No description available.

<p>Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.</p>

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument. I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. </p><p>Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. </p><p>Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.</p><p>I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. </p><p>Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.</p>

The purpose of this essay is to examine how women´s football is described in Swedish newspapers, focusing on the use of vocabulary in the articles between the years 1967–1973. The essay´s theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theoretical thinkings of gender and gender contracts. The method is based on text analytical tools with a linguistic focus. The study´s material consists of Swedish newspapers archived at ”Kungliga biblioteket”. Ten articles were selected from each year within the 1967-1973 timeframe, resulting in a total of 69 articles for the entire study. One of the main conclusions of the study is that women who played football before and after integration into the Swedish Football association were marginalized compared to men and men’s football. The language use in the articles also underwent changes between the years 1967-1973, establishing a consensus on how women were referred to in the articles. From 1967-1971, women who played football were named with a total of ten different synonyms of women, however by the years 1972-1973, when women´s football became integrated into the Swedish Football association, the language use shifted to exclusively name female football players as women or girls. There was also no comparison between women’s- and men’s football during 1972-1973. Most newspaper exhibited a positive stance toward women’s football, but they did not perceive the sport as equal to men’s football.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ”folkhemmets” första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt. Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet. Uppsatsens källor är föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort, verksamhetsberättelser och olika jubileumsskrifter eller jubileumsdokument. Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsen har bedrivits, varav mycket angränsar till denna uppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligt att fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historia efter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterst lite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning. I metoden som använts i undersökningen av den sociala sammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschema använts som har hämtats från Sven Lundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels av Andreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningen som rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använt mig av en metod som kan benämnas som en komparativ dokumentanalys. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är hämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaft och Gesellschaft, samt från Antonio Gramscis teori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheten inte behållit makten i samhället genom ekonomiska resurser eller politik utan genom kontrollen av ideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genom exempelvis idrottsrörelsen. Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerliga hegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanas i IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som förening än IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögna människor, medan ungdomar grundade IFK Gävle. Resultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hade anslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, med en dominans av medelklassen i både föreningen och i dess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot från arbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspekt kan det sägas att föreningen hade få kvinnor anslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953. IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasser år 1945 och 1953, med arbetarklassen som dominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen, men med inslag av överklassen och en från arbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivå i styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerande hade ökat på bekostnad av överklassen. Beträffande genusaspekten hade föreningen många kvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat en stor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinna fanns i styrelsen under undersökningsperioden. Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomen. Bägge föreningarna ansåg att idrottsrörelsens och således deras eget syfte var att fostra ungdomen. Dessutom proklamerade Gefle IF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för att lösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen. Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade en mer själv påtagen fostransroll och inte samarbetade med någon myndighet eller med kommunen i sitt arbete med ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattat samarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandet av ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerliga ideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin” som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.

Denna studie behandlar den historiska utvecklingen av den organiserade kvinnoidrotten i Kristinehamn fram till 1970. Syftet med studien är att skapa en bild av den lokala kvinnoidrottens framväxt samt bidra till den regionala idrottshistorien och uppmuntra vidare forskning. Frågeställningarna som använts har riktat in sig på att kartlägga vilka idrotter som kvinnor bedrev samt vilken roll kvinnor spelade i organiseringen av idrott. Källmaterialet består av arkivmaterial från flera lokala idrottsföreningar, en del förvarade av Föreningsarkivet och annat av föreningen själva samt jubileumsskrifter. Studien visade att det kvinnliga idrottandet var lågt över lag tiden innan andra världskriget med enstaka idrotter såsom gymnastik, simning och skidor har kvinnliga utövare runt sekelskiftet. Den kvinnliga frånvaron i materialet är stor vilket kan förklaras av att en stor del av materialet är tävlingsberättelser eller resultat. Den kvinnliga tävlingsidrott ansågs länge vara smaklös och oattraktiv, samt att det nästan uteslutande var män som skrev protokollen och organiserade idrotten. En ökning av aktiva idrottskvinnor sker under efterkrigstiden, under denna tid startar IFK Kristinehamn en damsektion styrd av enbart kvinnor vars ansvar var att utveckla och organisera den kvinnliga idrotten i Kristinehamn fram till 1970, då den avvecklas och deras verksamhet tas upp i de övriga sektionerna. Avslutningsvis kommer sedan resultatet diskuteras utefter den tidigare forskningen och teorin om genussystemet.

<p>This paper is about skiing and Swedish nationalism during the late 19th century and early 20th century. The aim is to investigate why skiing was considered so eminently suited for the incorporation of certain ideals in the national fellowship.</p><p>The paper accounts an analyse of texts and documents about Swedish skiing from 1897-1924. Skiing was a nationalistic concern from the very beginning of this period. It was connected to heartfelt feelings towards the Swedish nature, the patriotic upbringing of the youth, as well as the health of the nation. Over the years skiing also became an increased object of sportification. The competitions were popular, and the nationalistic propagandists saw the contests as means to popularize the sport. Thereby they also hoped to attract attention to the national ideals which skiing was associated with – deep feelings for the nature, a strong youth suitable for military service, and a healthy population.</p><p>Reserachers interested in the history of Swedish sport, often understand the sportification as a gradual dissociation from the nationalistic ambitions. They admit that sports, especially skiing, was influenced by patriotic ideas. But when skiing became a larger object of competition, an ideology of competition gradually replaced the nationalistic strivings.</p><p>This paper understands skiing as an invented tradition, according to Eric Hobsbawm’s <em>The Invention of Tradition</em>. An invented tradition shows a formalization and ritualization of a practice. The healthy skiing in the magnificent Swedish nature, is in this paper understood as the ritualized part of the tradition, while the competitions are seen as the formalized part.</p><p>By understanding skiing as an invented tradition, this paper shows that an increased interest for competitions, and the establishment of an ideology of competition, by no means replaced the efforts influenced by a nationalistic ideology. Nationalism and the ideology of competition did not exclude each other. They both existed within the same tradition, a tradition which reflects the strivings of this historic period.</p><p>Skiing was eminently suitable for the incorporation of certain national ideals in the national fellowship: Skiing communicated the ideals of the nation, and the competitions gained interest for this sport and the ideals it was associated with. The increased interest for competitions represented an increased efficiency in the nationalistic strivings.</p>

This paper is about skiing and Swedish nationalism during the late 19th century and early 20th century. The aim is to investigate why skiing was considered so eminently suited for the incorporation of certain ideals in the national fellowship. The paper accounts an analyse of texts and documents about Swedish skiing from 1897-1924. Skiing was a nationalistic concern from the very beginning of this period. It was connected to heartfelt feelings towards the Swedish nature, the patriotic upbringing of the youth, as well as the health of the nation. Over the years skiing also became an increased object of sportification. The competitions were popular, and the nationalistic propagandists saw the contests as means to popularize the sport. Thereby they also hoped to attract attention to the national ideals which skiing was associated with – deep feelings for the nature, a strong youth suitable for military service, and a healthy population. Reserachers interested in the history of Swedish sport, often understand the sportification as a gradual dissociation from the nationalistic ambitions. They admit that sports, especially skiing, was influenced by patriotic ideas. But when skiing became a larger object of competition, an ideology of competition gradually replaced the nationalistic strivings. This paper understands skiing as an invented tradition, according to Eric Hobsbawm’s The Invention of Tradition. An invented tradition shows a formalization and ritualization of a practice. The healthy skiing in the magnificent Swedish nature, is in this paper understood as the ritualized part of the tradition, while the competitions are seen as the formalized part. By understanding skiing as an invented tradition, this paper shows that an increased interest for competitions, and the establishment of an ideology of competition, by no means replaced the efforts influenced by a nationalistic ideology. Nationalism and the ideology of competition did not exclude each other. They both existed within the same tradition, a tradition which reflects the strivings of this historic period. Skiing was eminently suitable for the incorporation of certain national ideals in the national fellowship: Skiing communicated the ideals of the nation, and the competitions gained interest for this sport and the ideals it was associated with. The increased interest for competitions represented an increased efficiency in the nationalistic strivings.