Sammanfattning Bakgrund: Det finns behov av mer forskning kring hur International Child Development Programme (ICDP) skulle kunna användas som en svensk universell föräldraskapsstödjande insats i skolan. Programmet som det ser ut idag, är utvecklat i Norge. Majoriteten av den forskning som finns är norsk och har främst haft fokus på sårbara grupper i utsatta områden. Resultaten från tidigare forskning visar att ICDP kan ha viss positiv effekt på föräldraförmågan.  Syfte: Syftet var att undersöka nyckelpersoners röster om ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats i en svensk skola, med fokus på behov, förväntningar och framtida genomförande. Metod: Studien har en kvalitativ design, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju nyckelpersoner som är kopplade till en skola i Mellansverige. Intervjuerna har bandats och transkriberats. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett tema med fyra kategorier och tio subkategorier.  Resultat: Temat ”ICDP som universell föräldraskapsstödsinsats över arenor” knyter samman de fyra tillhörande kategorierna: ”ICDP för stärkta relationer och gemenskap”, med subkategorierna ”Förankrad insats med naturligt förhållningsätt” och ”Verktyg för bättre samspel”, ”Förutsättningar för implementering” med subkategorierna ”Utmaning med föräldradeltagande”, ”Anpassning utifrån föräldraunderlag”, ”Tro och engagemang”, ”Samverkande arenor för barnens hela dag” med subkategorierna ”Barnets bästa i fokus, 24/7”, ”Gemensamt språk” och ”Sprida insatsen”, ”Effekt och fortsatt utveckling” med subkategorierna ”Uppföljning och utvärdering” och ”Målbild och framtid”.  Slutsats: För att ICDP ska vara en föräldraskapsstödjande insats över arenor behövs bättre samverkan mellan skola och hem, olika professioner runt barnen, samt ett mer gemensamt förhållningssätt och språk. Insatsen förutsätter dessutom ett högt föräldradeltagande med barnens bästa i fokus för önskat resultat. Det är oklart hur arbetet kommer att utvecklas och genomföras. Framtida planering pågår men är ännu inte förankrad, vilket beror på inväntandet av resultatet från pilotprojektet under våren 2022. / Abstract Background: There is a need for more research about how the International Child Development Programme (ICDP) could be used as a universal parenting support initiative in Swedish schools. The program as it is today, has been developed in Norway. Most of the existing research is Norwegian and has mainly focused on vulnerable groups in vulnerable areas. The results from previous research show that ICDP can have some positive effect on parenting ability.  Aim: The aim was to examine key person´s voices about ICDP as a universal parenting support initiative in Swedish schools, with a focus on needs, expectations, and future implementation.  Method: The study has a qualitative design where semi-structured interviews have been conducted with seven key persons who are connected to a school in central Sweden. The interviews have been taped and transcribed. Subsequently, a qualitative content analysis was performed, which resulted in a theme with four categories and ten subcategories.  Results: The theme “ICDP as a universal parenting support intervention across arenas” connects the four associated categories; “ICDP for strengthened relationships and community”, with the subcategories “Anchored intervention with a natural approach” and “Tools for better interaction”,“Prerequisites for implementation” with its subcategories “Challenge with parental participation”, “Adaption based on parental basis”, “Belief and commitment”, “Collaborating arenas for the children´s total day” with the subcategories “The best interests of the child in focus, 24/7”, “Common language” and “Spreading of the effort”, “Effect and continued development” contained the subcategories “Follow-up and evaluation” and “Goal picture and future”.  Conclusion: For ICDP to be a parenting support initiative across arenas, better collaboration between school and home, different professions around the children, and a more common approach and language are needed. The effort also presupposes a high level of parental participation with the children´s best interests in focus for the desired result. Future planning is under process but is not yet anchored, due to the pending results of the pilot project during spring 2022.

Syfte med denna studie var att undersöka om en hälsosatsning i form av hälsosamtal, konditionstest samt friskvårdstimme har skapat något lärande bland deltagarna och om så var fallet vilken lärdom. Ett samarbete skapades tillsammans med en stadsdel i Göteborgs stad, där hälsosatsningen implementerades på arbetsplatser inom måltidservice. Detta arbete är gjort som en uppföljning av den redan implementerade hälsosatsningen. Studien för detta arbete har präglats av en kvalitativ inriktning och 16 intervjuer har utgjort en grund för studiens resultat. En inspiration av fenomenologisk ansats har format studiens inriktning som var att fånga deltagarnas upplevelser. Vid sammanställning av materialet samt analysarbetet användes Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). En del av resultatet som framkom var att deltagarna överlag ansåg att hälsosatsningen varit bra då den anpassats utifrån alla individers förmåga och alla kunde därför dra en lärdom på ett eller annat vis. Individerna har fått en ökad kunskap kring betydelsen av den lilla träningen och att alla har något att vinna oavsett tidigare fysisk status. En förändring och upplevelse som hälsosatsningen resulterat i var en förstärkt gruppsammanhållning samt ett bättre arbetsklimat. / The purpose of this study was to investigate if a healthcare intervention in form of health dialogue, fitness test and training on working hours created any new knowledge among the participants and if so, what wisdom did it create. This was a collaboration together with Gothenburg city, where the healthcare intervention was implemented on workplaces within meal service. This thesis was done to do a follow-up of the already implemented healthcare intervention. The study for this paper was formed by a qualitative objective and 16 interviews provided a foundation for the study’s result. An inspiration of phenomenography approach formed the study’s objective that was to catch the participant’s experience. At the compilation of the material and the analysis was the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) used. A part of the result that appeared was that the participants overall thought that the healthcare intervention was good because it was adaptable from all of the participant’s capabilities and therefore everyone could learn something from this, in one way or another. The individuals have gotten an increased knowledge of the impact of small workouts and that everyone has something to gain regardless of previous physical status. A change and experience of the healthcare intervention have resulted in a tighter group cohesion and a better working climate.

Introduktion En stor del av den svenska befolkningen är sysselsatt och således en del av arbetslivet. Därför är arbetsmiljö en viktig fråga inom folkhälsan. Genom att arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan således arbetstagarnas hälsa öka och sjukskrivningar av arbetsrelaterade skador minska vilket är en stor ekonomisk fråga för samhället. Syfte Syftet med undersökningen var att granska om och hur den förebyggande insatsen används inom en arbetsplats inom en kommun, samt vilka ytterligare hälsofrämjande faktorer som eventuellt kan avgöra kvaliteten på arbetsmiljön. Metod Den metod som använts i studien är en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med en induktiv ansats. Data analyserades sedan med en innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar på att arbetsmiljön för arbetstagarna inom den valda sektorn för kommunen är god, särskilt den psykosociala arbetsmiljön. Utav informanterna var det få som använt insatsen och som visste om insatsen vid dess korrekta namn men samtliga var positivt inställda till insatsen. Diskussion Ett flertal faktorer påverkar arbetsmiljön. På arbetsplatsen är arbetsmiljön god. Insatsen var inte särskilt använd av informanterna. Detta kan dock bero på den goda arbetsmiljön.  Slutsats För att kunna undersöka insatsen och arbetsmiljön på ett generaliserbart och utförligt sätt bör fler studier kring ämnet utföras. Slutsatsen för denna studie var dock att arbetsmiljön generellt var god enligt arbetstagarna och att insatsen inte var särskilt känd eller använd men om arbetstagarna behöver den kommer den att användas. / Introduction A large part of the Swedish population is employed and therefore part of working life. Work environment is an important issue in public health. By working preventively with health-promoting initiatives in the workplace, workers' health can increase and sick leave of work-related injuries decrease, which is a major economic issue for society. Purpose The purpose was to examine whether and how the preventive effort is used within a workplace within the municipality studied and what additional health-promoting factors may possibly determine the quality of the work environment. Method The analysis is based on a qualitative method in form of individual interviews with an inductive approach. Data was analyzed with a content analysis. Results The results show that the working environment for employees in the sector for the municipality is good, especially the psychosocial work environment. Of the informants, few used the initiative and knew about it. However, the attitude towards the initiative was positive. Discussion A number of factors affect the work environment. In the workplace the work environment is good. The initiative was not particularly used by the informants. However, this may be due to the good working environment Conclusion To be able to investigate the initiative and the work environment in a generalizable and detailed way, more studies on the subject should be done. The conclusion was that the working environment was generally good by the employees. The health promotion initiative was nor well known nor much used, but if the employees needed it, it would be used.