Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare århundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldatträning. Kvinnorna får inte tillträde till idrott inom mannens idrottsföreningar i Gävle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns på kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal.

No description available.

<p>Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.</p>

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna från 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten låg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framställde deltagarna beroende på de tävlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts på sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har använts i bearbetningen av resultatet. Resultatet visade att den manliga olympiern fick mest utrymme i pressen. Den kvinnliga olympierns prestation beskrevs inte lika innehållsrikt och tonvikten i artikeln låg i högre grad på icke idrottsrelaterad information jämfört med den manliga deltagaren. En förändring av rapporteringen skedde över tid. Rapporteringen från 2004 visade att de kvinnliga och manliga deltagarnas prestationer beskrevs på ett mer likvärdigt sätt.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande.   Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar.   Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt.

This study examines from a gender perspective how the gender distribution is viewed in the content of Göteborgs-Posten's sports pages and the short and long term effects of the the newspaper's gender equality plan that was introduced in 2005. It is a quantitative study for two sample periods, 2005 and 2009, that investigates how many articles in the newspaper which is about women's sports and male sports. Michel Foucault's theory of discourse is central to the study, his view of identity in society and how these are represented fit well on gender issues in sports journalism. The results show that women's sport is greatly subordinate to man's sport in terms of number of articles. The gender equality plan has not had any noticeable effects on Göteborgs-Posten's sports pages. This is due to a variety of factors – economic aspects weigh heavily in this problem. / Denna studie undersöker utifrån ett genusperspektiv hur könsfördelningen ser ut i innehållet på Göteborgs-Postens sportsidor och vad tidningens jämställdhetsplan, som infördes 2005, fått för kortsiktiga och långsiktiga effekter. Det är en kvantitativ studie som under två urvalsperioder, 2005 och 2009, utreder hur många av tidningens artiklar som handlar om kvinnoidrott respektive mansidrott. Michel Foucaults diskursteori är central för studien då hans syn på identiteter i samhället och hur dessa representeras passar väl in på genusproblematiken inom sportjournalistiken. Resultatet visar att kvinnoidrotten är kraftigt underställd mansidrotten sett till antal artiklar. Jämställdhetsplanen har inte haft några märkbara effekter på Göteborgs-Postens sportsidor. Detta beror på en rad olika faktorer - de ekonomiska aspekterna väger tungt inom denna problematik.

Denna studie behandlar den historiska utvecklingen av den organiserade kvinnoidrotten i Kristinehamn fram till 1970. Syftet med studien är att skapa en bild av den lokala kvinnoidrottens framväxt samt bidra till den regionala idrottshistorien och uppmuntra vidare forskning. Frågeställningarna som använts har riktat in sig på att kartlägga vilka idrotter som kvinnor bedrev samt vilken roll kvinnor spelade i organiseringen av idrott. Källmaterialet består av arkivmaterial från flera lokala idrottsföreningar, en del förvarade av Föreningsarkivet och annat av föreningen själva samt jubileumsskrifter. Studien visade att det kvinnliga idrottandet var lågt över lag tiden innan andra världskriget med enstaka idrotter såsom gymnastik, simning och skidor har kvinnliga utövare runt sekelskiftet. Den kvinnliga frånvaron i materialet är stor vilket kan förklaras av att en stor del av materialet är tävlingsberättelser eller resultat. Den kvinnliga tävlingsidrott ansågs länge vara smaklös och oattraktiv, samt att det nästan uteslutande var män som skrev protokollen och organiserade idrotten. En ökning av aktiva idrottskvinnor sker under efterkrigstiden, under denna tid startar IFK Kristinehamn en damsektion styrd av enbart kvinnor vars ansvar var att utveckla och organisera den kvinnliga idrotten i Kristinehamn fram till 1970, då den avvecklas och deras verksamhet tas upp i de övriga sektionerna. Avslutningsvis kommer sedan resultatet diskuteras utefter den tidigare forskningen och teorin om genussystemet.