In our study we chose to focus on physical activity in the preschool. The aim of this study was to study preschool teachers and children’s experiences in the meeting with physical activity but also see possible examples of positive/negative experiences of physical activity.   The question formulations we have assumed are: How do preschool teachers experience the physical experience for themselves, private and in their professional role? How do preschool teachers experience the physical experience from the children´s perspective? How do kids experience the physical activity?   Our study was done in a preschool named “Björken” who has 28 children of which 11 children are 4-5 years old. These children were included in the study. The children got to fulfill an obstacle course that lasted during five weeks’ time along with two preschool teachers. We got our result by observations that were made with the help of filming and by interviews. Four of the children were interviewed and also the two preschool teachers who held the activity. We also interviewed two other preschool teachers who work in the pre-school. Our background will illuminate different experiences of physical activity as well as children´s and adults´ attitudes to the physical activity. The theoretical perspective we used is the hermeneutics, this to be able to interpret the observations and interviews that were made. The result showed to main factors. These factors were the attitude a person takes when it comes to physical activity and how the childhood can affect the approach on physical activity.  .   Keywords Physical activity, positive/negative experiences and attitudes.

<p>I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.</p><p>Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.</p><p>I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) Konsensustvång</p><p>Studiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare. Annars riskerar resultatet bli den rakt motsatta till övningarnas och situationens syfte.</p>

I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet. Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment. I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) Konsensustvång Studiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare. Annars riskerar resultatet bli den rakt motsatta till övningarnas och situationens syfte.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder. Nästan alla informanter hade någon typ av svårighet i skolan under barndomen, och samtliga har idag avslutat eller undergår en eftergymnasial utbildning. Dessa individers positiva respektive negativa upplevelser, samt likheter och skillnader, visade att det är en grupp som både är och upplever både och.

Background: More students state that they are exposed to bullying and the mental illness among adolescents increases. Previous research states that there is a connection between bullying and reduced well-being, where social factors have been emphasized as risk and protective factors for both bullying and well-being. However, it is not well studied which social factors who has the biggest impact on well-being based on positive and negative aspects. Social capital was used as a theoretical frame to explain the social factors’ influence on adolescent’s well-being. Aim: The aim of the study was to study bullying and which social factors who has the biggest impact on well-being among adolescents in the County Council of Västmanland. Method: Based on the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012, a quantitative approach was applied with a cross-sectional design. A total of 4226 students from 9th grade of compulsory school and the 2nd year of upper secondary school in the County Council of Västmanland were included. Descriptive analyzes and multiple linear regression analyzes were performed. Results: Positive influences showed greater variety in well-being and future optimism than negative influences. Negative experiences had a greater influence than positive experiences while physical, verbal and psychological bullying had a low influence. Conclusion: A majority of students had not experienced any form of bullying where physical bullying was least common while mental bullying was most common. Students’ well-being was highly rated, boys rated their well-being as better than girls. School well-being and negative experiences had the greatest influence in well-being and future optimism.