Den svenska och den finländska hälsoundervisningen skiljer sig på många sätt men har även många likheter. I Sverige undervisas hälsa och idrott i en ämneskombination medan i Finland blev hälsa ett självständigt ämne, hälsokunskap, år 2001. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om undervisning av hälsa i grundskolan åk 7–9 i relation till idrottsämnet i Sverige respektive gymnastikämne i Finland. I studien har det genomförts sex intervjuer med idrott- och hälsalärare i grundskolan åk 7–9 i Sverige och sex intervjuer med grundskolelärare i hälsokunskap/gymnastik i Finland. I resultatet framkommer det att de intervjuade lärarna upplever att svenska elever har lättare att se en koppling mellan området idrott och området hälsa än vad de finländska eleverna har. De svenska intervjuade lärarna är delvis positiva till att dela upp ämnet idrott och hälsa men har svårt att se hur ett till ämne skulle få plats tidsmässigt i grundskolan åk 7–9. De finländska intervjuade lärarna i studien har svårt att ställa sig positiv till en ämneskombination av hälsokunskap och gymnastik eftersom lärarna anser att den breda hälsoundervisningen som finns i Finland idag skulle försvinna.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.</p><p>• Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?</p><p>• Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?</p><p>• Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?</p><p>• På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar?</p><p>Metod</p><p>Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade.</p><p>Slutsats</p><p>Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort.</p> / <p>Aim and Questions</p><p>The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level.</p><p>• Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym?</p><p>• How does the blockings show according to the gymnasts and coaches?</p><p>• Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches?</p><p>• In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings?</p><p>Method</p><p>The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition.</p><p>Results</p><p>The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure.</p><p>Conclusions</p><p>Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå. • Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik? • Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna? • Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser? • På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar? Metod Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år. Resultat Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade. Slutsats Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort. / Aim and Questions The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level. • Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym? • How does the blockings show according to the gymnasts and coaches? • Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches? • In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings? Method The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition. Results The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure. Conclusions Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.

This master’s thesis examines the Swedish gymnastics troupe, the Sofia Girls 1942-1964 from the perspective of gender and girlhood. The aim is to analyse the construction of the Sofia girl by their leader Maja Carlquist, the audience and the girls themselves, focusing on their characteristics, abilities and experiences. By applying Yvonne Hirdman’s theory of the Gender contract on another subject than the housewife, the girl, it is possible to discover a more nuanced history on gender. The results show that through her leadership of the Sofia Girls, Carlquist created the idea of a particular kind of girl to present to the world. This girl was strong, yet feminine, natural, and resolved to the ideals of womanhood while also challenging them. The girls who adapted to this construction, therefore agreeing to this particular kind of gender contract, were given opportunities to travel and were situated in positions of responsibility. This gave them self-esteem as they continued their lives. Thus, by conforming to the ideals, opportunities were created for the girls rather than holding them back. In this sense, the Sofia Girls displayed signs of progress during a period where it was rare at best.

Syfte och frågeställningar Studien syfte var att undersöka kunskapen om RED-S bland tränare inom svensk truppgymnastik och få en översikt om tränarna kände till Svenska Gymnastikförbundets eller Internationella Olympiska Kommitténs åtgärdsplan för identifiering, behandling och återgång till idrottande. Detta undersöktes med följande frågeställningar: 1) ”Hur mycket kunskap om RED-S har dagens tränare inom truppgymnastik?” 2) ”Skiljer tränares kunskaper åt beroende på kön, division och erfarenhet i år?” och 3) ”Har tränarnas förening en åtgärdsplan för RED-S?”. Metod En digital enkät baserad på liknande studier och IOC’s rekommendationer, skickades ut till både en sluten Facebookgrupp och via mail till föreningar på subelitnivå. Enkäten bestod av 28 frågor där de första åtta frågorna riktade sig mot tränarnas karaktärsdrag och de följande tjugo frågorna riktade sig mot kunskaper kring RED-S enligt IOC’s rekommendationer. All data analyserades i Google Excel och via SPSS. För att avgöra kunskapsnivån bland tränarna skapades ett poängsystem för frågorna om RED-S medan en icke parametriskt T-test genomfördes för att upptäcka eventuella kunskapsskillnader mellan gruppfördelningarna kön, division och erfarenhet. Resultat Inga tränare följde en åtgärdsplan för RED-S och ingen kände till Gymnastikförbundets eller IOC’s åtgärdsplan för RED-S. Det fanns inga kunskapsskillnader mellan gruppfördelningarna och utifrån resultaten är tränarnas kunskaper högre i frågor om återgång och behandling, men lägre i frågor om identifiering och grundläggande kunskaper. Av 35 deltagande var det endast 20% som tidigare hört talas om RED-S. Slutsats Denna studie upptäckte att det fanns kunskaper om RED-S men inte tillräckligt för att tränare skulle kunna hjälpa gymnaster som är utsatta eller löper risk för RED-S. Däremot var intresset att lära sig mer om ämnet högt bland deltagarna. På grund av bristande deltagande är studien inte representativ för svenska trupptränare på subelitnivå och kräver fler studier för att fastställa resultaten. / Aim The aim of the study was to investigate how much knowledge Swedish teamgym coaches have about the syndrome called RED-S. The study was also used to gather an overview of how many teamgym coaches that follow the action plan made to identify, treat and return to play, by either the Swedish gymnastics association or the International Olympic Committee. To reach the aim, three questions of the issue were made: 1) ”How much knowledge does teamgym coaches have about RED-S?” 2) ”Is there any difference between the coaches knowledge based on their gender, division or experience?” och 3) ”Does the coaches union have an action plan for RED-S?”. Method A digital survey based on similar studies and the recommendations by IOC, was shared on a private Facebook platform and also by email to unions competing in the sub-elite series. The survey included 28 questions where the first eight focused on the characteristics of the coach, while the next twenty questions were related to RED-S based on the recommendations from IOC. All data was analysed with Google Excel and run by SPSS. A point-system was created to determine the coaches knowledge of RED-S, while a non-parametric T-test was used to discover any differences between the coaches based on their characteristics; gender, division and experience. Result No coaches followed an action plan or were acknowledged about the action plan made by either the Swedish gymnastics association or IOC. There were no differences in knowledge based on the coaches characteristics and according to the results, the coaches had a higher knowledge with questions related to return to play and treatment, but lower in questions related to identification and basic information. Only 20% of the participants had ever heard of the syndrom RED-S before. Conclusion This study discovered that the coaches have some knowledge of RED-S, but not enough to be able to help gymnasts that have or are at risk to develop RED-S. There was a high interest among the coaches to learn more of the subject, but because of few participants these results won’t be able to represent Swedish teamgym coaches in the sub-elite. More studies needs to determine the results.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien har varit att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Frågeställningarna som studien varit avsedd att svara på är:  Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet? Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i omklädningsrummet? Metod  För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ intervjumetod använts. Det har utförts tio fokusgruppsintervjuer med tre elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har genomförts på tre olika skolor, två i Stockholmsområdet och en i Uddevalla. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket för studien, humanistisk psykologi.  Resultat och slutsats Eleverna som deltagit i studien upplever omklädningsrummet i stort som tryggt. Eleverna nämner att de hört talas om andra som blivit utsatta i omklädningsrummet men ingen i intervjuerna nämner att de själva blivit illa behandlade. Det som nämns är att de retar varandra och bråkar på skoj. Något som dock skapar en otrygghet hos vissa av eleverna är vetskapen om att det förekommer mobiltelefoner i omklädningsrummet, detta skapar hos vissa en rädsla för att bli fotade eller filmade under ombyte.  Något som också återkommer hos många elever är hur omklädningsrummen upplevs som ofräscha, äckliga, kalla och illaluktande. Flera påpekar att detta nog gör att färre väljer att duscha efter lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna påpekar att de tycker att mer fokus bör läggas på omklädningsrummet. Miljömässigt önskar många en uppfräschning av omklädningsrum och duschrum. Eleverna efterlyser även diskussioner kring kroppsideal och objektifiering då de upplever synen på kroppen som problematisk i omklädningsrummet.

På Svenska Gymnastikförbundets begäran har detta projekt gjorts som ett koncept för dem att ha som utgångspunkt i diskussioner med såväl föreningar som politiker i frågan om gymnastikens behov av anpassade idrottsanläggningar. En användarstudie av gymnastiken, samt flera discipliner, har gjorts och stått som utgångspunkt för anläggningens utformning. Därtill har även en utvärdering av flertalet befintliga hallar som används för gymnastik gjorts för att motivera beslut gällande anpassningar som lyfter anläggningens utförande i jämförelse. Arbetet kommer ge en skriftlig rapport och en digital modell av anläggningen. Modellen presenteras i form av ritningar och visualiseringar. / This project is based on a request from the Swedish federation of gymnastics to create a concept for a customized training facility that could be used as a reference in discussions with gymnastics associations and politicians. A user study of the gymnastic disciplines has been done and thereafter used to motivate the formation of the facility. An evaluation of existing facilities will set the base of what the new facility should contain and also have to improve. The work has led to a report and a digital model of the facility. The model is presented as architectural drawings and visualizations.