Abstrakt Bakgrund: I Sverige inträffar ca 10 000 hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Ett hjärtstopp är ofta oväntat och många gånger finns det anhöriga i närheten. För att kunna rädda liv krävs en snabb insats med hjärt-och lungräddning. Sjukvårdspersonal arbetar under stress med stort fokus på uppgiften och ser därför inte att det finns en anhörig i närheten. Syftet var att belysa hur anhöriga upplevde att vara närvarande vid pågående hjärt-och lungräddning av nära anhörig inom akutsjukvården. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie på 11 vetenskapliga artiklar framsökta i databaser och referenslistor. Resultatet grundades på tre kategorier, delaktighet-att få vara närvarande, information och tidigare kunskap samt psykisk påverkan. Resultatet visade att anhöriga som varit med vid hjärt- och lungräddning klarade av att hantera sin sorg bättre och hade mindre psykosocialpåverkan jämfört med de som inte varit närvarande. De anhöriga önskade information och kände trygghet i att ha en stödperson vid sin sida. Slutsats: Sjukvårdpersonalen måste få ökad trygghet i att våga se och bjuda in de anhöriga vid en akut händelse. Sjukvården kan med relativt enkla medel göra en vinst i att anhöriga känner sig bekräftade och välinformerade och klarar av att hantera sin sorg.

ABSTRAKT             Bakgrund: Förekomsten av MRSA ökar i världen. Studier har visat att isoleringsvård är problematiskt med bland annat psykiskt lidande som följd.     Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerad i samband med MRSA.  Metod: Litteraturstudie genomfördes med åtta artiklar. Sju artiklar hade en kvalitativ ansats och en var av mixad metod. De granskades, analyserades efter inspiration av Friberg (2012) och blev sammanställda. Resultat: Fem kategorier togs fram efter analys av artiklarnas resultat. Varje kategori hade två till fyra subkategorier. Kategorierna var; psykisk påverkan på patienten, isoleringsrutinernas påverkan på patienten, egna rummet, hanteringen av isolering och personalens betydelse. Konklusion: Upplevelsen av isoleringsvård i samband med MRSA kan variera. Positiva- och negativa känslor beskrevs. Patienter upplevde ensamhet och tristess i isoleringen. Några patienter uppskattade det privata utrymmet. Vårdpersonalen kunde uppleva rädsla att vårda smittsamma patienter vilket kan påverka omvårdnaden. Mer forskning skulle kunna belysa kunskapluckor och fylla dem. Fler studier från patienters perspektiv kan förbättra upplevelsen för kommande patienter. Nyckelord: Isolering, MRSA, omvårdnad, psykisk påverkan, upplevelser

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how social workers who worked with financial assistance perceived their work situation and the impact work-related stress had on their health and quality of work. Further, the study intended to find out if they felt that they received support from their employer that could prevent stress-related sick leave. The following two research questions were to be answered: In what way does work-related stress affect social workers’ health and job quality according to their own experience? What kind of support and help experienced social workers were available within their organization? To receive answers to the questions semi-structured interviews with five social workers were conducted, analyzed and interpreted. The results showed that when social workers have a heavy case burden, high stress and a risk of deteriorated job quality occurred. Furthermore, support from managers and the organization was essential in order to continue working without getting burned out. The private life was of great importance for being able to relax from work and to collect one’s thoughts. The work required a strong mind, big organizational ability and flexibility as the work is quite autonomous with a freedom of action. A conclusion was that those working with financial assistance have increased risk of becoming burned out.   Keywords: Work-related stress, financial assistance, physical and mental stress, Empowerment.

No description available.

Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termerna av sådan skada. Gynekologisk smärta utgår från nedre delen av buken, bäckenorgan, underliv och urinvägar och kan orsakas av en mängd olika tillstånd. Vulvodyni är ett idiopatisk smärttillstånd som pågått i minst tre månader med potentiella associerade faktorer. Det finns olika typer av behandling för vulvodyni där alla strävar mot att bryta den onda smärtcirkel kvinnan befinner sig i. Tidigare har kunskaperna kring sjukdomar och smärttillstånd i vulva varit mycket begränsade. Allt fler kvinnor har dock sökt sig till sjukvården, varför intresset för och kunskaperna om vulvasjukdomar successivt har ökat. En barnmorska ska kunna tillämpa kunskaper inom sexuell och reproduktiv hälsa som bland annat innefattar faktorer som påverkar hälsa, gynekologiska sjukdomstillstånd samt sexualitet och samlevnad. Barnmorskan ska genom dialog med patienten kunna informera, ge råd och erbjuda stöd.   Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors erfarenhet och upplevelser av att leva med vulvodyni.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 17 vetenskapliga artiklar. Fem av dessa var kvalitativa studier och 12 var kvantitativa. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet högskolas riktlinjer.   Resultatet visade att flera studier har sett ett samband mellan vulvodyni och livskvalitet, där kvinnor med vulvodyni ofta skattade sin livskvalitet lågt. Dock var det en studie som kom fram till att det inte var intensiteten av smärtan utan snarare förekomsten av smärtan som gjorde att kvinnorna skattade sin livskvalitet lägre. Flera studier uppmärksammade att kvinnor med vulvodyni undvek både fysiska och sociala aktiviteter. Många kvinnor med vulvodyni upplevde en negativ effekt på lubrikation-, orgasm- och upphetsningförmågan. En del undviker all eller vissa sexuella aktiviteter, andra försöker anpassa eller härdar ut smärtsamma samlag. Även de gånger som smärtan hade avtagit undvek många kvinnorna sexuella aktiviteter på grund av rädsla för att smärtan skulle komma tillbaka. Kvinnorna förväntade sig att deras partner skulle bli upprörda över bristen på sex och oroade sig för att partnern skulle söka tillfredsställelse utanför förhållandet. Många upplevde känslor av skuld och misslyckande, men även att de kände sig defekta och mindre kvinnliga. I ett flertal studier beskrev deltagarna en emotionell påverkan med känslor av depressiv karaktär och ångest. Flera av kvinnorna hade olika coping-strategier för att hantera sin smärta. Merparten av kvinnorna träffade ett flertal läkare innan de fick diagnosen vulvodyni och beskrev vägen till diagnos som problematisk. Kvinnorna beskrev en avsaknad av konsekvent behandling, vilket i många fall ledde till en känsla av frustration och bitterhet.        Slutsatsen i föreliggande studie är att kvinnor med vulvodyni ofta upplever försämrad livskvalitet och en negativ inverkan på det dagliga livet och sin sexualitet. Många kvinnor känner skuld och beskriver känslor av ångest och depression. De betonar även avsaknaden av konsekvent behandling.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summorpengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i dendrabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftetmed detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hospersoner med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studiermed kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund–Nielsen (2008).Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar attpersoner med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad avsin smärta. Det visar även att det finns en känsla av förändrad personlighet, enökad isolering från andra människor samt en stor frustration över att inte vetaexakt vad det är som orsakar smärtan. Även ovetskapen om hur smärtan kommeratt utvecklas i framtiden har en negativ påverkan på den psykiska hälsan.Kronisk smärta förekommer i många av sjuksköterskans verksamhetsområdenvilket gör ämnet angeläget att fortsätta utforska. / Chronic pain affects a lot of people and costs society a great amount of moneyeach year. It’s not only the restriction of chronic pain as a disability but also thepsychological impact. The aim of this study is to examine in how the mentalstatus is effected by chronic pain. The method is a literature review based onGranskär & Höglund-Nielsen (2008). The result is based on nine articles and onereview which showed that people with chronic pain often have some kind ofpsychological influence caused by the pain. It also shows a sense of changedpersonality and an increased isolation from other people. Not knowing whatcauses the pain and not knowing how it will develop in the future also has anegative impact on the mental health.Patients with chronic pain are common in the nursing profession which makes thistopic a very important field to continue exploring.

Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.

No description available.