualitative study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews have been carried out with nurses working within addiction care. The collected data was analysed according to qualitative content analysis. Result: Data analysis resulted in the formulation of two categories, with two sub-categories in each. The first category describes relatives’ situation at transition from child/youth care to adult care with two sub-categories are lack of transparency and changed life situation. The second category describes relatives’ situation with constant worry when having a relative with pattern of psychoactive substance and/or alcohol use. This category formulated with sub-categories psychological burden and social burden. Discussions: The result is discussed in relation to Afaf Ibrahim Meleis’ transition theory and other relevant research. Transition theory provides support for changed life situation of relatives within addiction care, which may be important to know in order to develop nursing care. / Bakgrund: I samband med att en person har ett skadligt bruk av alkohol eller droger påverkas anhöriga. Livskvaliteten kan försämras allvarligt för såväl föräldrar, syskon, barn, partner som andra anhöriga. När unga vuxna byter vårdform och övergår till vuxenlivet sker förändringar för patienten men även deras anhöriga. För att stödja anhöriga till närstående som har ett skadligt bruk av alkohol eller droger behövs fördjupade kunskaper om hur sjuksköterskor uppfattar anhörigas situation. Syfte: Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver anhörigas situation när närstående vårdas i beroendevården samt vad som händer med anhöriga när närstående övergår från barn och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor verksamma inom beroendevården. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med två underkategorier vardera. Den första kategorin är den som beskriver anhörigas situation vid övergång från barn och ungdomsvård till vuxenvård med underkategorier: bristande insyn och förändrad livssituation. Den andra kategorin beskriver anhörigas situation med ständig oro när man har en närstående med skadligt bruk av alkohol eller droger. Denna kategori formuleras i två underkategorier vilka var psykisk merbelastning och social merbelastning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Afaf Ibrahim Meleis transitionsteori samt annan relevant forskning. Transitionsteorin ger stöd för den förändrade livssituationen för anhöriga inom beroendevården, vilket kan vara viktigt att känna till för att utveckla omvårdnaden.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen.   Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen. Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning / The aim of this paper is to describe if and how Swedish law has changed due to employment protection of alcoholics over the last 40 years. Employees suffering from alcoholism mismanage their work. This negligence appears in actions that can be interpreted as symptoms of alcoholic disease. For healthy workers, such mismanagement would be deemed as unacceptable both by employers as well as the Labour Court. An important policy of Swedish law is that it is illegal to terminate an employee contract or dismiss someone because of illness or acts that can be related to illness. Legal dilemmas arise when the employer needs to dismiss an employee because of mismanagement related to his or her alcoholism. The paper concludes that the practice from the 1970s and 1980s that has been prejudicial to some extent may be obsolete. It is currently somewhat easier for employers to get a hearing for their claims in the Labour Court regarding problems caused by alcoholism at work. This may be related to Sweden's entry into the EU in 1995, changes in the "Occupational Safety and Health Act" and the creation of a statutory employee responsibility regarding rehabilitation. Misbehaviour related to drunkenness at work may nowadays be grounds for dismissal if the behavior is repeated, and if it is an explicit requirement of the employment contract, collective agreement or workplace drug policy that abstinence applies in the workplace. Concerning drunkenness related to serious offences that gravely infringe the worker's obligation to the employer, it is considered irrelevant that these acts are symptoms of alcohol disease. Nowadays, these acts provide the legal basis for dismissal. A conclusive summary is that the Labour Court in Sweden has to some extent changed its view of the employment protection of workers suffering from alcoholism. In the 1970s and 1980s, these workers were seen as victims of their illness, victims who needed help. Nowadays, Swedish Law requires the alcoholic employees’ own responsibility in order to be free from abuse, while they also have the legal right to rehabilitation funded by employers or social security.