No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka ifall elevernas aktivitet och emotionella status påverkas av bakgrundsmusik under en lektion i idrott och hälsa. Frågeställningar: Hur påverkas aktiviteten, mätt med pulsband och stegräknare, av bakgrundsmusik på en lektion i idrott och hälsa? På vilka sätt ändrar bakgrundsmusiken elevernas känslor och uppfattningar till lektionen? Metod Vi har utfört en experimentell studie på tre olika klasser som går sista år på gymnasiet. Dessa delades sedan upp i två grupper, grupp A (började med lektionen utan musik) och grupp B (började med lektionen med musik). Vi utformade en lektion med mycket fri rörelse och genomförde samma lektion med alla tre klasser vid två olika tillfällen med skillnaden att vid ena tillfället använde vi oss av bakgrundsmusik och vid andra tillfället ingen musik alls. Under lektionerna mättes testdeltagarnas aktivitet, med stegräknare och pulsband/klocka, och efter lektionerna fick testdeltagarna fylla i en kort enkät angående deras känslor och uppfattning till lektionen. Dessa beskrivs som emotionella uppfattningar.      Resultat Testdeltagarna hade en signifikant skillnad mellan lektionen med musik jämfört med den utan musik sett i det genomsnittliga antalet steg som togs under de båda tillfällena. Testdeltagarna tog 29 % fler steg under lektionen med musik. Även när gruppen delades upp i två stycken testgrupper så framkom signifikanta resultat som visar att musiken ökar den genomsnittliga aktiviteten inom grupperna. Dock så var det ingen större skillnad i vilken puls testdeltagarna hade under testerna. Analysen av resultatet visade även att testdeltagarna upplevde en signifikant skillnad i hur rolig de tyckte att lektionen var och hur aktiva de kände sig under lektionen med musik.   Slutsats Att musiken ökade testdeltagarnas aktivitet, mätt med stegräknare, har fastställts. Det var ett signifikant högre resultat på genomsnittsantalet i tagna steg under lektionen med musik gentemot under lektionen utan musik. Samma sak gällde för testdeltagarnas upplevda aktivitet under lektionerna och ifall de upplevde lektionen som rolig. Det vi också kunde se var att andra testtillfälle som klasserna genomförde tenderade till att ge ett lägre resultat på de områden som vi undersökte.

<p>Uppsatsen är en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet.</p><p>Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. Därefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förädla rörelsen med hjälp av några av Disneys 12 animationsprinciper.</p><p>Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingått i framställandet av min animation och klarlägger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten är att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har använts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjälp av tekniskt låg kvalitativ referensmaterial.</p>

SAMMANFATTNING Arbetets art: Ämneslärarutbildning, Examensarbete i Historia, 15HP Antal sidor: 36 Titel: Läroplansförändring inom Idrott och hälsa, En undersökning om hur lärare i ämnet idrott och hälsa har sett på läroplansförändringarna från Lgr62-Lgr11 Författare: Ida Tholse, 911114-2023 Handledare: K.G Hammarlund                                                                                                                                                                  Bakgrund: Förändring i skolan är något som sker kontinuerligt. Läraren är den som verkställer de förändringar som sker, för utan läraren som förändrar sitt sätt att lära spelar det ingen roll ifall politiker lägger ner tid och pengar på att skapa nya läroplaner. Lärarens inflytande över de förändringar som sker har däremot inte alltid varit särskilt stor, därför tycker jag att det är intressant att ta reda på hur just lärarna har reagerat vid dessa förändringar.   Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka hur man har sett på ämnet idrott i skolan samt hur man har reagerat på de läroplansförändringar som har skett från Lgr62 fram till dagens Lgr11. Hur har lärarna sett på förändringarna? Vad har lärarna fokuserat på när det gäller ämnets mål? Har dessa tankar stämt överens med den nya läroplanen?   Metod: För att få svar på dessa frågor har jag utgått från Idrottsläraresällskapets tidning, Tidskrift i gymnastik &amp; idrott, Tidskrift i gymnastik samt Tidningen Idrott &amp; Hälsa med fokus på de år kring de olika läroplansförändringarna (alltså: 1961-62, 1979-80, 1993-94, 2010-2011). För att få en jämförelse så har jag även använt mig av Björn Sandahls bok, Ett ämne för alla, där han även för fram hur Riksidrottsförbundet, Skolidrottsförbundet, Idrottslärarkåren och Idrottshögskolan reagerar kring de olika förändringarna.   Resultat: Idrottslärare har med hjälp av bland annat tidningen Idrott och hälsa ett stort forum där de delar med sig och utbyter åsikter om vad som sker inom yrket. De reaktioner som går att hitta ur dessa tidningar, just när det kommer till läroplansförändringar, är varierade från läroplan till läroplan. Läroplanerna ändras i takt med att samhällets fokus, både politiskt och socialt, ändrades beroende på landets förutsättningar och villkor. Vissa läroplaner är så pass snarlika att lärarna istället fokuserar på att förbättra yttre faktorer såväl som inom undervisningen (material) som utanför (lärarutbildning). Andra läroplaner skapade otroligt starka reaktioner och lärarrollen ifrågasattes.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Zugl.: Berlin, Univ. der Künste, Diss., 2008

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för vilka krav som ställs på dagens kvinnliga artistiska gymnaster, samt få inblick i och förståelse för hur andra länder jobbar med fysisk testning och vad som skiljer deras tester och resultat från tillgänglig forskning. Följande frågeställningar avses besvaras genom studien. Frågeställning 1: Hur testas kvinnliga artistiska elitgymnaster i de olika fysiska delkapaciteterna? Frågeställning 2: Vad bör kvinnliga artistiska elitgymnaster prestera i de olika fysiska delkapaciterna? Metod Tio länder tillfrågades om att vara med i studien. Länderna hör till några av världens främsta inom kvinnlig artistisk gymnastik. Insamling av material skedde genom mejlkontakt med landslagstränare och/eller förbundskaptener för de aktuella nationerna. En enkät med öppna frågor skickades ut till deltagarna. De insamlade svaren innehållsanalyserades kvalitativt.  Resultat Fem länder svarade helt eller delvis på hur de testar sina kvinnliga artistiska gymnaster fysiskt, samt vilka resultat gymnasterna gör på de olika testen. Insamlade resultat visar att en kvinnlig artistisk gymnast på elitnivå bör ha en aerob effekt på ca 60 ml/kg/, bör kunna springa 20m sprint på 3.05 s och aktivt kunna uppvisa 180° bendelning. För maximal-, snabbhets- och uthållighetsstyrka utfördes många olika test, ex chins 1RM där gymnasten utförde övningen med 0,67 x kroppsvikten, stillastående handstående 60 s, 4m repklättning utan ben på 6,47 s. D-poängen i de olika redskapen bör ligger mellan 6,26-6,59 poäng.  Slutsats Att testa gymnaster fysiskt är vanligt förekommande inom den kvinnliga artistiska gymnastiken. Testerna för de olika delkapaciteterna är unikt utformade i de olika nationerna, men gemensamt är att alla länder lägger mycket tid på att testa gymnasterna i delkapaciteten styrka.

Uppsatsen är en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mål som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. Därefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förädla rörelsen med hjälp av några av Disneys 12 animationsprinciper. Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingått i framställandet av min animation och klarlägger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten är att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har använts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjälp av tekniskt låg kvalitativ referensmaterial.