No description available.

En negativ kroppsuppfattning är vanligare hos kvinnor inom estetiska sporter jämfört med den resterande populationen. Kroppsmissnöje kan leda till ohälsosamma beteenden likt en överdriven träning och ohälsosamma matvanor. Syftet med studien var att studera Bikini Fitness-atleters upplevelser av kroppsuppfattning kopplat till sporten. Studien baserades på Lox et al. (2014) föreslagna modell över faktorer som kan påverka, förklara och förklaras av kroppsuppfattning, bestående av komponenterna interpersonella erfarenheter, psykologiska faktorer, beteende, fysiska egenskaper, sociokulturella influenser och fysiska förändringar. Åtta kvinnliga Bikini Fitness-atleter deltog i studien, varav alla var mellan 21-34 år gamla (M=23.9, SD=4.01). Alla deltagarna hade genomfört en tävlingssatsning det senaste året. En semistrukturerad intervjuguide användes. Resultatet visade att deltagarna hade upplevelser som kunde kopplas till både en positiv och negativ kroppsuppfattning. Komponenterna psykologiska faktorer, beteende, sociokulturella faktorer och fysiska förändringar kunde innan en tävling kopplas till erfarenheter som tyder på en positiv kroppsuppfattning men efter tävlingen kopplas till upplevelser relaterat till en negativ kroppsuppfattning. Trots att både positiva och negativa erfarenheter inrapporterades tydde resultatet på att deltagarna främst upplevde en negativ kroppsuppfattning relaterat till sporten. / A negative body image is more common among women in aesthetic sports compared to the general population. Body dissatisfaction may lead to unhealthy behaviors such as excessive exercise and disturbed food habits. The purpose of the study was to examine Bikini Fitness-athletes experience of body image associated with the sport and competition. The study was based on Lox et al. (2014) proposed model of factors which can affect, explain and be explained by body image, consisting of the components interpersonal experiences, psychological factors, behavior, physical characteristics, sociocultural influences and physical changes. Eight female Bikini Fitness-athletes participated in the study, of which all participants were between 21-34 years of age (M = 23.9, SD = 4.01). All participants had completed a competition in the past year. A semi-structured interview guide was used. The results showed that the participants had experiences that could be linked to both a positive and negative body image. The components psychological factors, behavior, sociocultural factors and physical changes could before a competition be linked to experiences that indicate a positive body image but after the competition be linked to experiences related to negative body perception. Despite both positive and negative experiences reported, the results indicated that the participants mainly experienced a negative body image associated with the sport.

Aim The aim of this work was to create an increased understanding of gymnasts' experiences and views of emotional abuse in relation to perceived body dissatisfaction. Mainly, the work investigated to what extent active and retired gymnasts considered emotional abuse to be acceptable or not and how often they had experienced emotional abuse themselves. Secondary aims were to investigate whether experiences of emotional abuse from coaches were something related to gymnasts' views of their bodies. Method Gymnasts from various gymnastics disciplines participated in the work. The gymnasts who participated were active or retired gymnasts, over 15 years old and identified as female. 52% of the gymnasts were active and 48% previously active. Vignettes based on the Violence Towards Athletes Questionnaire (VTAQ: Parent et al., 2019) as well as the Body Image State Scale (BISS; Cash et al., 2002) were compiled into a two-part web survey in Microsoft Forms. The responses of the 97 participants were collected and analyzed through a variety of statistical analyses, including Spearman's Rank Correlation Coefficient and the Mann-Whitney U-test. Results The result showed that the gymnasts had experienced emotional abuse to a moderate extent. They also experienced high levels of body dissatisfaction. Positive significant correlations between acceptance and experience of emotional abuse, body dissatisfaction and training amount were found. Gymnasts who experienced higher levels of emotional abuse also reported higher levels of body dissatisfaction. Conclusion A majority of the gymnasts stated that they have experienced emotional abuse at some point in their career. The results indicate that the gymnasts can identify emotionally abusive behaviors and that they do not consider them acceptable. High levels of body dissatisfaction were reported by many gymnasts, which also correlated with more frequent experiences of emotional abuse. / Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete var att skapa en ökad förståelse för gymnasters upplevelser och syn på emotionella övergrepp inom gymnastik i relation till upplevt kroppsmissnöje. Huvudsakligen undersöktes i vilken utsträckning aktiva respektive före detta aktiva gymnaster ansåg emotionella övergrepp vara acceptabla eller inte samt hur ofta de själva hade upplevt emotionella övergrepp. Sekundära syften var att undersöka om upplevelser av emotionella övergrepp ifrån tränare var något som hörde samman med gymnasters syn på sin kropp. Metod Gymnaster inom olika gymnastikdiscipliner tillfrågades delta i arbetet. Gymnasterna som deltog var aktiva eller före detta aktiva gymnaster, över 15 år gamla och identifierade sig som kvinna. 52% av gymnasterna var aktiva och 48% före detta aktiva. Vinjetter baserade på Violence Towards Athletes Questionnaire (VTAQ: Parent et al., 2019) samt Body Image State Scale (BISS; Cash et al., 2002) sammanställdes till en tudelad webbenkät i Microsoft Forms. De 97 deltagarnas svar samlades in och analyserades genom flertalet olika statistiska analyser inklusive Spearmans rangkorrelationskoefficient och Mann-Whitney U-test. Resultat Resultatet visade att gymnasterna hade upplevt emotionella övergrepp i måttlig utsträckning. De upplevde även höga nivåer av kroppsmissnöje. Positiva signifikanta samband mellan acceptans och frekvens av emotionella övergrepp, kroppsmissnöje och träningsmängd upptäcktes. Gymnaster som i högre grad upplevt emotionella övergrepp rapporterade också högre kroppsmissnöje. Slutsats En majoritet av gymnasterna angav att de någon gång hade varit med om emotionella övergrepp. Gymnasterna uppvisade att de kan identifiera emotionella övergreppsbeteenden och ansåg dem inte vara acceptabla. Ett starkt kroppsmissnöje återfanns hos många gymnaster vilket kan höra samman med frekvent upplevelse av emotionella övergrepp.

No description available.

It has become increasingly common to reconstruct the body with plastic surgery, but despite the increased scope of practice and a more liberal attitude to it, many who have undergone plastic surgery are branded as immoral and false. The purpose of the study is to increase the understanding of young women's driving forces to perform plastic surgery and whether plastic surgery is perceived to be normalized or stigmatized. Previous research shows that the progress of plastic surgery is based on technical and medical development but also on male expectations of the female ideal body. Plastic surgery contributes to the creation of an unattainable beauty ideal, and body dissatisfaction is one of the most common motives for wanting to perform plastic surgery. The empirical material for this study is based on qualitative interviews with young women who have undergone various types of beauty procedures. The study's theoretical framework consists of Anthony Giddens theory of modernity and the body as a reflexive project, the objectification theory of Barbara Fredrickson and Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieu's theory of the construction of woman as a perceived being and Erving Goffman's concept of stigma. The results of the study show that the interviewees have undergone plastic surgery to meet the expectations of an attractive female appearance, at the same time the appearance should look natural as there is a stigma around plastic surgery. / Det har blivit allt vanligare att rekonstruera kroppen med hjälp av plastikkirurgiska ingrepp, men trots praktikens ökade omfattning och en mer liberal inställning till den blir många som har genomfört skönhetsingrepp stämplade som omoraliska och falska. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för unga kvinnors drivkrafter till att genomföra skönhetsingrepp samt huruvida skönhetsingrepp upplevs vara normaliserat eller stigmatiserat. Tidigare forskning visar att plastikkirurgins framfart grundar sig i den tekniska och medicinska utvecklingen men också i manliga förväntningar på den kvinnliga idealkroppen. Skönhetsingrepp bidrar till skapandet av ett ouppnåeligt skönhetsideal och kroppsmissnöje är ett av det vanligaste motivet till att vilja genomföra plastikkirurgiska ingrepp. Det empiriska materialet för denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som har genomfört olika slags skönhetsingrepp. Studiens teoretiska ramverk består av Anthony Giddens teori om moderniteten och kroppen som reflexivt projekt, objektifieringsteorin av Barbara Fredrickson och Tomi-Ann Roberts, Pierre Bourdieus teori om konstruktionen av kvinnan som ett varseblivet vara och Erving Goffmans definition av begreppet stigma. Resultaten från studien visar att intervjupersonerna har genomfört skönhetsingrepp för att uppfylla förväntningarna på ett attraktivt kvinnligt utseende, samtidigt ska utseendet se naturligt ut då det finns ett stigma kring skönhetsingrepp.

En negativ kroppsuppfattning är vanligare bland kvinnliga atleter inom sporter som kräver låg kroppsvikt och/eller kroppsfettprocent än övriga populationen (Goldfield, 2009; Kong & Harris, 2015). Kroppsmissnöje kan leda till ohälsosamma beteenden som överdriven träning, störda ätbeteenden eller dietbeteenden för att förändra kroppen samt undvikande beteenden (Grogan, 2006).Syftet med den befintliga studien var att undersöka Bikini Fitness-atleters erfarenheter och upplevelser av kroppsuppfattning kopplat till sporten och tävling. Sammanlagt deltog sex kvinnliga Bikini Fitness-atleter från södra Sverige i åldrarna 23–27 år (M=25, SD=1,29), som samtliga intervjuades individuellt i cirka 60 minuter. I studien av kvalitativ design analyserades den insamlade data genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån riktlinjer av Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Resultatet visade att det fanns erfarenheter av kroppsmissnöje relaterat till Bikini Fitness, då deltagarna rapporterade upplevelser som kan relateras till positiv men också negativ kroppsuppfattning. Detta stämde överens med tidigare forskning som konstaterat kroppsmissnöje bland atleter inom kroppsbyggnadssporten (Chaba, D’Arripe-Longueville, Scoffier-Mériaux & Lentillon-Kaestner, 2018).Den aktuella studien kan eventuellt bidra med meningsfull kunskap gällande Bikini Fitness-atleters upplevelser av kroppsuppfattning relaterat till sporten och tävling samt bidra till en djupare förståelse för Bikini Fitness som disciplin, hur deltagare i sporten upplever de olika momenten och perioderna samt när de behöver extra socialt stöd. / A negative body image is more common among female athletes in leanness-sports compared to the general population (Goldfield, 2009; Kong & Harris, 2015). Body dissatisfaction can lead to unhealthy behaviors like excessive exercise, disordered eating or dieting to change the body and avoidance (Grogan, 2006).The aim of the current study was to examine Bikini Fitness athlete’s experience of body image associated with the sport and competition. Totally six female Bikini Fitness athletes of age 23-27 (M=25, SD=1,29) from southern Sweden participated in an individual interview of approximately 60 minutes. In the qualitative study, the data was analysed in a qualitative content analysis by guidelines of Lundman and Hällgren-Graneheim (2012). The result showed that the athletes experienced body dissatisfaction related to Bikini Fitness and reported experiences related to both a positive and a negative body image. Moreover, the result was in line with previous research that discovered body dissatisfaction among athletes in the physique sport(Chaba et al., 2018). The current study may contribute with meaningful knowledge regarding Bikini Fitness-athlete’s experiences of body image related to the sport and competition. Also, to create a deeper understanding of Bikini Fitness as a discipline and how the different elements and periods is experienced by the athletes in the sport and when they need extra social support.

The body perception of humans varies across situations and is influenceable. A negative body image is existing among both men and women of all ages. The adaptation to mimic an unhealthy body ideal is difficult without regulated diet and exercise. Physical activity is therefore considered to be a strong motive for body image management. The aim of the study was to investigate the extent to which college students' body image is associated with motivational factors to exercise and frequency of exercise. The study consists of a quantitative approach with a cross-sectional study. Data for the study were collected through a survey which was collected by a total of 112 questionnaires by university students at Mälardalen University. The data was analyzed with frequency tables, pearsons r and an independent sample t-test in the computer program SPSS. The study's findings and conclusions show that the college students' motivational factors to exercise consisted mainly of internal training motives and that most of the college students have a positive body image. It was also a connection between motivational factors and body image, but no significant difference between body image and college students who train frequently or less frequently. The conclusion is that college students have a positive body image, which does not differ if the individual is practicing often or rarely. The most common motivation factor to exercise is to train internal training motives.

Syftet med denna uppsats är klarlägga hur tre svenska skönhetskliniker framställer sina tjänster på respektive webbplats. Jag har valt att använda mig av en multimodal textanalys för att undersöka både skriftliga och visuella element. Materialet begränsas till startsidorna samt webbsidorna om botoxbehandling och fettsugning. Analysen avser att besvara hur klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar. De språkliga valen visar om dessa enbart inbegriper erbjudanden med möjligheter eller om det även ligger något ansvar på patienten. Vidare analyseras vilka kriterier den ideala patienten bör uppfylla. Den avslutande diskussionen avser att klargöra vilken inverkan dessa faktorer kan ha på individens fria val.  Resultatet visar att klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar som erbjudanden från deras sida, samt att ansvaret till största delen ligger på patienten. Löften realiseras med förbehåll och information talar om att patienten är skyldig att skaffa kännedom om riskerna innan ett ingrepp eller en behandling genomgås. Tidigare forskning har visat att den ideala patienten är frisk, har normal vikt och realistiska förväntningar. Detta har tidigare diskuterats utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv. Mitt arbete fördjupar denna problematik och belyser de kroppsliga normer som skapas för att ens få möjligheten att genomgå ett skönhetsingrepp. Vid exempelvis en fettsugning kan det innebära viktnedgång för en patient som inte redan har en ”någorlunda normal vikt”. Därtill finns det även en problematik kring vem som bedömer vad som är ”realistiska förväntningar”. Är det kliniken eller den som ska leva med resultaten? Skriftliga och visuella element hjälper till att förstärka patienternas behov. Tillsammans skapar klinikerna en värld där normerna för utseendet och hälsan förstärks och förnyas. Min konklusion är att det finns tydliga tendenser att vi strävar mot ett samhälle där individens status och framgång än starkare graderas efter utseende.

Studiens syfte är att undersöka hur personer med ätstörning upplever att sjukdomen påverkar sexualiteten samt undersöka vilka erfarenheter de har av samtal om sexuell hälsa och välbefinnande inom ätstörningsvården. Tidigare forskning har visat på sambandet mellan kroppsuppfattning, kroppsmissnöje, kroppsskam och ätstörningar och även sett samband mellan dessa och sexuella dysfunktioner. Forskningen avseende ätstörningar och sexuella svårigheter är något bristfällig, även om det på senare år kommit studier som lyfter ämnet, och i dessa har man sett att individer som har ätstörningar också rapporterar högre vad gäller sexuella svårigheter. Större delen av de studier som gjorts är kvantitativa och i en internationell kontext. Många med ätstörningar kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och tidigare forskning har visat att samtal om sexualitet inom en vårdkontext generellt sett är otillräckligt. Studien har en fenomenologisk ansats men även socialkonstruktivistisk och genomförts med en kvalitativ metod bestående av elva halvstrukturerade intervjuer och materialet har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys. Resultaten har analyserats med hjälp av begreppen livsvärld, spegeljag, stigma, skam och skamkompassen för att förstå och visa på samband i kommande analys. Resultatanalysen bygger på de fyra teman: Livsvärlden - en inblick, I-världen-varo med en ätstörning, En hemlös värld samt Vägen mot en tillfredsställande sexualitet - finns den och på vem ligger ansvaret? Resultaten visar att en ätstörning har en biopsykosocial påverkan på sexualiteten och har för många blivit ett hinder vad gäller utlevnad av denna. Resultaten visar även på ett uttryckt behov av sexologiska och relationella samtal inom hälso- och sjukvården för att närma sig en tillfredsställande sexualitet med allt vad det innebär. / The aim of the study is to investigate adults' experiences of how an eating disorder affects their sexuality and to investigate what experiences they have of conversations about sexual health and well-being within eating disorder healthcare services. Previous research has shown the connection between body image, body dissatisfaction, body shame and eating disorders and also seen a correlation between these and sexual dysfunctions. The research regarding eating disorders and sexual difficulties is somewhat lacking, although in recent years there have been studies that highlight the subject, and in these it has been stated that individuals who have an eating disorder also report higher levels of sexual difficulties. Most of existing studies that have been done are quantitative and in an international context. Many people with eating disorders come into contact with healthcare systems and previous research has shown that talking about sexuality within a healthcare context is generally insufficient. This study has a phenomenological but also social constructivist approach. It was conducted with a qualitative method consisting of eleven semi-structured interviews and has been analyzed through a reflexive thematic analysis. The results have been analyzed using the concepts of lifeworld, mirror self, stigma, shame and the compass of shame to understand and show connections in future analysis. The result analysis is based on the four themes: The world of life - an insight, Being-in-the-world with an eating disorder, A homeless world and The road to a satisfying sexuality - does it exist and who is responsible? The results show that an eating disorder has a biopsychosocial impact on sexuality and has for many become an obstacle in terms of experiencing it. The results also show an explicit need for sexological and relational conversations within the healthcare system in order to approach a satisfactory sexuality with all that it entails.

Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam.