<p>As we are flying over Gävle we spot beneath us a big, rectangle, green field. This immediately catches our attention and awakens our curiosity of finding out the purpose and the function of this green field.</p><p>Gefle IF is a Swedish soccer team that finds it difficult both to promote itself in a marketing meaning but also just to make people aware of their existence. They tend to be looked at as boring. By studying the culture within Gefle IF and finding out what affect the coach Per Olsson’s leadership has on the team, we will try to give our suggestions of certain changes that could be done to change this. By doing so our hopes are that we can help the team pursue its wishes of being seen by the media and the public. Characteristic of team culture is that it is very unique. The ormation of an organization’s culture is highly affected by factors like the organization as such and it’s character, but also the surroundings and the character of participants and collaborators. According to the coach Per Olsson, the team operates in a positive spirit and points out that they are constantly working on assuring it’s future existence. Good leadership is defined by Soccer coach Hans Backe as working on a long term basis and not to be distracted by obstacles on the road to pursuing one’s goals. A coach must never panic when good results are replaced with bad ones, if you believe in your strategy the results will come eventually. Per Olsson share this point of view as he tries to be consistent in his actions and behavior and not to be distracted by the results or lack there of. Every organization has a/one surroundings in which it operates and with which it tries to cooperate. Any kind of change affecting the surroundings and it’s attitudes will have impact on the organization and it’s structure. Yannick Bapupa has an impact on the team and it’s environment since he started playing in Gefle IF. He has got a charisma and an attitude that has brought postitive changes to the team. More changes like the ones Yannick has added to the team would be favorable to the team in their pursuit of becoming more attractive and interesting in the eyes of the public.</p> / <p>Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare.</p><p>Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas. Enligt Per jobbar de mycket med en positiv anda och attityd. I en resultat präglad miljö så är andan och attityden väldigt viktig. Därför är det viktigt att höra strömmingarna i kommunikationen mellan spelarna, att lära sig lyssna av hur snacket går. Ett sätt att definiera bra ledarskap enligt fotbollstränaren Hans Backe är att arbeta långsiktigt och inte låta dig distraheras på vägen mot målet. Få aldrig panik över mindre goda resultat. Tror man på strategin kommer resultaten till slut. En syn som Per Olsson delar där han ser det viktigt att inte vara så upptagen av resultatet. Han försöker vara konsekvent i sitt uppträdande och hålla en linje. Varje organisation har en omgivning som den lever i ett samspel med. Om det sker förändringar som påverkar omgivningen och dess attityder kommer det naturligtvis få genomslagskrafter i organisationen. Yannick Bapupa har påverkat laget och omgivningen sedan han började spela i Gefle IF. Han har en utstrålning och attityd som har förändrat laget positivt. Flera sådana förändringar skulle vara gynnsamt för laget för att göra laget mer attraktivt och intressant.</p>

<p>Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är.</p><p>• Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan?</p><p>• Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen?</p><p>Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt.</p><p>Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen. En annan intressant sak vore att undersöka hur sponsorarbetet kommer att se ut i och med den nya arenan.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att Gefle IF fotbolls marknadsavdelning ska kunna använda sig av uppsatsen som ett redskap i deras arbete med sponsorer.</p>

As we are flying over Gävle we spot beneath us a big, rectangle, green field. This immediately catches our attention and awakens our curiosity of finding out the purpose and the function of this green field. Gefle IF is a Swedish soccer team that finds it difficult both to promote itself in a marketing meaning but also just to make people aware of their existence. They tend to be looked at as boring. By studying the culture within Gefle IF and finding out what affect the coach Per Olsson’s leadership has on the team, we will try to give our suggestions of certain changes that could be done to change this. By doing so our hopes are that we can help the team pursue its wishes of being seen by the media and the public. Characteristic of team culture is that it is very unique. The ormation of an organization’s culture is highly affected by factors like the organization as such and it’s character, but also the surroundings and the character of participants and collaborators. According to the coach Per Olsson, the team operates in a positive spirit and points out that they are constantly working on assuring it’s future existence. Good leadership is defined by Soccer coach Hans Backe as working on a long term basis and not to be distracted by obstacles on the road to pursuing one’s goals. A coach must never panic when good results are replaced with bad ones, if you believe in your strategy the results will come eventually. Per Olsson share this point of view as he tries to be consistent in his actions and behavior and not to be distracted by the results or lack there of. Every organization has a/one surroundings in which it operates and with which it tries to cooperate. Any kind of change affecting the surroundings and it’s attitudes will have impact on the organization and it’s structure. Yannick Bapupa has an impact on the team and it’s environment since he started playing in Gefle IF. He has got a charisma and an attitude that has brought postitive changes to the team. More changes like the ones Yannick has added to the team would be favorable to the team in their pursuit of becoming more attractive and interesting in the eyes of the public. / Vi flyger över en stad och ser från luften en stor, rektangulär, grön plätt. Genast blir vi nyfikna på vad denna plätt kan ha för funktion och bestämmer oss för att undersöka saken närmare. Gefle IF är ett allsvenskt lag som verkar ha det svårt att synas och kan upplevas som försiktiga och tråkiga. Genom att studera Gefle IF:s lagkultur och hur tränaren Per Olssons ledarskap påverkar laget ska vi ge förslag på förändringar som kan genomföras för att göra laget mer attraktivt och intressant. Gemensamt för all organisationskultur är att den är mycket unik. Faktorer som organisationens typ och egenart, likväl omgivningen och medarbetarnas typ och egenart, spelar en viktig roll när organisationskulturen formas. Enligt Per jobbar de mycket med en positiv anda och attityd. I en resultat präglad miljö så är andan och attityden väldigt viktig. Därför är det viktigt att höra strömmingarna i kommunikationen mellan spelarna, att lära sig lyssna av hur snacket går. Ett sätt att definiera bra ledarskap enligt fotbollstränaren Hans Backe är att arbeta långsiktigt och inte låta dig distraheras på vägen mot målet. Få aldrig panik över mindre goda resultat. Tror man på strategin kommer resultaten till slut. En syn som Per Olsson delar där han ser det viktigt att inte vara så upptagen av resultatet. Han försöker vara konsekvent i sitt uppträdande och hålla en linje. Varje organisation har en omgivning som den lever i ett samspel med. Om det sker förändringar som påverkar omgivningen och dess attityder kommer det naturligtvis få genomslagskrafter i organisationen. Yannick Bapupa har påverkat laget och omgivningen sedan han började spela i Gefle IF. Han har en utstrålning och attityd som har förändrat laget positivt. Flera sådana förändringar skulle vara gynnsamt för laget för att göra laget mer attraktivt och intressant.

Syfte: Syftet var att undersöka vad som krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll är. • Vad krävs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget på sponsring av Gefle IF fotboll och på så sätt avancera uppåt i sponsortrappan? • Vad är Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen? Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige på respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jämfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt. Resultat &amp; slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan på ett eller annat sätt, antingen i rena pengar eller genom andra åtgärder som ger ett mervärde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen. Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera på Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att få en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser på sin sponsring av föreningen. En annan intressant sak vore att undersöka hur sponsorarbetet kommer att se ut i och med den nya arenan. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att Gefle IF fotbolls marknadsavdelning ska kunna använda sig av uppsatsen som ett redskap i deras arbete med sponsorer.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppet och behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under ”folkhemmets” första decennier 1945- 1960. Idrottsrörelsen har av Jan Lindroth beskrivits som relativ ideologilös, medan Johnny Wijk menar att idrotten har en tydlig konsensusideologi. Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur den sociala sammansättningen utifrån klass och kön såg ut i styrelsen och bland medlemmarna i Gefle IF och IFK Gävle och om den förändrades något under perioden 1945-1953/1954, dels att undersöka hur Gefle IF och Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare för att besvara om idrotten kan benämnas som ideologilös eller om det fanns en ideologi bakom fostrande av ungdomen och om denna kunde skilja sig åt. Begreppet hegemoni är ett central för denna uppsats. Bakgrunden visar att en mängd förändringar skedde i det svenska samhället under mellankrigstiden och många av dessa var positiva för idrottens fortsatta expansion och popularitet. Uppsatsens källor är föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort, verksamhetsberättelser och olika jubileumsskrifter eller jubileumsdokument. Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsen har bedrivits, varav mycket angränsar till denna uppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligt att fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historia efter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterst lite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning. I metoden som använts i undersökningen av den sociala sammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschema använts som har hämtats från Sven Lundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels av Andreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningen som rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använt mig av en metod som kan benämnas som en komparativ dokumentanalys. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är hämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaft och Gesellschaft, samt från Antonio Gramscis teori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheten inte behållit makten i samhället genom ekonomiska resurser eller politik utan genom kontrollen av ideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genom exempelvis idrottsrörelsen. Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerliga hegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanas i IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som förening än IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögna människor, medan ungdomar grundade IFK Gävle. Resultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hade anslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, med en dominans av medelklassen i både föreningen och i dess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot från arbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspekt kan det sägas att föreningen hade få kvinnor anslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953. IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasser år 1945 och 1953, med arbetarklassen som dominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen, men med inslag av överklassen och en från arbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivå i styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerande hade ökat på bekostnad av överklassen. Beträffande genusaspekten hade föreningen många kvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat en stor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinna fanns i styrelsen under undersökningsperioden. Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomen. Bägge föreningarna ansåg att idrottsrörelsens och således deras eget syfte var att fostra ungdomen. Dessutom proklamerade Gefle IF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för att lösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen. Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade en mer själv påtagen fostransroll och inte samarbetade med någon myndighet eller med kommunen i sitt arbete med ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattat samarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandet av ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerliga ideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin” som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.