Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om och hur lärare från olika generationer som undervisar i idrott och hälsa på grundskolenivå upplever att synen på ombyte och dusch förändrats över tid. De frågeställningar som kommer användas för att uppnå studiens syfte är: - Hur upplever lärare från olika generationer den förändring som skett i synen på ombyte och dusch i samband med idrott och hälsa? - Hur legitimerar lärare i idrott och hälsa från olika generationer ombytet och duschens vara eller icke vara i samband med lektioner i ämnet idrott och hälsa?   Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex aktiva examinerade grundskollärare i idrott och hälsa. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades tematisk analys. Studien har influerats i huvudsak av två teoretiska ramverk. Dessa är läroplansteorin och Pierre Bourdieus habitus och reproduktionsteorier.  Resultat Resultatet av studien visar på att de lärare som intervjuats är till majoritet överens om att förändringen som skett i synen på ombyte och dusch i samband med ämnet idrott och hälsa över tid, snarare ligger i en förändring av attityd hos eleverna än något annat. Resultatet visar också att majoriteten av lärarna som intervjuats legitimerar ombytet och duschens vara eller icke vara med någon form av nedärvd metod från sin egen skolgång.  Slutsats De slutsatser som dras i den föreliggande studien är att genom Pierre Bourdieus habitus och sociala reproduktion visar samtliga respondenterna i studien att en förändring skett i synen på ombyte och dusch över tid. Detta oavsett vilken generation läraren tillhör. En anledning till detta kan ses i läroplanen som i studien använts som ett tidsdokument utifrån läroplansteorin. Där förändringar i samhällssynen lett till förändringar i formuleringen av läroplanen. / Aim The aim of the study was to examine whether and how teachers from different generations who teach physical education and health at primary school level experience that the view of change and showering changes over time. The research questions that will be used to achieve the purpose of the study are: - How do teachers from different generations experience the change that has taken place in the view of changing and shower in connection with physical education? - How do teachers of physical education from different generations legitimize the change and the shower to be or not to be in connection with lessons in the subject of physical education? Method The study has a qualitative methodological approach, with semi-structured interviews as a method. The selection was made through a strategic selection. The sample consisted of six active graduate primary school teachers in physical education. The interviews are conducted in the video conferencing program Zoom. Thematic analysis is applied for analysis of the data collection. The study has been influenced mainly by two theoretical frameworks. These are curriculum theory and Pierre Bourdieu's habitus and reproduction theories. Results The results of studies show that teachers interviewed for the most part agree that the change that has taken place in the view of change and shower in connection with the subject of physical education over time, is rather a change in the attitude of the students than anything else. The results also show that most of the teachers interviewed legitimize the change and the presence or absence of the shower with some form of inherited method from their own schooling. Conclusion The conclusions drawn in the present study are that through Pierre Bourdieu's habitus and social reproduction, all respondents in the study show that there has been a change in the view of changing and showering over time. This regardless of which generation the teacher belongs to. One reason why this can be seen in the curriculum, which in the study was used as a time document based on the curriculum theory. Where changes in the view of society have led to changes in the formulation of the curriculum.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet utfördes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna i studien var 12 patienter. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med informationen om den preoperativa duschen. De kände att de hade fått tillräcklig information och att den var lättförståelig. Patienternas hade uppfattat informationen på olika sätt. Utförandet av duschen, uppfattning om särskilt viktiga delar på kroppen och vad patienterna upplevde som viktigt att tänka på efter duschen varierade. Slutsats: Information måste individanpassas och sjuksköterskan bör se till att patienten förstår informationen genom att be patienten återberätta informationen. / Aim: To investigate how patients in a university hospital in Sweden perceive the information about the preoperative shower and the patients execution of the shower in the hospital ward. Introduction: Healthcare-associated infections are common and can lead to increased costs, prolonged hospital stay and increased patient suffering. One way to prevent this is to shower with chlorhexidine before surgery. It’s the nurses’ responsibility to give the patient information about the preoperative shower and check that the patient knows about the shower procedure and is able to follow the instructions. Method: A qualitative descriptive interview study with semi-structured questions. The material was analyzed according to Granheim and Lundman's description of content analysis on a manifest level. The selection was carried out by convenience sample. Participants in the study were 12 patients. Results: Participants were overall satisfied with the information about the preoperative shower. They felt they had sufficient information and that it was easy to understand. Patients understood the information in different way. The performance of the shower, the knowledge of key areas of the body and what the patients experienced as important to consider after the shower varied. Conclusion: Information must be individually adapted and the nurse should ensure that the patient understands the information by asking to retell the information.

Syftet med denna studie var att undersöka elevernas inställning till att duscha i samband med idrott och hälsa i skolan. Syftet var också att undersöka huruvida eleverna upplever att valet att inte duscha kan påverka det aktiva deltagandet på idrottslektionen. Frågeställningarna i studien är: Finns någon skillnad i inställningen till att duscha i samband med idrottslektionen hos elever i årskurs fem, sju och nio? Upplever eleverna i årskurs fem, sju och nio att valet att inte duscha i samband med idrotten blir ett hinder för att delta aktivt på idrottslektionen? Studien har en kvantitativ ansats med frågeformulär som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av 128 elever ur årskurs fem, sju och nio på en grundskola i Sverige. Resultatet visade att ju äldre eleverna var desto oftare valde de att inte duscha i samband med idrottslektionen. De äldre eleverna ansåg det också vara mindre viktigt att duscha efter idrottslektionen än de yngre. Resultatet visade även att valet att inte duscha efter idrottslektionen kan bli ett hinder för aktivt deltagande men att det inte alltid var så. / The purpose of this study was to examine students’ attitude regarding showering following lessons in physical education. The purpose was also to examine whether the students consider the choice of not showering following lessons in physical education can influence their active participation. The study seeks to answer the questions: Is there a difference in attitude between students in fifth, seventh and ninth grade regarding showering following lessons in physical education? Do the students in fifth, seventh and ninth grade consider that the choice of not showering following lessons in physical education becomes an obstacle for active participation? The study has a quantitative approach and the method used for the gathering of data was questionnaires. The selection group consisted of 128 students from fifth, seventh and ninth grade at an elementary school in Sweden.   The results showed that the older the students were, the more often they chose not to shower following lessons in physical education. The older students also considered it to be less important to shower after lessons in physical education than the younger students did. The results also showed that the choice of not showering following lessons in physical education could represent an obstacle for active participation but not always.

Bakgrund: Postoperativ sårinfektion är den näst vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige och många kan undvikas genom förebyggande arbetssätt. En viktig preventiv åtgärd är den preoperativa duschen. Sjuksköterskor upplever tidsbrist och stress vilket hindrar dem från att ge patienter tillräckligt med information och hjälp kring proceduren och patienter avviker från riktlinjer vid utförandet på grund av ofullständig information. Operationssjuksköterskan är ansvarig för hygien och aseptik i operationssalen och framhåller vikten av preoperativa hygieniska förberedelserna fördet slutgiltiga resultatet av huddesinfektionen.  Motiv: Genom att belysa vårdavdelningssjuksköterskors erfarenheter av preoperativa dusch kan kunskap skapas om eventuella utmaningar samt om hur dessa problem kan förebyggas vilket i sin tur kan öka möjligheter för att främja en patientsäker vård.  Syfte: Syftet var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av hygieniska preoperativa förberedelser av patient inför kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper genomfördes med sjuksköterskor som arbetar på kirurgvårdavdelningar. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema och de fyra kategorierna: “Kluvenhet kring betydelsen av preoperativ dusch”, “Behov av tydligare riktlinjer på avdelningen”, “Behov av tydligare arbetsledning” och “Acceptans kring att inte följa riktlinjer”. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde hinder som kunskapsbrist, personalbrist och tidsbrist vid de preoperativa hygienförberedelserna, vilket skapade känslor av osäkerhet, frustration och uppgivenhet. De beskrev en önskan om att ha rätt förutsättningar för att kunna följa nationella riktlinjer och ge omvårdnad av god kvalitet. / Background: Postoperative surgical site infection is the second most common cross infection in Sweden and many can be avoided by preventive measures. An important preventive measure is the preoperative shower. Nurses experiences lack of time and stress which prevents them from giving the patient sufficient information and assistance through the procedure and patients deviate from the guidelines due to lack of information. The operating room nurse is responsible for aseptic and hygiene in the operating room and emphasizes the importance of the preoperative shower for the final result of the skin disinfection.  Motive: By illustrate surgical ward nurses’ experiences of preoperative shower, knowledge can be created about possible challenges and how these problems can be prevented, which in turn can increase opportunities to promote a patient-safe care.  Aim: The aim of the study is to describe surgical ward nurses’ experiences of hygienic preoperative preparations of patient before surgery.  Methods: Semi-structured interviews in focus groups with nurses in a surgical ward were conducted. Collected data were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The results were presented in one theme and four categories: “Hesitation of the importance of preoperative shower”, “Need of clearer guidelines in the surgical ward”, “Need of clearer leadership” and “Acceptance of not following guidelines”.  Conclusion: The nurses experienced obstacles such as lack of knowledge, lack of personnel and lack of time in the preoperative hygiene preparations, which created feelings of insecurity, frustration and abandonment. They described a desire to have the right conditions to be able to follow national guidelines and provide a good quality care.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på</p><p>smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta</p><p>förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande</p><p>vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan</p><p>åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat</p><p>postoperativt lidande.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ</p><p>förberedelse hos ortopedpatienter.</p><p>Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla</p><p>ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest</p><p>innehållsanalys av materialet.</p><p>Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av</p><p>stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de</p><p>ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse</p><p>innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade</p><p>ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete.</p><p>Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de</p><p>tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner</p><p>som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on</p><p>infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work</p><p>preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive</p><p>care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out</p><p>such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that</p><p>increased postoperative suffering</p><p>Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene</p><p>preoperative preparation at orthopaedic patients.</p><p>Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during</p><p>the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative</p><p>interview method was used with a manifest content analysis of the material.</p><p>Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative</p><p>preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload,</p><p>they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a</p><p>good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the</p><p>patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work.</p><p>Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and</p><p>they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose</p><p>not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new</p><p>research.</p>

Abstrakt Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat postoperativt lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ förberedelse hos ortopedpatienter. Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest innehållsanalys av materialet. Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete. Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning. / Abstract Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that increased postoperative suffering Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene preoperative preparation at orthopaedic patients. Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative interview method was used with a manifest content analysis of the material. Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload, they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work. Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new research.

Aim: The aim of this study is to analyse potential determinants of cycle commuting speed, with the following research questions: 1. How does cycle commuting speed relate to amount of gears, access to shower facilities, and rating of perceived exertion (RPE), when sex, age, weight, body mass index (BMI), duration, last digit in self-reported duration, and cycling area are controlled for? 2. How are the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex, affected when amount of gears, access to shower facilities, and RPE are added to the control variables age, weight, BMI, last digit in self-reported duration, and cycling area?   Method: In this cross-sectional study, 1526 adult cycle commuters (67% females) in Stockholm County, Sweden, were recruited through advertisements. In a self-administered questionnaire, the respondents reported their sex, age, height, weight, duration of their typical cycle commuting journey, amount of gears, access to shower facilities at the destination, and rating of perceived exertion (measured by the Borg RPE Scale) while cycling. They also drew their cycling route on an individually adjusted map. Multiple linear regression was used to facilitate the analyses.   Results: In a regression model with the independent variables sex, age, weight, body mass index, duration, last digit in self-reported duration (1–4 or 6–9 compared to 0 or 5), cycling area (inner urban compared to suburban and suburban – inner urban), gears, shower facilities, and RPE, the dependent variable cycle commuting speed was positively related to using a bicycle with five or more (as compared to four or fewer) gears, having convenient (as opposed to inconvenient or non-existent) access to shower facilities, and perceiving a higher degree of exertion while cycling. Gears, showers, and RPE were also found to substantially affect the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex. The respondents showed a clear tendency of giving odd-numbered, compared to even-numbered, ratings of perceived exertion.   Conclusions: This study highlights the importance of gears, showers, and RPE in activities such as estimating, planning or taking measures in relation to cycle commuting. It also shows that adding new factors to control for might change earlier established relationships within this field. When the Borg RPE Scale is used, correct instructions strengthens the validity. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att analysera potentiella påverkansfaktorer gällande cykelpendlingshastighet, med följande frågeställningar: 1. Hur relaterar hastighet till antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (RPE), när kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration samt cykelområde kontrolleras? 2. Hur påverkas de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön, när antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och RPE adderas till kontrollvariablerna ålder, vikt, BMI, slutsiffra i självrapporterad duration, och cykelområde?   Metod: I denna tvärsnittsstudie rekryterades 1526 vuxna cykelpendlare (67% kvinnor) i Stockholms län genom annonser. I ett själv-administrerat formulär rapporterade de kön, ålder, längd, vikt, duration vid deras typiska cykelpendlingsresa, antal växlar, tillgång till duschfaciliteter vid destinationen, och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (enligt Borgskalan) under cyklingen. De ritade även in sin cykelväg på en individuellt anpassad karta. Multipel linjär regression användes för att möjliggöra analyserna.   Resultat: I en regressionsmodell med de oberoende variablerna kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration (1­–4 eller 6–9 jämfört med 0 eller 5), cykelområde (innerstad i jämförelse med ytterstad samt ytterstad – innerstad), växlar, duschmöjligheter och RPE, var den beroende variabeln cykelhastighet positivt relaterad till användandet av en cykel med fem växlar eller fler (i jämförelse med fyra eller färre), att ha bekväm tillgång till dusch (i motsats till obekväm eller ingen tillgång alls) samt att uppleva en högre grad av fysisk ansträngning under cykling. Växlar, duschmöjligheter och RPE visade sig även substantiellt påverka de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön. Respondenterna visade en tydlig tendens att ge ojämna, i jämförelse med jämna, RPE-skattningar.   Slutsats: Denna studie belyser vikten av växlar, duschmöjligheter och egenupplevd ansträngningsgrad vid exempelvis bedömning, planering eller vidtagande av åtgärder i relation till cykelpendling. Den visar även att nya kontrollfaktorer kan förändra tidigare etablerade förhållanden inom detta fält. Korrekta instruktioner stärker validiteten vid användandet av Borgskalan.