Spelling suggestions: "subject:"sportbladet"" "subject:"sportbladets""
1 |
Svensk damfotboll: Sportbladet skriver när avstånd är korta och resultat är bra : Hur har Sportbladet rapporterat om det svenska damlandslaget i fotboll i samband med samtliga deras mästerskapsäventyr under 2000-talet. / Swedish women's football: Sportbladet writes when the results are good and when the matches are not that far away. : How Sportbladet reports about the Swedish women’s football national team during their European and World Championships in the 21st century?Grahn Lundgren, Erik January 2016 (has links)
Sportbladet writes about the Swedish women’s football national team when the results are good and when the matches are not that far away How has Sportbladet been reporting about the Swedish women’s football national team during their European and World Championships in the past 15 years? I have done a quantitative content analysis in which I have looked into how the Swedish newspaper Aftonbladet, in their sport edition Sportbladet, has reported on the Swedish women’s national team in football during their European and World Championships for the past 15 years. In order to do this, I have read all the editions of Sportbladet during the last eight big tournaments that the women’s national team have been playing in. In total, I have read around 170 editions of Sportbladet. While reading these newspapers, I have been looking at a number of various aspects, for example, what these articles have been about, how big they have been and also which person is most commonly interviewed. As well as the quantitative content analysis, I have also done a series of interviews with both football personalities and journalists from Sportbladet. In total I have interviewed two former coaches of the national team, one former player with 118 games for the Swedish women’s national team caps and three journalists that have covered these tournaments for Sportbladet. In this study these six people have been given the opportunity to reflect over Sportbladets contribution during these championships. The resultat of this study was pretty much what I expected. Sportbladet have covered the most successful championships with the highest intensity and the number of articles has been raised for every year. This progress is probably because of a increased interest from Sportbladet’s readers. All the interviewees were more or less satisfied with the performance and deliverance from Sportbladet, even though most of them thought it would be great if more women got the chance to write as well as men. All of them said that there was and is a professional relationship between the newspaper and the national team and that everybody involved knows for what reason both parts are present. A tough but honest relationship exists. Keywords: football, women, Sportbladet, national team, Sweden, sports journalism.
|
2 |
Johansson mot sportcheferna : En analys av Sportbladets rapportering om turbulensen i HV71 sommaren 2015Wallenberg, Mattias, Fredin, Hjalmar January 2016 (has links)
Den här uppsatsen har undersökt en sensationell nyhet i Sportbladet och studerat hur de med hjälp av gestaltningar fångar en publik och hur de gör för att få nyheten kvar på dagordningen. De teorier som förekommer är dagordningsteorin och gestaltningsteorin. Grunden i dagordningsteorin är att informationsflödet i verkligheten är allt för stort för att vi människor ska kunna skapa oss en sammanhållen bild av den, därför vänder vi oss till medierna för att ta reda på vad som händer i världen. Genom att medierna väljer ut en händelse och rapporterar frekvent om den kommer mediernas publik att uppfatta händelsen som viktig. Med hjälp av gestaltningsteorin har vi analyserat hur Sportbladets gestaltningar ser ut och hur de byggs upp i berättelsen. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys som studerade 13 av Sportbladets artiklar som berörde denna nyhet. Vi analyserade texten i varje artikel och sökte efter värdeladdade ord och på vilket sätt Sportbladet gestaltade huvudkaraktärerna i den berättelse som de återgav. Slutsatsen resulterade i att Sportbladet på ett tydligt sätt har använt sig av medialiseringstekniker och tydliga gestaltningar för att kunna fånga uppmärksamheten hos sina läsare. Och att man genom cliffhangers och återanvändande av karaktärer kan lyckas med att förlänga en nyhetsrapportering om en händelse och på så sätt hålla den kvar på dagordningen.
|
3 |
Damernas OS-år - syns det även i rapporteringen? : En kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys av Sportbladets bildinnehåll under OS i Rio de Janeiro 2016Sjöberg, Hanna, Eriksson, Andreas January 2017 (has links)
Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.
|
4 |
Huvudtitel: Proffstyckarna : En kvantitativ innehållsanalys av opinionsmaterial och åsiktsbaserad journalistik på Expressen och Aftonbladets sportsidor 1995, 2005 och 2015Bäck, Adam, Lundberg, Adam January 2016 (has links)
Problem definition and purpose: In 2015, the newspapers sports columns is filled with opinions and analyzes of the events foretold by self-proclaimed experts, sports journalists at the newspapers, This is done to market themselves and their employer, create a relationship with their readers and stand out from the competition. In this thesis we researched two Swedish tabloids, to try to establish whether there has been a notable change in opinions on the sports sections during the last twenty years. Method and material: Quantative content analysis of sport pages of Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen during 4-10 November 1995, 2005 and 2015. By identifying how many of the published articles that can be categorized as opinions, and by measuring those articles in square centimeter, we are using graphs and tables to show how the opinion-based material has changed fron 1995 until 2015. Main result: The thesis shows an increasing in opinions and opinion based journalism in Swedish tabloids sport pages over the course of a twenty-year period.
|
5 |
Stolpe ut för bredden : En analys av innehåll, urval och nyhetsvärdering i sportjournalistikKäck, Andreas, Sahlén, Gustaf January 2012 (has links)
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.
|
6 |
"Den andre" som etnocentriskt spektakel -En kritisk diskursanalys av Sportbladets nyhetsrapportering i samband med fotbolls-VM 2018Isufi, Rina January 2019 (has links)
Att fotbollsspelare representerar en nation när det spelas världsmästerskap är givet. Dagens landslag i fotboll ser numera inte ut som de gjorde för 100 år sedan. Migration har förflyttat människor kors och tvärs över landsgränser. Dagens landslag utgörs inte endast av infödda spelare, utan även första – och andragenerationens invandrare tar plats i olika startelvor världen över. Detta är ett faktum som idag väcker debatt och skildrar stundtals en tydlig uppdelning i åsikter, ett exempel är Ryssland sommaren 2018 där världsmästerskapet i fotboll spelades. Den 23 juni ägde mötet Sverige-Tyskland rum. Den svenska spelaren Jimmy Durmaz gjorde under slutminuterna en miss som indirekt ledde till att Tyskland gjorde mål och Sveriges avancemang i gruppspelet försvårades avsevärt. Jimmy Durmaz, som har assyriskt ursprung, fick efter matchen utstå mängder av rasistiska påhopp på sociala medier och tumult utbröt i hela fotbollssverige. Det blev också politiska diskussioner efter att Schweiz kammat hem vinsten i mötet med Serbien eftersom de schweiziska målgörarna var av kosovoalbanskt ursprung. Deras ursprung gick inte obemärkt förbi då båda målgörarna stolt genomförde sina politiska målgester kännetecknandes den albanska örnen. Givetvis rörde detta upp känslor eftersom Kosovo länge varit en autonom provins i dåtidens Jugoslavien och landet har sedan balkankrigen en mycket infekterad politisk relation till Serbien. Som svar stod majoriteten av serbiska fans på andra sidan och skrek rebelliska ramsor som kommit till under tiden då serbiska gerillor mördade massvis med civila albaner och bosnier. / The overall aim of this study is to critically analyze how the newspaper articles from the Swedish sport news, Sportbladet portrays or represent "the other" from the 2018 World Cup, an international football tournament. Today’s society is influenced of immigration that has changed and moved people across the world. Therefore many soccer players have a different ethnicity than the nation they represent. In this study, the newspaper articals will be analyzed by using a critical text analysis that is connected to a discourse analysis. According to the media logic the news journalism and the news media should not benefit anyone more than anyone else. However, news reporting tends to be ethnocentric on numerous occasions. During the 19th century, the sports movement developed throughout Europe, and nationalism and patriotism developed enormously within the framework of sport. Today, it is strongly reflected during a World Cup. The ethnocentric perspective may be a form that legitimizes that the nationalist expressions are welcomed in mass media. The central part of the study is to see if the ethnocentric perspective in news reporting can contribute to create an “identity” representant ”the other”.
|
7 |
Genus i sportjournalistiken : Gestaltningen av kvinnor och män under Sommar-OS i Tokyo 2021Jansson, Max, Danielsson Frost, Oskar January 2021 (has links)
Problemformulering och syfte: Jämställdhetsdebatten är ständigt i rampljuset i dagens samhälle. Kvällstidningarna är inget undantag då de jobbar hårt med jämställdhet genom att ständigt försöka rapportera så om båda könen lika mycket. Sportjournalistiken har historiskt sett varit en mansdominerad bransch där bevakning av manliga idrottare ofta har varit i fokus snarare än bevakning av kvinnliga idrottare. När de olika könen har bevakats har de bevakats på ett könsstereotypiskt sätt. Tidigare studier visar att utvecklingen har gått framåt, men hur mycket? Syftet med den här studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i Sveriges största sportbilaga Sportbladet, under Sommar-OS i Tokyo 2021. Metod och material: Först en kvantitativ innehållsanalys av samtliga 560 ingresser och rubriker som skrevs på Sportbladet under mästerskapets gång, som handlade om Sommar-OS i Tokyo 2021. Även en kvalitativ textanalys av 17 toppartiklar från mästerskapet, det vill säga den artikel som låg i topp i var dags exemplar av Sportbladets papperstidning, under det att mästerskapet pågick. Huvudresultat: Sammantaget förefaller det vara så att det inte skiljer något i hur kvinnor och män gestaltas i Sportbladet under vår valda tidsperiod mer än vid något enstaka tillfälle. Resultatet visar även att det skrivs mer om kvinnor än om män i Sportbladet under vår valda tidsperiod. Med det som grund pekar resultatet på att Sportbladet är jämställda i sin bevakning, åtminstone under bevakningen av Sommar-OS i Tokyo 2021.
|
8 |
Så bra kämpat, vi älskar er! : En kvantitativ innehållsanalys av gestaltningen och rapporteringenom det svenska damlandslaget i fotboll.Jonsson, Calle, Bergsten, Patricia January 2023 (has links)
Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka om den gestaltning och nyhetsvärderingen som SVT Sport och Sportbladet gjort av det svenska damfotbollslandslaget skiljer sig åt från mästerskapsåren 2011 jämfört med 2023. Metod och material: Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöks gestaltningen och rapporteringen från SVT Sport och Sportbladets artiklar. Artiklarna som undersöks är publicerade under tiden som de båda världsmästerskapen ägde rum, det vill säga från 26 juni till 17 juli år 2011 och från 20 juli till 20 augusti år 2023. Huvudresultat: Resultatet utifrån den kvantitativa innehållsanalysen som gjordes tyder på att medierna verkar ha utvecklats. Det ges betydligt mer utrymme till damfotbollen i SVT Sport och Sportbladet, det ges betydligt större utrymme till spelarna att få uttala sig och medierna använder inte överdrivet kritiska formuleringar längre som går att argumentera för att det gjordes under VM 2011.
|
9 |
Nyhetsvärdering på första uppslaget : – En kvantitativ innehållsanalys av Sportbladets mest prioriterade nyheter –Engström, Joel, Åström, Jesper January 2017 (has links)
The purpose of this study is to illustrate how the Swedish newspaper Sportbladet constructs their two leading pages in order to determine which are the most prioritized news and thereby reach an understanding regarding what is neglected. Framing studies, gender studies as well as studies of news values provides the theoretical underpinnings. The study is based on a quantitative content analysis and the empirical material is comprised of 728 articles. The aim is also to present a bigger picture of how the newspaper values its content and what kind of material is placed on the leading pages. The study found that football was the dominant sport followed by ice hockey and the primary focus was mens sports. In addition to this the sports mainly took place on Swedish soil with Swedish athletes involved.
|
10 |
Var är brudarna? : En innehållsanalytisk studie om kvinnliga idrottsutövare i Sportbladet / Where are the chicks? : A content analytic study about female athletes in SportbladetCarlén, Fredrik, Dillenz, Mikael January 2009 (has links)
The goal with our research has been to describe how often and in what way female athletes are represented in the sport section in Sweden’s biggest evening newspaper Aftonbladet. The material we’ve used are the newspapers that we collected during two weeks in 2008, the 3rd of November to the 9th of November and the 11th of November to the 17th of November. We’ve conduced two qualitative researches – a text analysis and an image analysis – and one quantitative analysis on our material. We’ve based our analysis on, among others, theories on the sportmediacomplex, critique feministic analysis and normative theory. In these articles women are designed into four different stereotypes. We’ve chosen to call them the star, the victim, the sensation and the absent. On the basis on our theories we believe that these four stereotypes are creating more sexism and in that way they are contributing to the suppressing of women as a whole. Our quantitative analysis shows that men occur more frequent on the sport pages than women. Almost nine of ten of the articles in Sportbladet are about men and male athletes. We believe that in this way Sportbladet contributes to the invisibilisation of female athletes and further more to the discrimination of women.
|
Page generated in 0.0284 seconds