Det motivationsklimat som omger idrottare kan påverka såväl deras prestation som deras välbefinnande. Med utgångspunkt i självbestämmandeteorin undersöktes hur motivationsklimatet såg ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella hälsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt självbestämmandeteorin har människor tre grundläggande behov (autonomi, kompetens och samhörighet). Hur motivationsklimatet såg ut bedömdes genom en enkät som mätte graden av behovstillfredsställelse, samt det direkta nedtryckandet av dessa tre behov. I studien deltog 87 innebandyspelare fördelade på 6 lag (21 % svarsfrekvens). Ett positivt motivationsklimat korrelerade positivt med engagemang och negativt med ätstörningar, ångest, depression och utmattningssyndrom. Ett negativt motivationsklimat var i högre utsträckning förenat med ätstörningar, depression, ångest, utmattningssyndrom respektive brist på engagemang. Resultaten ligger därmed i linje med självbestämmandeteorin och visar att ett positivt motivationsklimat är gynnsamt ur många aspekter. Visserligen är gruppen förhållandevis liten; det är ändå noterbart att många spelare uppvisar tecken på psykisk ohälsa och att det framför allt är bland dem som upplever ett negativt motivationsklimat. Resultatet i denna studie ger därmed Innebandyförbundet argument för att titta närmare på denna fråga för att säkerställa ett positivt motivationsklimat ute i klubbarna. / Perceived motivational climate may affect an athlete’s performance and well-­‐being. The existing motivational climate was therefore assessed in a sample of 87 floorball players competing in the premier league in Sweden (Superligan). They represented 6 different teams (21 % of the teams took part). Self-­‐Determination Theory (SDT) states that people have three innate needs: autonomy, competence and relatedness. A questionnaire was used to assess the motivational climate and the level of need satisfaction as well as thwarting of the same needs. A positive motivational climate correlated positively with engagement and negatively with eating disorders, anxiety, depression, and burnout. In contrast, a negative motivational climate was linked to eating disorders, depression, anxiety, and a lack of engagement. These results are in line with SDT and show why a positive motivational climate is beneficial not only for the individual athlete but also for the team. However small the group that took part is, it is nevertheless worth noting that several players showed symptoms of reduced mental health, particularly so among the players that perceived their motivational climate as more negative in nature. The Swedish Floorball Federation Now has incentive to perform further investigations into the motivational climate to ensure that a positive motivational climate exists in the clubs.

Föreliggande studie syftade till att använda självbestämmandeteorin för att öka kunskapen om motiv till OCR-deltagande i Sverige genom att studera a) deltagarnas upplevelse av självbestämmande utifrån motivationsregleringarna, b) om de grundläggande psykologiska behoven tillfredsställs i deltagandet och c) vilka egenskaper (t.ex. utformning av loppen, svårighetsgrad på hinder, omgivning) i själva OCR-eventet som kan relateras till dessa faktorer. OCR räknas som en av de snabbast växande sporterna i världen och verkar utmana samt attrahera en stor mångfald. En kvalitativ forskningsmetod användes där åtta deltagare (3 kvinnor och 5 män) från sydvästra Sverige intervjuades för att få en djupgående inblick i motivationen samt upplevelsen av eventen. Samtliga deltagare hade deltagit i minst ett OCRevent i Sverige innan intervjuerna. Intervjuerna samt analyserna var baserade på de tre grundläggande psykologiska behoven och motivationsregleringarna utifrån Självbestämmandeteorin (SDT). Studiens huvudsakliga fynd indikerade att deltagande i OCR bidrog till både inre och yttre motivation och att samtliga behov utifrån SDT tillfredsställdes, vilket genererade i att en hög nivå av självbestämmande upplevdes bland deltagarna. Vidare visade resultaten att det fanns motivationsfaktorer, exempelvis den sociala omgivningen, glädjen, utmaningen och utvecklingen, som hade större påverkan än andra faktorer. Det ansågs i den föreliggande studien att deltagarna upplevde en hög nivå av självbestämmande och att OCR kan bidra till ett ökat psykologiskt välbefinnande. Framtida forskning bör studera ett större och mer slumpmässigt urval för att öka generaliserbarheten men även ta del av de negativa hälsoeffekterna OCR (extremsport) skulle kunna bidra till.

Det här empiriska arbetet har som syfte att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 1 till årskurs 3 i en problemlösningsundervisning samt att se vilka faktorer som bidrar till att bibehålla elevernas motivation i en undervisning med problemlösning. Arbetet har samlat in data med hjälp av intervjuer och observationer. Arbetets resultat har kopplats samman med arbetets teoretiska ramverk. Resultatet visar att uppgifter som är framtagna utifrån elevernas kunskapsnivåer motiverar mest samt det som bibehåller elevers motivation i en problemlösande undervisning är faktorer så som läraren och ett varierat arbetssätt.

<p>En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet. Inre motivation visar sig inte ha något samband med idrottsprestationer, men detta beror antagligen på brister i metoden. Om motivationen hos en person förändras över tid kommer förmodligen även graden av självhandikappning förändras; fortsatta studier på området är därmed viktiga.</p>

En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet. Inre motivation visar sig inte ha något samband med idrottsprestationer, men detta beror antagligen på brister i metoden. Om motivationen hos en person förändras över tid kommer förmodligen även graden av självhandikappning förändras; fortsatta studier på området är därmed viktiga.

No description available.

Studien syftade till att undersöka om det fanns någon skillnad i akademisk motivation mellan män och kvinnor. En enkätundersökning gjordes vid Luleå Tekniska Universitet i form av det validerade mätinstrumentet akademiska motivationsskalan (AMS). Med hjälp av mätinstrumentet gick det att identifiera sju olika dimensionerna av akademisk motivation för respektive kön. Beräkningarna mättes och förklarades sedan med hjälp av SPSS. Av de 61 respondenter visade resultatet att den akademiska motivationen inte skiljde sig signifikant mellan män och kvinnor men att det fanns tendenser i resultatet som visade på skillnader mellan män och kvinnor i medelvärdet för de olika dimensionerna i akademisk motivation. Det visade sig att det skiljde sig mellan män och kvinnor i vilken typ av motivation som påverkade den totala motivationen.

No description available.

Motivation är något som ständigt förändras och den kan under tidens gång både öka ochminska. Motivation är något de allra flesta stöter på under livet i många olika former. Jag harbland annat sett dess betydelse i skolan och för den undervisning som bedrivs. Samtidigt harjag sällan hört lärare resonera kring motivation under mina år som elev och studerande.Därför har en nyfikenhet väckts kring detta ämne där jag som musiklärarstudent ärintresserad av att höra lärares syn på det hela. Syftet med uppsatsen är således att belysa hurmusiklärare på gymnasiets estetiska program resonerar kring motivation med utgångspunkt ikurserna Instrument eller sång och Ensemble. Jag har valt att avgränsa studien till dessakursen då jag anser att de i styrdokumenten påminner om varandra. Samtidigt finns detuppenbara skillnader i den faktiska undervisningen mellan de olika kurserna då Instrumenteller sång fokuserar på individuell undervisning, medan Ensemble fokuserar på undervisningi grupp. Därför är jag intresserad av vilka skillnader och likheter lärare uppmärksammar i ettjämförande mellan de olika kurserna och undervisningsmetoderna? Studien har genomförtsmed hjälp av frågeställningar gällande hur musiklärare beskriver sitt arbete med motivation,vilka aspekter av motivationsarbetet som framträder som betydelsefulla samt hur lärareupplever elevers motivation i individuell- respektive ensembleundervisning. I studienanvändes en kvalitativ metod där tre lärare deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaanalyserades sedan med hjälp av självbestämmandeteorin som teoretisk utgångspunkt.Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna uttrycker betydelsen av ett aktivt arbete medmotivationen i undervisningen. Trots en enad syn kring detta har lärarna olika syn på vilkadelar av motivationsarbetet som anses betydelsefulla vid olika tillfällen i de olika kurserna.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.