Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur skolor i Sverige och Polen arbetar med idrottskläder gällande deltagandet på idrottslektioner och om läraren anpassar lektionerna utefter hur eleverna kommer klädda till idrottslektionen. Frågeställningarna i studien var: Hur definieras idrottskläder av lärare i Sverige respektive Polen och skiljer det sig mellan skolorna inom respektive land? Om elever kommer, enligt skolans definition, ej ombytta – vad sker då? Enligt lärarna, varför vill vissa elever inte byta om till idrottskläder? Om det inte står något i styrdokumenten gällande klädsel, ska då läraren anpassa lektionerna så ej ombytta elever också kan delta och bli bedömda i ämnet? Metod Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer med sex lärare, tre i Sverige och tre i Polen. Urvalet av intervjuade lärare är gjorda utifrån ett bekvämlighetsurval och är inte slumpmässigt utvalda. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats efter intervjuerna på svenska respektive på polska.  En intervjuguide användes för att höja tillförlitligheten i studien. Resultat Idrottslärare i Sverige och Polen definierar idrottskläder på ett liknande sätt, shorts, tights eller mjukisbyxor, t-shirt och skor anpassade för idrott anses vara idrottskläder. Om eleverna inte är ombytta får de svenska eleverna delta, medan de polska eleverna inte tillåts delta. De polska eleverna har tydligt fått kommunicerat från skolan vad som gäller för att få delta på lektionen och det ingår som en bedömningsparameter i Polen. De svenska lärarna menar att anledningen till att eleverna inte byter om beror på att omklädnings- och duschrummen känns, otrygga, ofräscha och utlämnande. Lärarna anpassar inte lektionerna efter ej ombytta elever då även ej ombytta anses kunna uppnå kunskapsmålen utan idrottskläder. I de polska bedömningsreglerna för idrott finns en punkt gällande idrottskläder som säger att eleverna ska vara ombytta, så lektionerna anpassas inte efter ej ombytta elever. Slutsats I Sverige accepterar de intervjuade lärarna att elever deltar utan ombyte och de behöver inte anpassa lektionerna på grund av detta.  De försöker i stället att motivera eleverna till ombyte och de ser det som positivt om eleverna byter om.  I Polen kommuniceras det tydligt ut från skolans rektorer till både elever och föräldrar vilken sorts kläder som eleverna förväntas vara ombytta till och att om de inte byter om så får de inte delta på lektionen.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien var att undersöka och analysera hur idrottslärare uppfattar vad ”idrottskläder” är, samt deras uppfattningar om klädernas betydelse för möjligheten att delta och prestera i ämnet Idrott & Hälsa. Hur definierar lärare i Idrott och Hälsa “idrottskläder”? Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa klädernas betydelse för elevers lärande och prestationer i ämnet Idrott och Hälsa? Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa elevers idrottsklädval kopplat till motivation? Metod: I denna studie valdes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studiens respondenter var lärare i ämnet idrott och hälsa: fyra kvinnor och fyra män som antingen arbetade på högstadiet eller i gymnasieskolan. Idrottslärarna hade olika lång arbetslivserfarenhet med allt från två till över trettio års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna genomfördes dels med fysisk närvaro och dels via videosamtal, därefter transkriberades intervjuerna för en tematisk analys. Resultat: Fyra centrala teman framställdes utifrån den tematiska analysen. Dessa teman var: 1. Den varierande synen på “idrottskläder”, 2. Lektionsinnehållet styr, 3. Indirekt betydelse för betyg och prestation och 4. Idrottsklädval påverkas av mer än motivation. Denna studie bidrar med kunskap kring hur olika idrottslärare ser på kläders betydelse för ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det finns en stor spridning i vad lärarna anser vara “idrottskläder” och hur viktigt idrottslärarna anser att valet av kläder är. Slutsats: Denna studie visar att idrottslärarna har olika uppfattningar av vad “idrottskläder” är. Lärarna har även olika uppfattningar kring kläders betydelse för elevers prestationer i ämnet. Majoriteten är eniga att lektionsinnehållet är viktigt och styrande faktor kring vilka kläder som är lämpliga till den specifika lektionen. De flesta ser även en viss koppling mellan motivation och valet av “idrottskläder”. Lärarna lyfter också att sociala normer och ekonomiska förutsättningar är andra faktorer som påverkar idrottsklädvalet. / Aim and research questions: The aim of this study was to explore and analyse how teachers in physical education (PE) define “sportswear” and their understanding of the importance of clothing for students’ possibility to participate and perform in physical education in school. How do PE teachers define “sportswear”? What meaning do PE teachers perceive clothing to have for the students' learning and performance in the subject physical education? How do PE teachers perceive students choices of clothing’in relation to their motivation? Method: In this study a qualitative approach was chosen where semi structural interviews were used as the method for data collection. The respondents of the study were PE teachers, four women and four men who were teachers at middle school (högstadiet) or high school (gymnasiet). The PE teachers had mixed work life experience with everything from two years to over 30 years of experience. Some interviews were conducted through physical meetings were as others were conducted via video call, after which they were transcribed for a thematic analysis. Results: Through the thematic analysis, four themes emerged. These themes were: The varying perceptions of  ”sportswear”, Lesson content dictates, Indirect meaning for grades and performance, and “sportswear” is affected by more than motivation. This study contributes with knowledge of PE teachers varying perceptions of the meaning of clothing for the subject of physical education. The results show that there is a wide dispersal in what the teachers perceive as ”sportswear” and how important the choices of clothing are. Conclusion: This study shows that PE teachers have different perceptions of what ”sportswear” is. The teachers also have different perceptions of the importance of clothing for students’ performance in the subject. The majority does however agree on the notion that lesson content is an important aspect in determining what types of clothing are seen as appropriate for the specific lesson. Most of the teachers also see a connection between motivation and the choices of ”sportswear”. Social norms and economic conditions are other factors that the teachers discuss in relation to the choices of  ”sportswear”.